98Tor02: september 2013

KRISTENDOM

Michelle

Inom Kristendomen dyrkar man bara en enda gud. Gud är en, men samtidigt Fader, Son och den heliga Andens. Det kallas att han är treenig. I kristendomen anser man att Jesus Kristus är Guds son, som räddar människorna och visar hur Gud verkligen är. Dom anser att Jesus Kristus är både människa och Gud.

Den starkaste makten i tillvaron är Guds kärlek men det finns en makt som anses jobba mot Gud, det är den så kallade Djävulen. Människan lever inte fullt ut enligt Gud och når inte sitt mål och de kallas synd. Enligt många människor i kristendomen anser att det finns en arvssynd. Med de menas att människan kan göra enstaka goda handlingar men att i grunden skadats så att människan inte egentligen vill som gud vill. Människan har vänd sig mot gud och därmed från sina medmänniskor skadar skapelsen. Detta är något som alla människor har ärvt, medfött.

Frälsning är ett viktigt begrepp i kristendomen. Frälsning räddar människan från synd och döden är där med återskapar skapelsen till innan människan skadade den. Frälsningen sker genom Jesus Kristus liv, död och uppståndelse. Kristendomen anser att Jesus Kristus blev korsfäst och dog men uppstod igen på tredje dagen. Man deltar i detta genom dopet och nattvarden och genom att tro på Jesus Kristus. Frälsningen är en nåd från gud, alltså gratis.

Försoningsläran är att Jesus uppståndelse och död frälser människorna, han har död för människornas skull. Vissa anser att Jesus besegrat ondskan, synden och döden och återställt de sant mänskliga. Andra anser att han tagit på sig Guds straff för människans synd. Det finns även folk som påstår att Jesus liv och död gör så att människorna känner kärlek till Gud och därmed försvinner deras synder.

Dubbla kärleksbudet är viktigt. Det innebär att man ska älska Gud, andra människor och även sina fiender.

Gudstjänst

Kristna är organiserade i trossamfund eller kyrkor. Kyrkan är också en byggnad där man firar gudstjänst den viktigaste dagen att göra det på är söndagen då man anser att Jesus uppstått. Då ber man och någon kanske predikar talar ut bibeln, bibeln är en helig skrift i kristendomen. Gudstjänst innehåller också heliga handlingar som kallas sakrament.

Bibeln

I bibeln samlar texter som utgör den heliga skriften både för judendomen och kristendomen. Bibeln betyder böcker på latin, bibeln består av olika böcker. Den judiska bibeln kallas Tanakh och vissa böcker finns i både den judiska och den kristna bibeln. Den kristna bibeln är indelad i två delar nya och gamla testamentet. de gamla testamentet är likadant som den judiska fast i en annan ordning. Gamla testamentet handlar mest om judisk folk, de nya handlar mest om Jesus och om de kristna.

De olika böckerna är oftast inte skriven vi samma tidpunkt och inte ihop satt av samma person. Man kan ha skrivit ner ett kort uttalande och sen skrivit till saker som sedan blivit en berättelse. Vissa bygger på muntliga berättelser under lång tid. Det är därför det finns texter som säger i mot varann eller som inte hänger ihop.

Det har tagit flera hundra år att göra bibeln. De böcker som finns är kristendomens kanon, kanon betyder att de är de viktigaste och de ska vara grunden för vad man tror på.

De tio bud orden är som små regler i bibeln och de visar hur man ska dyrka gud. Enligt bibeln var de skrivna på två stentavlor som Gud gav till Moses på berget Sinai. Dessa bud är viktiga för både judendomen och kristendomen. De första tre budorden handlar om människornas relation till gud och resten om människors förhållande till varandra.

De tio bud orden:

1. Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig.

2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.

3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.

4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.

5. Du skall inte dräpa.

6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.

7. Du skall inte stjäla.

8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.

10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa.

De olika böckerna är oftast inte skrivna vid samma tidpunkt och inte ihop satt av samma person. Man kan ha skrivit ner ett kort uttalande och sen skrivit till saker som sedan blivit en berättelse. Vissa bygger på muntliga berättelser under lång tid. Det är därför det finns texter som säger i mot varann eller som inte hänger ihop.

Det har tagit flera hundra år att göra bibeln. De böcker som finns är kristendomens kanon, kanon betyder att de är de viktigaste och de ska vara grunden för vad man tror på.

.

Michelle

August:

Skaparberättelse:

Gud skapade jorden på 7 dagar. Den första dagen skapade han ljus och mörkret, han döpte dessa fenomen till dag och natt. Den andra dagen delade Gud allt vatten i två delar, vad som separerar dessa kallade han för ‘himmel’. På den tredje dagen skapade gud allt land och alla dess växter. När den fjärden dagen hade kommit skapade han solen, månen och alla rymdens stjärnor för att hålla reda på tid. Sedan kom den femte dagen, denna dag skapade Gud alla vatten- och luftvarelser. Efter detta kom den sjätte dagen då skapade Gud alla de marklevande djuren, men även människan som Gud skapade till sin egen avbild och på den sjunde dagen vilade Gud. Han välsignade och helgade denna dag som vi kallar för söndag. Vår skaparberättelse börjar alltså på en måndag, till skillnad från till exempel Islams skaparberättelse som börjar på en lördag. Annat som också skiljer dessa åt är att i Koranen står det att det finns sju himlar, i Bibeln står det ingen speciellt antal, och i Koranen står det att himlen och jorden tvingas samman medan i Bibeln står det att dessa är separerade. I Koranen står det inte att människan är avbildad av ‘Allah’. Men det finns likheter också. Tillexempel att både Gud och Allah är skapare till allt, men även att båda skapade världen på sex dagar.

Edens trädgård:

Edens trädgård, också kallad ‘paradiset’, är ett ställe som gud skapade åt de första människorna Adam och Eva. Gud satte Adam i lustgården för att ta hand om alla växer som växte där. Gud sa åt honom att han fick äta av alla träd utom kunskapens träd. För att då skulle han dö. Efter detta beslöt sig Gud att Adam inte kunde jobba i trädgården helt ensam och skapade alla djuren. Vad Adam namngav djuren fick vara deras slutgiltiga namn. Efter att potatis hade namngett alla djuren så hade han inte hittat en enda lämplig medarbetare, så Gud tog ett av Adams revben och gjorde det till en kvinna. Då kom en ord fram och sa till kvinnan ’Sa Gud verkligen att man inte får äta av kunskapens träd?’. Ormen sa till kvinnan att man inte skulle dö om man åt från träden, man skulle se samma saker som Gud. Då tänkte kvinnan, Eva, att hon skulle prova. Så hon tog ett äpple och delade det med Adam. Då plötsligt hörde dom att Gud gick omkring i trädgården. Då frågade Gud ‘Har du ätit från trädet jag sa åt dig att inte äta från?’. Adam sa att det var Eva som hade gett honom frukten och att han sedan åt den. Eva sa sedan att att det var ormen som hade sagt åt henne att äta det. Gud körde ut Adam och skickade ett brinnande svärd för att bevaka livets träd. Eva blev gravid. hon födde Kain, och ett tag senare Abel. När bröderna kom med offergåvor till Gud gillade bara Abels gåva och Kain blev sur. Kain tog Abel till ett fält och dödade honom. Gud kom fram till Kain och undrade var hans bror var. Kain undrade om han skulle ta till vara på honom? Då ropade Gud ‘Vad har du gjort!? Din brors blod ropar till mig från marken’. Gud gjorde så att Kains odlingsmark inte kunde växa något mer. Kain sa att hans missgärning var större han vad han kunde möjligtvis klara av. Han gick norr och bosatte sig i landet Nod. Kains hustru blev gravid och födde sonen Hanok, detta döpte Kain staden han hade byggt till också. Åt Hanok föddes Irad, åt Irad föddes Mehujael, åt Mehujael föddes Metusael och åt Metusael föddes Lemek. Lemek tog två fruar och födde Jabal och Jubal med den första frun, Ada. Båda bröderna blev stamfäder till olika saker. Den andra frun, Silla, födde en son, Tubal-Kain som var smed och en dotter Naama. Sedan blev Eva gravid igen. Hon sa till Gud att han hade beskärt henne en annan livsfrukt i ersättning av Abel. Denna son döpte hon till Set. Men även Set fick en son, han döpte honom till Enos. Det var nu man hade börjat be till Gud. Alla dessa människor levde oerhört länge, Adam t.ex levde i åtta hundra år. Alla människor födde konstant barn som i sin tur också födde barn och gjorde jorden befolkad.

