Sidor

Etiketter

Sökning

Translation

Creative commons

Creative Commons License
Tors digitala portfolio by Tor is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.5 Sweden License.!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

torsdag 5 juni 2014

Franska utvärdering

Jag anser att jag har lärt mig hur man gör sådant som att hålla en konversation, skriva och lyssna på en okej nivå, inte en hög nivå, men en okej en. Jag vet till exempel hur man skriver och talar i framtid, nutid och dåtid när det är regelbundet, samt några oregelbundna verb (till exempel aller). Jag har även ett ordförråd med en hel del vanliga ord, till exempel "salut, vert och qui".

Eftersom att franskan är svår för mig och ja har verkligen behövt kämpa för att ens klara av den så känner jag att jag inte skulle vara redo för den nästa nivån av franska. Jag har hört att språkkurserna blir en hel del mycket svårare på gymnasium om man fortsätter med samma. Därför så tror jag att jag verkligen skulle behöva kämpa och spendera mycket tid på franskan för att bli godkänd på franskan, vilket skulle ta tid från mig att kunna engagera mig på andra ämnen. Så trots att jag skulle gå miste om meritpoäng så tror jag att det skulle gå bättre för mig om jag tog en annan kurs.

tisdag 3 juni 2014

Svenska text (ett arbete för att höja mig)

I ett litet hus långt inne i en stor skog fylld med många olika sorters träd vaknade Melker. Han hade ingen aning om vad som skulle hända honom och som skulle ändra hela hans liv då när han hade stigit upp. Som vanligt kokade han kaffe och läste tidningen. Det var en artikel om en man som hade mördad och att fallet inte var avklarat än. Melker la undan tidningen utan att tänka för mycket om det han hade läst. Kaffet var klart och han åt då frukost till kaffet. En skål med gröt som vanligt. Efter att ha ätit upp gröten borstade Melker sina tänder. Efter det bestämde han sig för att ta en promenad där ute. Det var fint väder. Efter att ha vandrat i en kvart märkte han att han inte kände igen sig. Han kom snabbt på att han hade gått vilse. Han visste inte vilken väg han skulle ta för att komma hem, alla riktningar såg i princip likadana ut. Han tänkte ringa någon och be dem om hjälp, men till hans besvikelse hade han ingen teckning där ute. Han visste då inte vad han skulle ta sig till och bestämde sig att det han behövde göra var att leta efter sitt hem tills han eventuellt skulle finna det.

Timmarna gick där ute i skogen medan han också gick och gick och gick. Det blev till slut mörkt och sent och han behövde sova. Han beslutade att han skulle bygga upp ett skydd att sova i tills nästa dag då han skulle fortsätta sitt sökande efter sin bostad. Han byggde sitt skydd mest utav pinnar. Skyddet blev inte jättefint eller bra men han tyckte att det skulle duga för den natten. Det blev en kylig och rätt så obehaglig natt, men han var glöd över att han i alla fall hittat ett okej ställe att sova på. Morgonen därpå vaknade han, han hade inget att äta eller dricka, men bestämde sig för att stanna och äta ifall han hittade frukt eller några bär. Han gick och gick, men efter nästan tre timmar av traskande så hörde han någon skrika "Hjälp!".  Han skyndade sig till vart det kom från och såg då två personer. Han gick närmare för att höra vad dem sa.
"Ge mig pengarna" sa den ena som höll i en pistol riktad mot den andra personen.
"Jag har inte dem just nu, men om du låter mig leva så lovar jag dig att du ska få dem så snart som möjligt" svarade han andra i panik.
"Jag ska ha dem, ger du inte dem till mig så mördar jag dig nu. Är det uppfattat, om du nu inte har dem nu så mördar jag dig" sa han med pistolen.

Han skulle precis skjuta, men Melker hoppade fram på honom från busken han låg gömd i så att han blev puttad ner på marken. Melker rykte ifrån pistolen ifrån honom.
"Ge den till mig" sa han ilsket "Om jag får den så kommer jag låta dig leva, så länge du håller tyst om detta"
"Nej" svarade Melker.
"Spring" sa Melker till den andra personen och så började de springa iväg från honom.
Han jagade inte dem i och med att han inte tyckte att det var lönt på grund av att han hade förlorat sin pistol som han var beroende av.