Ordet ‘eden’ är hebreiska för ljuvlighet eller skönhet. Detta ord har dock likheter i sumeriskans ‘edin’ (stäpp) och babyloniskans ‘edinu’ (slätt).

I detta paradis fanns det 4 floder; Pison, Gihon, Tigris och Eufrat, som dres livet åt de olika väderstrecken. Pison åkte genom landet Havilah där det fanns guld. Gihon åkte genom landet Cush. Tigris rann på den östra sidan av Ashur. Det står inte vart Eufrat åkte.

Det finns många som har försökt all lokalisera var Eden ska ha varit någonstans. Än så länge har alla misslyckats.

Noas ark:

Noa var en rättfärdig man och ostrafflig i sitt släkte. Noa hade tre söner, Sem, Ham och Jafet. Gud tyckte att människorna hade fördärvat jorden och ville därför döda alla genom att skicka ut sin syndaflod. Gud sa åt Noa att bygga en ark av goferträ. Den skulle vara trehundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög. Gud sa till Noa att han skulle ta med sig sju par, hane och hona, av det äro rena djuren och ett par, hane och hona, av de icke äro rena djuren. Han fick sju dagar på sig att samla ihop dessa djur och när dessa sju dagarna hade gått så regnade det i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Vattnet som kom förökade sig hela tiden och efter ett tag blev vattnet 15 alnar djupt. Då dog allt kött som fanns på jorden, utom de i Noas båt. Vattnet försatte växa i hundrafemtio dager till. I din sjunde månaden på den sjunde dagen stannade båten på Ararats berg. När det hade gått ett tag släppte han ut en duva. Duven kom tillbaks nästa på en gång. Efter sju dagar provade han igen, den här gången kom duvan tillbaks med ett friskt olivblad i näbben. Noa väntade i sju dagar till och då kom duvan inte tillbaks mer. Han förstod då att vattnet hade sjunkit undan. I den andra månaden på en tjugosjunde dagen sa Gud till Noa att släppa ut sin familj och alla djur han hade räddat. Noa byggde ett altare åt Gud och tog av varje djur för att ge Gud brännoffer gåvor. Då lovade Gud att aldrig göra om detta och att tiden aldrig skulle försvinna. Gud lovade alltså att inte göra illa något levande på jorden. Eftersom att Noa var en åkerman planterade han en vingård. När han sedan drack av vinet blev han full och la sig i tältet de hade satt upp. Då kom Sem och Ham in i tältet och la en matel över honom för att slippa se honom. När Noa sedan vaknade blev jättesur på Kanaan, Ham son. Noa blev 950 år gammal. Efter Noas död växte mänskligheten enormt mycket.

Paulus:

Paulus var en missionär och en nytestamentlig författare. Paulus är den som nämns näst mest efter Jesus i det nya testamentet och det finns även tretton brev som står under hans namn i detta testamente. Paulus var född i Tarsos i Kilikien. Alltså föddes han med romerskt medborgarskap. Som ung tror man att han var lärjunge till Gamaliel. Snart hade han även börjat följa de kristna. Hans resan till att bli kristen omvändes till att bli en Damaskus. Kristus uppenbarade sig för honom och gjorde honom till lärjunge och apostel. Paulus skriver om detta i sina brev. Han skriver Galaterbrevet i Arabien. Hans aktivitet gjorde många sura så han blev tvungen att fly. Efter tre år gick han till urförsamlingen i Jerusalem, där träffade han Petrus. Paulus nya vän berättade för honom om den första kristna tiden och Jesus. Någon gång vid 40-talet tog Barnabas med Paulus till församlingen i Antiochia i Syrien, detta blev utgångspunkten för missionen. Efter cirka tre år återvände Paulus till Jerusalem. I varje ny ort sökte han sig först av allt till en synagoga. Om judarna i synagogan visade evangeliet var han tillåten att gå till de som inte var judar. Paulus budskap var att tron på Kristus var den ända frälsningsvägen för både judar och icke-judar. Detta skapade oro och tros vara vad som fick Paulus arresterad. I sitt sista besök i Jerusalem hamnade han i skyddshäkte av den romerske kommendanten. Efter detta hölls han fången i Caesarea i två år. Han använde sin romerska medborgarrätt för att senare komma därifrån och hamna i Rom. Han kom dit med båt och fick stanna och övervintra på Malta. I Rom hölls han fången i två år till. Paulus tros ha dött martyrdöden under Neros tid på 60-talet.

Paulus teologi delades in i tre epoker: Löftenas tid, lagens tid och den tredje epoken bryter in i och med Kristus. Genom att löftesuppfyllelsen har skett inom kristendomen har lagen avslöjat synden och visat frälsningens nödvändighet. Frälsningen var nu gratis till alla som trodde på Kristus. Paulus fortsätter dock tillerkänna judarna ett visst företräde trots deras motstånd mot Kristus.

En annan tanke i teologin är att följderna av kristi gärning kan jämföras med Adams död. Att Adam inte lyssnade till Gud bringade synd och död över människans släkte. Han är stamfar till en mänsklighet som behöver frälsning. Kristi lydnad till Gud förde honom in i korsdöden, åstadkom rättfärdighet och liv till alla som sluter sig till honom. Då blir han stamfar till en ny mänsklighet, kyrkan. Men porten in till kyrkan är inte automatisk. Den sker tillexempel genom tro och dop. Genom att göra detta blir man lösgjord från Adamsammanhanget och fogas in i Kristussfären.

I Paulus perspektiv var det som dominerade kyrkan Guds och Kristus ande. När man blir döpt får man del av denna ande. Andens verksamhet berör kyrkans alla områden. Så räknas nattvarden som andlig mat och dryck. Anden hjälper de kristna att framföra en rätt bön till Gud. I ett dop ‘dör’ man bort från sin gamla existens och in i kyrkans, andens maktområde. Människans gamla jag, som man har medan man fortfarande lever på jorden, är dock mottagligt för synder. Genom att sedan dö kommer man in i andevärlden där man sedan delas in i antingen himmel eller helvete.

Paulus brev

Romarbrevet

Första Korinthierbrevet

Andra Korinthierbrevet

Galaterbrevet

Efesierbrevet*

Filipperbrevet

Kolosserbrevet*

Första Thessalonikerbrevet

Andra Thessalonikerbrevet*

Första Timotheosbrevet*

Andra Timotheosbrevet*

Titusbrevet*

Filemonbrevet

* deuteropaulinska (dvs. antas vara skrivna av någon lärjunge till Paulus).

Johannes

Jesus liv och död

Jesu födelse

År 0, då allting började. Anledningen varför vi firar jul. Jesus Kristus föddes, enligt kristendomen. När Jesus föddes kom det vise män för att fira att den nya konungen var född. De vise männen kom med myrra, rökelse och guld som gåvor till barnet. Men det står ingenstans i bibeln om att det var tre vise män, det står bara att det kom vise män från öster. Människor tror antagligen att de var tre stycken för att Jesus, Maria och Josef fick tre gåvor.

Ungdomen

Det finns inte så mycket dokumenterat om Jesus barn och ungdomstid men det står att när Jesus var 12 år följde han med sina föräldrar till Jerusalem för att fira en högtid. Det var stora sällskap som reste tillsammans. Jesus kom bort från sina föräldrar, först efter flera dagar hittade de honom tillsammans med högt uppsatta religiösa ledare. De var helt förundrade över hans kunskap och hans skrifter och andliga frågor. Fastän han visste att han var speciell och var guds son så lydde han sina föräldrar när de bad honom att följa med hem. Sedan står det inte så mycket mer för en han påbörjade sin mer officiella verksamhet för att undervisa och predika för folket. Han var då ungefär 30 års åldern.

Jesus predikoverksamhet

En utav de första stora händelserna var hans eget dop när han döptes av Johannes döparen i floden jordan. Folket som såg dopet hörde en röst ifrån himmelen som vittnade om att han var guds son.

Efter dopet valde Jesus ut sina så kallade lärjungar. Deras namn var: Markus, Johannes, Matteus, Lukas, Judas Iskariot, Petrus, Tomas, Jakob, Filippos och Judas Taddeus.

Fiskundret

Jesus stod vid sjön Gennesaret när han fick syn på två båtar som låg vid stranden. Fiskarna hade lämnat båtarna för att rengöra fiskenäten. Jesus gick då upp på en av båtarna. Den båten tillhörde Simon. Jesus bad Simon att ta ut båten lite från land. När båten kommit ut satte Jesus sig ner och undervisade fiskarna på båten. När han var klar sa han till Simon:

Far ut på djupt vatten med båten och lägg ut era nät där.

Mästare, vi har fiskat hela dagen och inte fått en enda fångst, men jag ska göra som du säger och lägga ut näten på djupt vatten, svarade Simon.

Fiskarna åkte ut med sina båtar på djupt vatten där Jesus hade sagt och de fångade jättemycket fisk. Dom fångade så mycket fisk att näten nästan sprack. Simon vinkade till den andra båten att komma ut till dom och lägga ut sina nät bredvid dom. De fyllde båda båtarna med så mycket fisk att båtarna nästan sjönk.

(Från Lukas Evangeliet 5:1-7)

Trots att de aldrig hade träffats förut, lämnade de båten och följde honom tveklöst. Anledningen till varför Jesus valde ut lärjungar till att följa honom var för att Jesus skulle bara vara och predika en liten kort tid. Lärjungarnas uppgift var att hjälpa till med att sprida ut evangeliet.

Jesus höll på med sin predikoverksamhet i ca tre år och under dessa tre åren utförde han många underverk som ledde till att hans ryktbarhet växte vilket gjorde att stora människoskaror kom för att lystna på honom. Ett utav dessa kända predikningar var bergspredikan. Det finns några kända kapitel i bibeln som kallas för bergspredikan. Bergspredikan var en mycket viktig undervisning för att där tog Jesus upp moselagen i förhållande till hans egna lärdomar. Han förklarade till folket att moselagen hade fyllt sitt syfte och att den inte skulle gälla mer utan istället införde han moraliska regler som var byggda på kärlek och ömsesidig respekt. En sak som han nämnde i bergspredikan var den gyllene regeln. ”Behandla andra så som du själv vill bli behandlad”

En annan viktig händelse i hans verksamhet var när han red in i Jerusalem på en åsna. Han fick då ett kungligt mottagande. Folket jublade, sjöng hosianna och strödde ut palmblad framför honom. Detta gjorde att de religiösa auktoritetena blev ännu mer övertygade om att de skulle döda Jesus men de vågade inte göra någonting mitt på dagen eftersom han var så populär bland folket.

Den sista måltiden

Jesus såg mycket fram emot att äta påsklammet som var en judisk tradition tillsammans med lärjungarna. Där berättade Jesus att han skulle lämna dem och att de inte kunde följa efter. De förstod inte att han pratade om sin död. Han berättade också att en av dem skulle förråda honom.

Jesus förråd

En sak som var väldigt märklig var att Judas Iskariot var att trots att han hade jobbat med Jesus i flera år, sätt alla underverk och själv deltagit i predikoverksamheten ändå gick i hemlighet till den judiska verksamheten och frågat dem vad han skulle få för att lämna över honom i deras händer.

Såhär gick det till när Jesus blev förråd. Jesus och hans lärjungar befann sig i Getsemane örtagård för att Jesus ville be. Det här var också en viktig händelse för att när han bad led han och plågades för hela mänsklighetens synder. Efter Jesus hade bett kom en folkhop. Det var den romerska vakten och översteprästens tjänare kom med vapen för att gripa honom. Judas pekade ut honom med en kyss. Det är det som kallas för judaskyssen. Alla lärjungar skingrades och romarna förde honom till översteprästens gård där de började förhöra honom och slå honom. Så småning om hamnade han hos Pontus Pilatus. Han var en romersk ståthållare i Judén. Pontus förhörde också Jesus men han tyckte inte att han hade gjort något olagligt så han ville släppa honom. Pontus förstod att det var av avundsjuka som de judiska överprästerna hade fängslat honom. Romarna hade en tradition att släppa en en fånge vid påskhögtiden. Folket fick välja mellan Jesus och Barabbas. Pontus frågade vem som folket ville släppa. Folket skrek: Barabbas, Barabbas, Barabbas! Då frågade Pontus vad han skulle göra med Jesus. Folkmassan svarade: Korsfäst honom! Pontus Pilatus tvättade då händerna framför folket och sa: Jag är oskyldig till denne mans blod. Det var en fåfäng symbol för att det var han som hade makten till att frige Jesus. Där efter lämnade han ut Jesus till vakterna.

Jesus blev piskad, de rev sönder hans kläder och de satte en krona av törnen på hans huvud. Sedan fick han bära sitt kors via dolorosa (smärtornas stig) som lede upp Gollgata där de korsfäste människor. De spikade fast hans handleder och händer på koset och hissade upp honom på plats sedan spikade de fast hans fötter på korset. Där hängde han i flera timmar med två rövare. För att påskynda processen brukade de krossa benen på de korsfästa, för då dog de av skocken. Men när de skulle göra det på Jesus upptäckte de att han redan var död. Istället stack de ett spjut i sidan på honom för att försäkra att han var död.

Uppståndelsen

När Jesus hade dött kom en rik man och bad om att få ta hand om Jesus kropp. Josef hade låtit hugga ut en grav i en klippa, och där la dem honom efter de hade balsamerat och lindat hans kropp. Efter sabbaten, den första veckodagen, kom några kvinnor för att besöka graven. De blev både förvånade och förskräckta när de istället möttes av en ängel som berättade att Jesus hade uppståt. Kvinnorna berättade det till lärjungarna men de trodde inte på dem. Men Petrus och Johannes sprang i alla fall och fick också se att den var tom. Jesus hade uppståt och i flera dagar efter hans uppståndelse visade han sig för många lärjungar. Hans sista ord till sina lärjungar innan han blev upptagen till himmelen var att de skulle gå ut till hela världen och predika evangeliet. Och där ifrån har sedan kristendomen spridit sig till hela världen.

jonatan

Jesus underverk

I bibeln står det om en massa underverk som Jesus fick att ske. Jag har valt att skriva om dom underverk som är mest kända. Jesus har naturligtvis gjort fler underverk. Bland annat har han botat sjuka människor. Varje underverk har sitt eget budskap. Underverken bevisar hur övernaturlig Jesus var och att han verkligen var Guds son.

Jesus förvandlar vatten till vin

Detta var ett av de första underverk som Jesus gjorde.

Jesus mamma, Maria, skulle på ett bröllop i Kana i Galileen. Då blev Jesus och lärjungarna även bjudna.

Vinet tog slut fort och Maria sa till Jesus att dom inte hade något vin.

Jesus svarade: ”Kvinna, vad har vi med det att göra? min stund har ännu inte kommit.”

Gör vad han än säger till er, sa Jesus mamma till tjänarna.

Det fanns sex stenkrukor som rymde ca. 100 liter var. Han bad tjänarna att fylla alla krukorna till brädden med vatten.

När dom hade fyllt krukorna bad Jesus dom att ösa upp vattnet och att dom skulle bära in det till värden. Värden smakade på vattnet som nu inte var vatten. Det hade blivit till vin.

Värden hade ingen aning om var detta vin hade kommit från, allt vinet var ju slut.

Jesus hade alltså räddat bröllopet och detta är ett av dom mest kända underverken, hur Jesus gjorde vatten till vin.

(Från Johannes evangeliet 2:1-12)

Mat åt 5000 män

Jesus stod uppe på en kulle och predikade till folket. När det började bli kväll frågade lärjungarna om Jesus kunde be folket att gå till byar i närheten och köpa sig något att äta.

-Ge dom något att äta ni själva, svarade Jesus.

Vi har bara fem bröd och två fiskar, det är cirka 5000 män har hur ska det räcka? svarade lärjungarna.