"Följ mig" sa han andra till Melker.
De fortsatte springa en stund tills de kom fram till en bil.
"Detta är min bil, förresten jag heter Ivar" sa han till Melker.
"Jag heter Melker" förklarade Melker.
"Kom så kör vi iväg till någon säker plats, han kanske är beväpnad med ett annat vapen" sa Ivar.
"Förresten, vem var han" frågade Melker.
"Han är en mördare som heter Gerhard, han vill åt mig för att jag är rik och han hotar att mörda mig ifall jag inte ger honom en miljon kronor" sa Ivar.
De fortsatte åka bilen ett tag tills de kom fram till ett hus.
"Här bor jag" sa Ivar.

De gick in i hans hus.
"Ska vi ringa polisen" frågade Melker.
"Jag har försökt ett flertal gånger men varje gång lyckades han smita undan" svarade Ivar.
"Är vi säkra här" frågade Melker.
"Vi bör vara säkra här för en bra stund, men vi kan inte stanna här för länge. Han kommer nog eventuellt hit" sa Ivar.

Under tiden så hade Gerhard gått till en egen bil och kört till sitt kvarter och hämtat en ny pistol för att sedan kunna återvända beväpnad. När han hade pistolen så återvände han till skogen, endast för att märka att de hade hunnit lämna.
"Tusan också" tänkte han och bestämde sig för att köra till Ivars hus i hoppning av att Ivar skulle vara där.

Medan han körde dit hade Ivar och Melker beslutat att de skulle lämna och köra någon annanstans för att han skulle förmodligen först köra till Ivars hus. Men medan de hade startat bilen och började köra så var Gerhard nära i sin bil och följde efter dem. Han sköt ett skott mot dem, men missade. Skottet fick Ivar och Melker att märka att han var efter dem. De fick panik och gasade då för att försöka komma undan. Då behövde givetvis Gerhard också gasa för att kunna hänga med. En sköt flera skott men inget av dem träffade dem, men flera av skotten var nära. Men ett skott prickade det ena hjulet vilket gjorde det svårare att styra. På grund av det och att de körde så snabbt gjorde så att Ivar krockade. De tog sin fort ut från bilen för att försöka fly. Men det var inte hastigt nog, Gerhard var där och höll i sin pistol. Melker letade i sina fickor för att ta fram den pistol han hade tagit från Gerhard tidigare, bara till att komma fram till att han hade glömt den hemma hos Ivar.
"Vi spring raskt härifrån" skrek Melker till Ivar men ingen av dem lyckades springa därifrån.
"Ja, nu ska jag få min hämnd för att du tog alla mina pengar" sa Gerhard.
"Vänta, han hade tagit dina pengar? Nu hänger jag inte med" sa Melker.
"Lyssna inte på honom, han ljuger" sa Ivar.
"Låt honom tala, jag vill också höra hans sida av historien" sa Melker.
"Okej, såhär gick det till, jag var ute och gick. Jag hade precis hämtat ut ett pris jag vann på lotto. Tiotusen kronor i sedlar. Men efter att ha gått i alla fall en kvart så kom Ivar fram till mig. Han sa att han hade sett att jag tog ut så mycket pengar och att han ville ha dem. Jag sa att de tillhörde mig och att jag behövde dem. Han sa då att han skulle mörda mig ifall jag inte skulle ge honom pengarna och tog fram en kniv. Jag började då springa iväg så kvick som möjligt för att komma undan, men tydligen hade han en bil i närheten och kom därför snabbt ikapp. Jag hade inget annat val än att ge honom alla pengarna och när han hade fått dem så stack han. Jag gjorde ett samtal med polisen för att anmäla honom, men han kom undan och förstod att jag hade gjort en polisanmälan på honom och ville då ha hämnd. I och med att jag var så nära mitt hem när han rånade mig kunde han lätt hitta mitt hem. När han hade så mördade han min fru. Det var droppen, jag skulle ta tillbaka mina pengar. Jag tog fram en pistol och jagade honom. Vi kom till slut till skogen som vi inte kunde köra i. Jag jagade honom in i skogen där du kom fram" sa Gerhard.
"Jag vet inte vem av er som talar sanning, så jag ringer polisen så de får rätta ut detta" sa Melker medan han tryckte in 1, 1, 2 på sin telefon.

Polisen kom efter någon minut och det hela utreddes i tingsrätten. Ivar blev dömd till mord och stöld, medan Gerhard blev dömd till att ha olagligt hotat Ivar.

Melker återvände hem, men han glömde aldrig bort om det som hände.