Jesus tog upp bröden och dom två fiskarna. Han såg upp mot himlen och välsignade maten. Sedan gav han det till lärjungarna och bad dem att dela ut maten till folket.

Det räckte till alla och det blev så mycket över att dom kunde fylla tolv korgar med mat.

http://www.brobyggarna.org/489.underverk.html

Moses (Tor)

I det Gamla Testamentet så berättas det hur Mose som spädbarn sattes i en korg i vassen i Nilen och hur han adopterades av faraos dotter som han blev räddad av. Moses tillhörde det israelitiska folket som hölls fånga som slavarbetare i Egypten. Det berättas om hur han träffade Gud i en brinnande buske och gav honom som uppdrag att föra israelerna bort från Egypten och leda dem till det land som de var lovade av Gud. Mose gick och krävde att Farao att han skulle släppa alla slavar, fast Farao vägrade att gå med på det. Då sände Gud 7 hemska plågor (till exempel att det regnade grodor, sjukdomar och att vattnet förvandlades till blod) ut över landet. Till slut så gav farao upp och de gav sig iväg efter att Gud hade skickat sin sista plåga, att Egyptens barn dör. Moses lämnar familj och vänner som han hade i Egypten för att rädda dem och Farao ångrade sig dock, och han skickade därför Egypter efter dem. Men Moses och de andra kom till ett hinder, Röda havet. Men det Röda havet delade sig för dem så att de kunde komma igenom. Fast de följande Egypterna som jagade dem dränktes. På andra sidan av Röda havet så låg Sinaiöknen där de fick vandra i 40 år innan de kom till landet, som var Kanaans land (idag är det Israel och Palestina). Under tiden så fick Moses två stentavlor med tio Guds bud på berget Sinai. Buden var ett tecken på förbundet mellan Gud och israeliterna. Själv kom Moses aldrig till det nya landet, han fick bara se det från håll på berget Nebos topp. Han dog sedan efter. Det berättas även om när Jahve begravde honom i en dal i Moab. I denna berättelsen så har det ibland sagts att faraon är Ramses II, fast det finns inga bevis och det är oviktigt för handlingen vem han är.

Mose ses som en mycket betydelsefull person inom kristendomen och är även viktig i judendomen för att han talade om för judarna vad Gud vill. I islam ses han som en stor profet. Moses heter Musa på arabiska och Moshe på hebrekiska.

Högtider i Kristendomen (Tor)

Inom Kristendomen i världen så ses dessa högtider som de 3 viktigaste:

Juldagen som firas till minne av Jesu födelse

Påsk som firas till minne av Jesu död (långfredagen) och uppståndelse (påskdagen)

Pingstdagen som firas till minne av den Helige andes utgjutande och den kristna församlingens grundande

I Sverige så firar dessutom kristna dessa högtiderna:

Nyårsdagen

Trettondedagen (de tre vise männens besök i Betlehem)

Kyndelsmässodagen (Marias rening 40 dagar efter Jesu födelse)

Jungfru Marie bebådelsedag (ängelns besök hos Maria)

Septuagesima (9 veckor före påskdagen)

Sexagesima (8 veckor före påskdagen)

Fastlagssöndagen (7 veckor före påskdagen)

Palmsöndagen (Jesu intåg i Jerusalem)

Skärtorsdagen (Jesu instiftande av nattvarden)

Annandag påsk (dagen efter påskdagen)

Kristi himmelsfärdsdag

Annandag pingst (dagen efter pingstdagen)

Heliga trefaldighets dag (treenighetens dag)

Midsommardagen, Den helige Johannes Döparens dag

Apostladagen (apostlarna)

Kristi förklarings dag (Jesu förvandling och möte med Elia och Moses på berget)

Den Helige Mikaels dag (änglarna)

Tacksägelsedagen (allmän böndag)

Alla Helgons dag (de avlidna troende)

Domssöndagen (återkomsten av Jesu)

Advent (förberedelse inför Jesu ankomst)

Annandag jul eller Den helige Stefanos dag (de kristna martyrerna)

Fast i olika länder kan det vara olika högtider som firas även inom Kristendomen för att igenom kyrkans utveckling så har det tillkommit och försvunnit olika högtider i olika länder runt om i världen. På grund av detta så innebär det att bland de helgdagar vi firar i dag så firar vi bara två av alla sju helgdagar som Gud själv, enligt Bibeln instiftade och uppmanade människorna att fira ”till evärdlig tid”. Helger som beskriver Guds plan med mänskligheten och som Jesus och även den första kristna församlingen firade.

Symboler (Tor)

Några symboler inom Kristendomen.

Fisk:

En av de äldsta symbolerna inom kristen tro är fisken. Begynnelsebokstäverna i det grekiska ordet för fisk, ICHTHYS kan uttydas som första bokstaven i orden i den följande mening, en av de tidigaste trosbekännelserna: Jesus (I), Kristus (CH), Guds (TH), Son (Y), Räddare (S). För de allra första kristna ett hemligt kännetecken.

Kors:

Jesus blev avrättad på ett för den tiden vanligt sätt: korsfästelse. För en kristen står inte bara korset för att Jesus dog för vår skull, i vårt ställe. Men, minst lika viktigt är att historien inte slutar, utan fortsätter därifrån. Korset är ett segertecken på grund av att Jesus uppstod från de döda. Korset är en av de mest spridda symbolerna inom kristendomen. Det finns en massa olika varianter av korset och den vanligaste i vår del av världen är en som har en längre lodrät linje som blir korsad av en kortare vågrät linje. Den kallas för ett latinskt kors.

Det grekiska korset ser ut som ett plustecken. Det korset som ser ut som ett x heter Andreaskorset och ett upp och nedvänt latinskt kors kallas för Petruskorset. Att de har fått namn från apostlarna är inte konstigt eftersom korsen syftar på deras respektive dödssätt.

Trifolium:

Sedan urminnes tider finns symbolik kring skilda tal. Det heliga tre-talet är centralt i kristendomen och vanligt förekommande i Domkyrkan i form av trebladiga blommor som kallas för trifolium. Det symboliserar bland annat den treenige Guden: Fadern - Skaparen, Sonen - Befriaren, och Anden - Livgivnaren. De vise männen, konungarna som kom Jesus som var nyfödd med tre gåvor. Jesus uppstod den tredje dagen.

Ljus:

Jesus sade ”Jag är världens ljus. Den som tror på mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus” Från Johannes evangelium 8:12.

XP:

De grekiska bokstäverna för Kristus Konungen. Han kommer utan arméer, vapen eller världsliga maktanspråk (från Johannesevangeliet 18:28-38). Som en efterföljare till Jesus är vi inte bara tjänare utan även hans vänner (från Johannesevangeliet 15:11-17).

Maria - himlarnas drottning:

Vårfrukoret längst till öster i Domkyrkan fick sitt namn efter den gamle svenska benämningen på Maria, Jesu mor. Vår fru. Om du skulle titta upp i valvet i Vårfrukoret i Domkyrkan så skulle du se en stjärnbeströdd himmel på en blå botten. Maria kallas för himlarnas drottning eftersom att hon födde Jesus Kristus, Guds son.

Kyrkans öst-väst-orientering:

De flesta kyrkor är vända med en ingång åt väster och har altaret åt öster. Öster är soluppgångens vädersträck och Kristi återkomst tänktes i öster. Kristus kallas också för rättfärdighets sol och världens ljus. Öster är också förknippat med paradiset och väster är motsatsen, ens gamla liv som man lämnar bakom sig.

Tornen:

Om man ser Sonens fönster i Domkyrkan, där Maria (med blå och vita kläder) och Johannes (som bär en brun kåpa) står vid korsets for. Tornet symboliserar bland annat dessa två som trofast stod kvar vid korset medan Jesus dog. Varje gång när de två tornen ses i Uppsala siluett är det en påminnelse om att vi också, som Johannes och Maria bör bli kvar i tron. Även om det blåser, bildligt och bokstavligt.

Tuppen:

Det är vaksamhetens symbol. Lärjungen Petrus förnekade Jesus. Då tuppen hade galt tre gånger så kom han ihåg att Jesus hade förutsagt detta och han ångrade sig då bittert (detta är från Matteus evangelium 26:69-75).

Duvan:

Jesu offentliga verksamhet inleds med att han blir döpt i floden Jordan av Johannes döparen (se Sonens fönster i Domkyrkan). 3:1-22 i Lukasevangeliet beskrivs det hur den heliga anden kom ner över Jesus i en duvas skepnad och Guds röst hördes från himlen. Du finner duvan i Domkyrkan bland annat mitt i Andens fönster.

Skeppet:

Många kyrkor har avbildningar av skepp. De är symboler för kyrkan som för människorna över tidens oroliga hav till Evigheten. Fast votivskepp är en annan sak. Istället för att vara symboler till kyrkan så har de ofta skänkts till kyrkan.

Timglaset:

Det är en symbol för tidens flykt och det mänskliga förgängelsen. Timglaset förekommer i många olika variationer, som att vara kombinerat med en lie.

Inte bara död:

I gamla kyrkor så finns det ofta en dödskalle med två korsade benknotor under som en symbol. Det har inget med pirater eller deras flagga Jolly Roger att göra. Det kommer istället från legenden om Adam. Enligt den begravdes Adams kvarlevor på Moria. Där planterade hans son Set en gren av Livets Träd. Kvisten blev till ett träd som sedan användes för att tillverka Kristi kors. Därför är dödskallen en symbol för både förgängelse och uppståndelse.

Evigt liv:

Centralt i den kristna tron är det eviga livet. Ofta så symboliserar det genom två korslagda kvistar. En annan vanlig detalj är den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet. A och Ω, A och O, vilket står för början och slutet och symboliserar ibland Kristus, den förste och den siste.

Tro, synd och frälsning (Tor)

När någon talar om religion så finns det tre ord som ofta kommer upp. De är tre, synd och frälsning. Vad menas med dem inom kristendomen.

Tro: ”Tror du att det finns en gud?”. Tro är för vissa vad som är sant och inte är, vad som är overkligt och verkligt. Ordet tro kan dessutom beteckna läran inom en religion. Men i Nya testamentet så har ordet fler betydelser än så. Tro var för Jesus själv, ett sätt att leva. Det berättas, att vid ett tillfälle så var han och hans lärjungar var ute i en båt på Gennesaretsjön. Jesus sov i båtens akter och fast en kraftig storm blåste upp så vaknade han ej. Stormen gjorde så att alla Jesus lärjungar blev oroliga. De ville inte att båten skulle gå under och väckte därför Jesus. Jesus blev arg på lärjungarna för att deras tro inte var stark nog. De trodde inte att Gud vakade över dem så att allt skulle gå bra.

Uppfattningen om att Gud hjälper och skyddar människan brukar kallas för tron på Guds försyn. Vid flera tillfällen människor på grund av att de bygger sin trygghet på makt, pengar och egen förträfflighet.

Tro framställs även som en kraft som kan åstadkomma det otroliga. Tro har med självförtroende att göra. Vid ett tillfälle sa Jesus till hans lärjungar att om de bara hade tro lika stor som ett senapskorn så skulle de kunna flytta på berg. Jesus menade att inget är omöjligt för den som tror.

Synd: Synd innebär att någon har kommit i vägen och skadat kontakten mellan människa och Gud. De som bryter mot kristendomens och Bibelns levnadsregler syndar. Men inom kristendomen så finns det olika uppfattningar om vad som är synd. Inom vissa grupper så är det väldigt stränga levnadsregler. Ibland så talas det om ”syndkataloger”.

Men enligt kristen tro är synd något mer och allvarligare än bara enskilda fel som en person begår. I det gamla testamentet så betyder ordet för synd ordagrant ”att missa målet”. Man menar att världen och människan inte blev som Gud avsåg i skapelsen. I den första Moseboken berättas det om Adam och Eva i Edens lustgård. De levde först i ett lyckligt paradis utan nöd eller död, men deras fantastiska liv fick ett tvärt slut när de bröt deras överenskommelse med Gud. Villkoret för deras paradisliv var att de ej skulle röra frukterna på Kunskapens träd. De frukterna skulle göra dem lika Gud, men ormen lyckades övertala den att palla frukt från Kunskapens träd och Adam och Eva åt av den frukten. Gud gillade inte det så han körde ut Adam och Eva från paradiset till ett liv med brister, lidande och död. Grundfelet är att människor vill konkurera med Gud och ha hans plats. Inom kristendomen så menar man att varje människa har den driften. Därför lider alla av syndens följder med ett liv som inte är perfekt med plåga, slit och allt ont. Orsaken till det onda är den skadade kontakten mellan Gud och det onda.

Inom kristendomen menas det också att det finns en ond makt som påverkar människan precis som ormen i paradisberättelsen. Man kallar den för Satan eller Djävulen. Den onda makten visar sig i människans lust att skada och bryta ner.

Frälsning: Enligt kristendomen så kan den skadade kontakten mellan Gud och människan repareras. Människan kan räddas från det onda och den undergång som synder leder till, menar man. Ordagrant så betyder frälsning räddning.

Enligt kristen tro så har Gud en räddningsplan för världen och enskilda människan. Man tänker sig dels att en gång i framtiden kommer Jesus att återvända till jorden och döma alla människor och Gud ska skapa allt på nytt utan det onda. Dels så tänker man att deb enskilda människan redan nu kan tillhöra det osynliga Guds rike genom att tro på Jesus. De som tror kan medverka till att Guds rike blir synligt och verkligt genom att leva på samma sätt som Jesus gjorde. Till dem som tillhör Guds rike så betyder döden inget, det är porten till det eviga livet hos Gud enligt kristen tro.

Vi tror på: Den kristna tron finns sammanfattad i olika trosbekännelser. En av de som är mest kända och lästa är den apostoliska trosbekännelsen från ca 200 e.Kr.

Vi tror på Guds Fader allsmäktig

himmelens och jordens skapare.

Vi tror ock på Jesus Kristus,

hans enfödde son, vår Herre,

vilken är avlad av den helige Ande,

född av jungfru Maria,

pinad under rert Pontius Pilatus,

korsfäst, död och begraven,

nederstigen till dödsriket,

på tredje dagen uppstånden igen från de

döda,

uppstigen till himmelen,

sittande på allsmäktig Gud Faders högra

sida,

därifrån igenkommande till att döma

levande och döda.

Vi tror ock på den helige Ande

en helig allmännelig kyrka,

de heligas samfuns, syndernas förlåtelse,

de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Abraham och Abrahams barn (Tor)

För många tusen år sedan så gjorde Gud ett beslut att använda sig av ett folk här på jorden för en speciell uppgift. Han skulle använda dem som sitt redskap genom att låta dem utgöra exempel för andra folk som inte har idealiska förebilder, utan ett exempel på vad som blir följden av att följa Guds vilja och att bryta mot den. Dem skulle också utgöra ett bevis för världen på de välsignelser som skulle komma mänskligheten och att varje enskild människa till del om vi följde Guds ord och även vilka konsekvenser som skulle uppstå om man bröt mot Guds vilja.

Istället för att välja ett existerande folk så valde Gud en människa som skulle bli stamfader till ett helt nytt folk, en helt ny släkt. Gud valde en man som bodde i staden Ur, en av dem allra förnämsta städerna i det stora och bördiga området vid floden Eufrat.

Landet där Ur låg, Kaldéen stod under starkt inflytande av det politiska/religiösa system som hade sitt ursprung i Babylon. Många olika gudar blev dyrkade av invånarna och Ur var i synnerhet en kultplats för dyrkan av månguden och staden besöktes varje år av tusentals vallfärdande pilgrimer. Men mannen som Gud hade valt att bli upphovet till sitt ”exempelfolk” utgjprde ett undantag.

Den utvalde mannen höll fast vid den tro som han ärvt från sina förfäder (mannen härstammade från Noas son Sem) och avvisade mesopotamiernas stjärndykande mångguderi. Han var övertygad om att det bara fanns en Gud, en enda allsmäktig och osynlig Gud som skapade hela världsalltet och rådde över dag och natt, liv och död. Mannens namn var Abraham. När Gud en dag uppenbarade sig för honom och uppmanade honom att lämna Kaldéen, lämna sina vänner och släktingar, överge allt för att följa den väg som Gud visade honom och vandra bort till ett främmande land protesterade han ej.

"I tro lydde Abraham när han blev kallad. Han drog bort till ett land som skulle bli hans, och han drog bort utan att veta vart han skulle komma" (från första Mos 12:4)

Gud prövade även Abrahams lydnad på ett annat sätt.

"En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: 'Abraham!' Han svarade: 'Ja, här är jag.' Då sade han: 'Tag din son Isak, och gå till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig" (från första Mos 22:1-2)

Abraham förlorade inte heller sin tillit till Gud i denna situationen. Han försökte inte hitta någon väg ut för han litade på Gud och lydde honom för att Gud hade lovat honom att det var genom Isak, Abrahams enda son, som han skulle få sina ättlingar. Han litade på att Gud skulle hålla sitt löfte och det innebar att Isak skulle få leva.

"När de kommit fram till den plats som Gud hade sagt till Abraham, byggde han ett altare där och gjorde i ordning veden. Sedan band han sin son Isak och lade honom på altaret ovanpå veden. Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son.

Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: 'Abraham! Abraham!' Han svarade: 'Här är jag.' Då sade han: 'Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. Nu vet jag att du fruktar Gud...'" (från första Mos 22:9-12)

Gud hade aldrig för avsikt att låta Abraham ta sin sons liv, utan han ville bara pröva Abrahams vilja att lita på Gud , att tro på honom och följa hans befallningar.

"I tron bar Abraham fram Isak som offer, när han blev satt på prov. Ja, sin ende son bar han fram som offer, fastän han hade fått löftena. Och till honom hade Gud sagt: 'Genom Isak skall du få dina efterkommande.' Abraham räknade med att Gud hade makt till och med att uppväcka honom från de döda. Därifrån fick han honom också tillbaka, bildligt talat" (från Hebr 11:17-19)

Abraham litade på Gud och på grund av Abrahams lydnad så gav Gud honom ett bindande löfte, ett heligt förbund, att han skulle bli anfader till ett stort folk.

"Jag svär vid mig själv, säger Herren. Eftersom du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, skall jag rikligen välsigna dig och göra dina efterkommande talrika..." (från första Mos 22:16-17)

Guds löfte till Abraham inbegrep mycket mer än löftet om många ättlingar.

"Abraham och hans efterkommande fick löftet att ärva världen..." (från Rom 4:13)

Med Guds löfte stod fast även om Israels barn så som folk aldrig lyckas leva upp till Abrahams rättfärdigheter. Ett par tusen år efter Abraham hade levt så föddes den ättling till det israelitiska folkets stamfaser genom vilken Guds löften om en gränslös, evig, global välsignelse skulle förverkligas.

"Löftena (gavs) åt Abraham och hans avkomma. Det heter inte: 'och åt dina avkomlingar', som när man talar om många, utan som när det talas om en enda: och åt din avkomma, och det är Kristus" (från Gal 3:16)

Kristus. Messias. Jesus från Nasaret, den utlovade avkomman genom vilken alla jordens folk skulle bli välsignade. Den Abrahams avkomma som skulle fullkomna det löfte som Gud gav till Abraham. Löftet från Gud till Abraham var gränslöst. Det gällde och gäller varenda människa. Dem flesta hade aldrig kunnat förstå det men när Gud hade gett löftet till Abraham så hade han lovat Abraham långt fler ättlingar än dem miljoner som hans fysiska ättlingar skulle bli…

"[Jag skall] rikligen välsigna dig och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand" (från första Mos 22:17)

"Jag skall låta dem bli som stoftet på jorden. Om någon kan räkna stoftet på jorden skall också dina efterkommande kunna räknas" (från första Mos 13:16)

"Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem... Så skall din avkomma bli" (från första Mos 15:5)

Gud hade talat om miljarder på miljarder människor och genom Jesus Kristus så blev Guds löfte till Abraham om hans ättlingar verklighet. Gemom Jesus kom Guds löfte inte längre att vara knutet till ”dem omskurna”, (det vill säga Israels folk, Abrahams fysiska ättlingar). Genom Jesus kom Guds löfte att nå utöver Judeens gränser, ut över romarriket och resteb av hela världen och få en avgörande betydelse för varje människa.

I det Nya testamentet börjar det med att påminna oss att Jesus Kristus är Abrahams son och följaktligen en rättmätig arvtagare till allt det som Gud lovat Abrahams ättlingar (Matt 1:1) om de följde Guds vilja så som Abraham hade gjort.

Men Jesus var något som var mycket mer än bara så. Jesus var avlad av Guds heliga ande, han var Guds (enda) son och levde sitt liv i fullständig lydnad mot sin Fars vilja. Jesus var den enda människan som någonsin levt ett alltigenom fullkomligt, rättfärdigt liv. Därmed så blev Jesus centralgestalten i det förbund Gud en gång hade slutit med Abraham och samtidigt utgångspunkten för ett förnyat, fullkomnat förbund, ett förbund som hade sitt yttersta ursprung i den plan för mänskligheten som Gud haft ända sedan begynnelsen. Ett färbund som kommer bestå i evigheter och som omfattar varje människa i världen, alla som någonsin levt, alla som någonsin kommer att få leva. För genom Jesus Kristus så kan varenda människa lyckas bli ett ”Abrahams barn-2 om därmed arvinge till de löften som Abraham fick.

"Om ni tillhör honom [Kristus] är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet" (från Gal 3:29)

Genom Jesus så kan varje människa få del av de eviga välsignelser som ingick i löftena som Gud gav Abraham och som utgjort målet för mänskligheten ända sedan den första människan hade öppnat sina ögon i Edens lustgård (paradiset).

"De som håller sig till tron, de är Abrahams barn. Och då Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro, förkunnade den i förväg detta glada budskap för Abraham: I dig skall alla folk bli välsignade. Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde" (från Gal 3:6-9)

Om vi gör det så är vi också Abrahams andliga ättlingar, Abrahams barn precis som Jesus, oavsett religion, hudfärg och det. Vi är därmed också arvtagare enligt Guds löfte. Arvtagare, inte bara till löftet om att få ärva jorden, morgondagens värld, Guds rike, utan dessutom arvtagare till löftet om evigt liv.

Abraham och Isak (Tor)

Gud skulle sätta Abraham på prov och Gud sa till Abraham ”Abraham!” och Abraham svarade ”Här är jag.” Gud sa då ”Ta din son Isak, din ende son, som du har kär, och gå bort till Moria land och offra honom där såsom brännoffer, på ett berg som jag skall säga dig”. Den följande morgonen så lastade Abraham sin åsna och tog med sig två av sina tjänare och hans son Isak, sedan när han hade huggit ved till brännoffer så bröt han upp och begav sig på väg till den plats som Gud hade berättat åt honom. När Abraham lyfte sina ögon den tredje dagen och såg platsen från avstånd, sa han till sina tjänare att stanna med åsnan och att han och Isak skulle gå bort dit. Abraham tog veden och la det på Isak, och själv tog han elden och kniven och de gick båda tillsammans. Isak frågade då Abraham vart fåret till brännoffret var. Abraham svarade ”Gud utser nog åt sig fåret till brännoffret, min son”. Så vandrade de båda tillsammans.

När de kommit fram till platsen som Gud hade sagt till Abraham, så byggde han ett altare där. Han la på veden, han band sedan sin son Isak och la honom på altaret ovanpå veden. Abraham tog kniven för att slakta sin son. Då ropade Herrens ängel till Abraham från himmelen och sa ”Abraham! Abraham!”. Abraham svarade till ängeln ”Här är jag” Då sa ängeln ”Låt icke din hand komma vid gossen, och gör honom intet; ty nu vet jag att du fruktar Gud, nu då du icke har undanhållit mig din ende son.” När Abraham öppnade sina ögen, såg han bakom sig en vädur, som hade fastnat med sina horn i ett snår. Abraham gick dit och tog väduren och offrade den till brännoffer i sin sons ställe och Abraham gav den platsen namnet ”Herrens utser”, nuförtiden så heter den ”Berget där Herren låter se sig”.

Herrens ängel ropade en andra gång till Abraham och sa ”Jag svär vid mig själv, säger Herren: Eftersom du har gjort detta och icke undanhållit mid din ende son därför skall jag rikligen välsigna dig och göra din säd talrik såsom stjärnorna på himmelen och såsom sanden på havets strand; och din säd skall intaga sina fienders portar. Och i din säd skola alla folk på jorden välsigna sig, därför att du lyssnade till mina ord”. Abraham vände sedan tillbaka sina tjänare och de ställde sig upp och gick tillsammans till Beer-Seba och Abraham bodde i Beer-Seba.

Begravning och dop (Tor)

Begravning: Begravningsgudstjänsten är en akt av respekt och av kärlek för den som har dött, det är dessutom något att hämta kraft ur den dödes anhöriga.

I begravningsgudstjänsten så får vi tacka för vad en människa har gett oss, vi kan även de om förlåtelse och vi får även be om försoning för det som brustit mellan oss. Gudstjänstens djupaste ärende är överlämnandet av den döda till Guds händer.

Genom begravningsgudstjänsten så visar vi även respekt för kroppen. Kroppen kan inte skiljas från människan. Kroppen läggs till vila, prästen lyser frid över den avlidne och överlåter honom eller hennee i Guds omsorg och kärlek.

Begravningen kan vara ett samlande begrepp för tiden från själaringning till minnesstund och uppföljning. Begravningens sammanhang sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven.

Dop: Dopet är mer än bara en namngivningscermoni. Vid ett dop så säger prästen dopkandidatens namn högt så att alla i församlingen kan höra namnet, samtidigt nämns Guds namn för att visa på samhörigheten dem emellan.

Oftast så sker dop i Svenska kyrkans ordning genom att prästen fuktar dopkandidatens hjässa med vatten (vattnet är en symbol för rening). Oftast så är dopklänningen vit, vilket är renhetens färg. Att dopklänningen är alldeles för lång för barnet är en symbol för att dopet är något att växa i. Senare i livet, vid konfirmationen, så får konfirmanden hjälp med att upptäcka vad Gud gett en via ens dop. Den vita konfirmandkåpan är en symbol för dopklänningen som man har vuxit i.

Oftast så är det barn som döps i Svenska kyrkans regi, men allt fler ungdomar och unga vuxna vill också bli döpta. Oftast så sker det i samband med konfirmationsläsning eller även i samband med en samtalsgrupp i kristen tro.

Dopet är en förutsättning för medlemsskap i Svenska kyrkan. Enligt Svenska kyrkans syn så gäller ett kristet dop för alltid. Därför så döper man inte dem som har döpts innan i ett annat kristet samfund när de begär inträde i Svenska kyrkan.

Konfirmation (Tor)

Konfirmation betyder bekräftelse - bekräftelse av ditt dop inom dig och man blir inbjuden det är då man fyller/har fyllt fjorton år.

Dopet är en gåva där Gud lovar att gå med dig under alla livets dagar och en möjlighet att se ditt eget liv i ljuset av Jesus, hans liv, död och uppståndelse. Det betyder att oavsett hur livet än är så är Gud närvarande i ditt liv. Det vill konfirmandtiden hjälpa dig att upptäcka.

Meningen med konfirmationen är inte prestationen, utan meningen är att du är värdefull och att du är viktig för att du är den du är. Som en människa så har du både ansvar för ditt eget liv och för hur du bemöter andra. Det fungerar ibland bra och ibland inte lika bra. Dopet påminner dig om att du alltid får börja om på nytt, att livet alltid är större än dina misslyckanden.

Konfirmationen handlar om kristen tro och den kristna tron handlar om livet och allt som livet rymmer, dig andra, kärleken, tron, Jesus, orättvisor och Gud. Under konfirmationstiden så får du testa att ta på dig ett par ”kristna ögon” och se dig omkring med dem. Vad tror du att du skulle se? Många blir förvånade över resultaten. Man får även en möjlighet att bli bekant med kyrkan, vad det är att fira gudstjänst, vara med om andakter och vad det har med ditt liv att göra.

Målet med konfirmationen är att utrusta en med goda kunskaper för att som leva som människa i världen. Kyrkan vill vara en plats där du kan bli allt mer trygg i dig själv, känna gemenskap i gruppen och församlingen och utvecklas känslomässigt och andligt. Det sker genom lek och allvar, enskilt och tillsammans i konfirmandgruppen.

Konfirmandtiden vill lyckas att ge dig mod för att stå upp för att alla människor (inte min syster dock) är värdefulla och se kyrkans roll när det gäller att vissa det.

Tiden som konfirmand vill dessutom ge dig redskap att se hur kristen tro finns i relationer till andra livsåskådningar och även visa respekt för andra människor med annan övertygelse.

Vem skapade Gud? (Tor)

Enligt kristendomen så sägs det att Gud skapade detta fysiska universumet och eftersom att han skapade det så måste han ha stått utanför. För i annat fall så måste han ha skapat sig själv, vilket är så klart omöjligt. Inget som inte finns kan skapa sig själv.

I och med att Gud inte är och inte kan vara en del av det universum så är han inte heller bunden av detta fysiska universums orsakslagar, som tidens begränsningar och den nedbrytningsprocess som all fysisk materia och energi är utsatt för.

Gud befinner sig helt enkelt i en dimension som till skillnad från materian inte är begränsad av tid och rum. En dimension där det varken finns en början eller ett slut, födelse eller död, uppkomst eller undergång. Bibeln kallar denna existensform som ligger utanför det fysiska, materiella kosmos, denna icke-fysiska, parallella dimension för ”andlig” och det innebär att…

"Gud är ande" (från Joh 4:24)

Följaktligen behöver Gud inte ha haft någon början. Han behöver inta ha kommit ifrån någonstans. Han har inte behövts kommit till. Han har inte behövt någon skapare. Han har helt enkelt alltid funnits till. När vi använder oss av som till exempel ”alltid”, ”utan slut”, ”evighet” och ”oändligt” så använder vi ord som våra begränsade hjärnor inte kan förstå.

Petrus (Tor)

Egentligen så var Petrus namn Simon och han var en fiskare. Petrus hem i Kafarnaum tycks ibland ha tjänat som ett slags skolhus för Jesu verksamhet. Han skildras som den främsta av ”de tolv” kring Jesus och talesman för gruppen inom vilken Petrus, Johannes och Jakob var centralgestalter. Efter döden av Jesus blev hans och de två andras ledarskap naturliga inom tolvmannakollegiet, kring vilket kyrkan hade utvecklat sig. Lokal ledare för urförsamlingen i Jerusalem tycktes han aldrig ha varit jämfört med de tolv. Enligt källorna så fick Petrus sin rangställning av Jesus själv, blev tidigt kallad (från Markusevangeliet 1:16-1:18) var den första som bekände Jesus som Messias (från 8:27-8:30) och blev av med Jesus utpekad som klippan (arameiska kefa, grekiska petra) som kyrkan ska byggas på (från Matteusevangeliet 16:17-16:19); Kefas/Petros (latiniserat Petrus) som sedan blev till hans andra namn. Petrus fick som den förste ”se” den uppståndne Jesus (i Första Korinthierbrevet 15:5) och mottog därvid sitt apostlauppdrag och han blev portalfigur för missionen bland judarna, liksom Paulus för hednamissionen. Petrus tycks ha varit den som tidigast formulerade den urkristna tron på Jesu försoningsdöd och egenartade gudssonskap.

Enligt en gammal tradition så blev Petrus korsfäst i Rom under Neros förföljelse. Petrus grav är märkt med ett minnesmärke vid Vatikankullen. Över denna så lät Konstantin den store bygga den första Peterskyrkan. Nyligen så har utgrävningen visats att stället blev utmärkt tidigt. Petrus intar den första platsen på det syriska Antiochias och Roms biskopslistor, att han skulle ha varit en lokal biskop på någondera orten är dock föga sannolikt. Romersk-katolska kyrkan har av ålder grundat sitt primatanspråk inte minst på Jesusordet till Petrus i Matteusevalgeliet 16:17-16:19, orden har tagits som syftande inte bara på Petrus, utan även på biskoparna i Rom. Från protestantiskt håll så bestrids tolkningen idag även av många romersk-katolska exegeter. Petrus egna ställning som ”apostlaförsten” erkänns nästan allmänt.

Man firar Petrus på Pauli och Petri dag ”Persmäss”, 29:de juni (i Sverige till året 1772) och på Petrus cathedraticus eller Cathedra Petri, ”Petter Katt” 22:dra februari (tidigare även 18:de januari), under den svenska medeltiden så firades även Petrus invinculis (Petrus i bojor), ”Petri fäng”, första augusti. Från Jesu ord till Petrus om himmelrikets nycklar (från Matteusevangeliet 16:19) har den folkliga föreställningen om ”Sankte Per” som himlens portvakt utvecklats.

Petrus avbildning i konst är gråhårig med skägg som också är grått. Petrus attribut är ett uppochnervänt kors och nycklarna.

Fördelar med kristendom:

- Man får äta vad man vill.

- Den gyllene reglen, behandla folk så som du själv vill bli behandlad. På så sätt är man snäll och fredlig mot alla.

- Man är mer fri än i många andra religioner, t.ex får du ha på dig vad som helst.

- Hur ond du än är förlåter gud dig och alla är välkomna inom kyrkan.

- Kvinnan har en mycket högre värde än i andra religioner.

- Våld är inte acceptabelt. Vilket det är i många andra religioner, där man t.ex. slår barn.



       Oliver

Enligt mig är det negativa med kristendomen att man dyrkar en falsk gud.

Enligt mig är religion en dum sak då man: Inte får bestämma över sitt eget liv.

Man måste tro på sådant man inte förstår och man måste tro på sådant man inte kan se

Inom kristendomen finns också en massa kristna sekter

Ku Klux Klan:

Ku Klux Klan, mer kända som ‘KKK’ är en protestantisk organisation var deras samhälle är baserat på rasism.. Ku Klux har funnits länge och sedan början när Nathan Bedford Forrest skapade klanen har de varit kända för deras vita dräkter, brinnande kors och lynchningar.

Jehovas vittnen

Jehovas vittnen skulle jag säga är en ganska stor skillnad till kristendomen. Till exempel säger de att Kristus dog på en påle och inte ett kors, Jehovas vittnen säger också att införa blod i kroppen genom munnen eller ådrorna är ett brott mot Guds lag, En kristen måste leva avskild från världen, Dop genom fullständing nedsänkning i vatten är en symbol av överlämnande. De tror också att guds namn är Jehova när hans namn är Jahve.

Mormonerna

Mormonerna tror att döden är början på livet och ett steg framåt i vår himmelske Faders plan för sina barn. Mormonerna hade månggifte fast de tog bort det på 1800 talet, mormonerna trodde inte att Gud skapade jorden, enligt dem skapades jorden av omorganisderad redan existerande materia, de tror också att gud inte kan skapa eller förstöra materia.

Ortodoxa

Ortodox är ett grekiskt ord och betyder rätt troende. Enligt ortodoxer är den Ortodoxa kyrkan den ursprungliga, alltså den som grundades av Kristus. Fast kyrkan kallas också apostolisk därför att hans apostlar gav den en fast ordning.

Katoliker:

Katoliker är kristna, Katoliker var faktiskt de första kristna. Katoliker tror även att Gud är tre personer: Trinity som är ”Fadern”, sonen och den Helige Ande, katoliker tror att gud skapade himlarna och jorden, det de också tror är att Kristus dog på korset för våra synder

       Protestanter

De flesta i Sverige är protestanter, ”det är en gren som brutit sig ur katolicismen

ordet protestant betyder ”pro testere” som betyder att förespråka någonting. Protestantismen uppstod när prästen Martin Luther gjorde upp med den katolska kyrkan. enligt bibeln så ansåg han att den katolska kyrkan har fjärmat sig från grunden i den kristna tron.

Likheten:

Kristendomen innefattar Romerska katoliker, olika Protestantiska inriktningar och ortodoxa kristna.. Och alla dessa tre grupper är alla exakt lika kristna..

Slut på Olivers del

KÄLLOR

Källor:

http://www.biblegateway.com

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/varlust.htm

http://www.ne.se/lang/eden

http://sv.wikipedia.org/wiki/Skapelseber%C3%A4ttelse

http://www.godrules.net/library/IndoEuropean/swedish/swedishgen4.htm

http://www.ne.se/lang/paulus/280927

(Från Johannes evangeliet 2:1-12)

http://www.apg29.nu/index.php?artid=6320

http://www.ne.se/enkel/kristendom?i_h_word=kristendomen

http://www.ne.se/kristendom/dagligt-liv

http://www.ne.se/sok?q=kristendomen

http://www.ne.se/enkel/bibeln

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=680647

http://www.ne.se/enkel/tio-guds-bud

http://www.ne.se/enkel/kristendom?i_h_word=kristendomen

http://www.ne.se/kristendom/dagligt-liv

http://www.ne.se/sok?q=kristendomen

http://www.ne.se/enkel/bibeln

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=680647

http://www.ne.se/enkel/tio-guds-bud

Moses:

Mose. http://www.ne.se/lang/mose, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-16. Skriven av Bertil Albrektson. Skriven ??? Senast uppdaterad ???

Moses. http://www.ne.se/enkel/moses, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-21. Skriven av ??? Senast uppdaterad ???

Mose. http://www.ne.se/enkel/mose, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-21. Skriven av ??? Skriven ??? Senast uppdaterad ???

http://www.ungafakta.se/egypten/media/bocker/ Tisdagen den 21 maj 2013. Senast uppdaterad ??? Skriven ??? Skriven av ???

Högtider inom kristendomen:

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/helger.htm Torsdagen 23 maj 2013. Skriven ??? Senast uppdaterad ??? Skriven av Thor-Leif Strindberg

Symboler:

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=644091 hämtad 29 maj 2013 skriven av ??? senast uppdaterad ?? skriven ???

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=644091 hämtad 30 maj 2013 senast uppdaterad ??? skriven ??? skriven av ???

http://www.textproduktion.se/Kristna%20symboler.html hämtad 30 maj 2013 senast uppdaterad ??? skriven ??? skriven av ???

http://www.textproduktion.se/Kristna%20symboler.html hämtad fredag 31 maj 2013. Skriven av ??? När ??? Senast uppdaterad ???

Tro, synd och frälsning:

Religionskunskap stadiebok för högstadiet: Tryckt av Gleerups skriven av Magnus Hermansson, Nils-Åke Tidman och Gleerups förlag 1991-1992 sida 73, 74, 75 (fre 31 maj, lör 1 juni)

Abraham och Abrahams barn:

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/abra.htm tis 4 juni Thor-Leif Strindberg 2013

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/abra.htm tors 6 juni Thor-Leif Strindberg 2013

Abraham och Isak:

http://bibelnonline.com/a/abraham-provas-av-gud-genom-befallningen-att-offra-isak-nahors-slakttavla/ torsdag 6 juni 2013

Begravning och dop:

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=660039 torsdag 6 juni 2013

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=743379 torsdagen 6 juni 2013

Konfirmation:

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=819511 torsdag 6 juni 2013

Vem skapade Gud?

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/skapgud.htm hämtad torsdag 6 juni, Thor-Leif

Strindberg

Petrus:

Petrus. http://www.ne.se/lang/petrus/282764, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-06-07. Av Birger Gerhardsson

http://www.apg29.nu/index.php?artid=6334

Källor:

Bibeln nya testamentet

Matt 2: 1-12

Luk 2: 41-52

Luk 3: 21-22

Matt 3: 18-22

Matt 5-7

Joh 12: 12-19

Mark 14: 12-16

Joh 18: 1-14, 19-24, 28-40

Joh 19: 1-16

Joh 19: 17-34

Joh 19: 38-42

Matt 28:1-6

Joh 1: 35-51

98Tor02

Sidor

Etiketter

Sökning

Translation

Creative commons

måndag 23 september 2013

A summery of Othello

torsdag 19 september 2013

Planera idrott och sådant.

torsdag 12 september 2013

Love Story

onsdag 4 september 2013

So religionsarbete - Kristendomen