Slut


Mitt avslutningstal

Här är mitt avslutningstal:

Egentligen kan jag inte skriva eller hålla tal, men det ser ut som att jag inte har något val.
Jag började här för 3 år sedan, men nu har avslutningstiden kommit, ja redan.
I Gunnesbo har jag gått från sjunde till nionde klass, då jag har haft olika pass.
Men tiden här på Gunnesbo har tagit slut, nu när jag går ut.
Trots att det känns som tiden här gick fort, har jag en hel del läxor gjort.
I matte har jag räknat tal, franskan har varit rätt så brutal.
I NO;n har jag arbetat med genetik, under slöjden har jag spikat spik.
Under hemkunskapen har vi lagat mat, i andra ämnen har vi arbetat om vårt klimat.
En hel del arbeten har jag lagt upp på min skolblogg, som en och annan läslogg.
Snart ut till gymnasium jag går, där jag kommer spendera mina nästa 3 år.
En ny skola kommer jag att starta, som skulle vara placerad på ett annat ställe på en karta.
Mycket naturkunskap kommer det då att bli, sedan är det universitet tills jag blir fri.
Hur det kommer att bli där har jag ingen aning om, precis som jag inte visste när jag till Gunnesbo kom.
Kanske var mitt beslut rätt, eller gick valet om gymnasium lite snett.
Men nu när jag med grundskolan är klar, har jag gymnasiet och universitetet kvar.
Men nu får vi se hur var framtid kommer att bli, nu när tiden här är förbi.
Kanske blir den ljus och som man önskat sig, eller möjligtvis ej.
Hur min framtid blir efter att min skolgång har passerat är inget jag kan säga vid detta klockslag, men jag får väl veta någon annan dag.

måndag 26 maj 2014

No arbeta för att nå högre bedömning

Ekosystem och population

Ett ekosystem är ett område, till exempel en sjö. Man skulle även kunna se hela jorden som ett ekosystem. Alla djur och växter som är av samma art bildar en polulation, till exempel blir gäddorna en gäddpopulation. Ibland talas det om växtsamhället och djursamhället. Ett växtsamhälle är alla växtpopulationer i ekosystemet och djursamhället är alla djurpopulationer i ekosystemet. Förutom växt- och djursamhällen finns det också nedbrytare (svampar och bakterier). Nedbrytare lever på döda djur och växter. På så sätt bryts dessa ner till allt mindre delar som till sist blir jord.

Bland de djur och väster (och nedbrytare) i ekosystemet finns det energi som går mellan varandra. Detta kommer först från solen i och med att växter har fotosyntes, vilket innebär att de tillverkar socker från vatten och koldioxid. Koldioxiden får de från luften och de hittar vattnet i marken, vilket de kommer åt med hjälp av deras rötter. Energin i socker har växterna fått från solen och därför kan man även de djur som äter växterna har fått energi från solen i och med att de äter socker som finns i växterna (och de djur som äter de djur som har ätit växterna med energi från solen).

Växter kan ju vissna och det drabbar även djuren i och med att de är beroende av växterna för de har inte förmågan att tillverka egen näring och behöver äta växterna för att få i sig det.

Varelser kan ha stor betydelse för varandra. De påverkas även av miljön. Det omfattar ljus, vattentillgång, temperatur, vindar, förorening och annat. Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och om samband mellan levande varelser och miljön

I ett ekosystem använder man ofta sig av en näringskedja, näringsväv och näringspyramid som till exempel visar vem som äter vem.

En näringskedja visar vägen från en växt som är i början av näringskedjan, sedan är det vad som äter den växten, sedan är det vad som äter det djuret och så vidare till det sista djuret kommer. Växten i början av kedjan kallas för producent i och med att den tillverkar den energirika näringen med fotosyntes. Djuren som äter växten eller något djur som har ätit ett djur som har ätit en växt, eller ätit något djur som har ätit något djur som har ätit en växt och så vidare kallas för konsument i och med att de konsumerar näringen. Det djur som kommer sist kallas för toppkonsument.

En näringsväv är som flera näringskedjor sammanvävna med varandra. Det kan vara dem i ekosystem med flera olika roller, till exempel att mer än ett djur äter en. Det visar en näringsväv så man får se alla som äter en art, istället för en av dem som äter just den arten. Ett annat exempel är att en art både är växtätare och rovdjur, detta ser man också i en näringsväv.

En näringspyramid visar att det försvinner energirik näring från växterna till gången till rovdjuren. Detta är bland annat på grund av att växtätarna förbränner mycket av den energirika näringen när de äter. De behöver använda sig av energi när de rör sig och för att hålla sig varma. Därför blir det endast lite energirik näring kvar till rovdjuren.

Olika populationer påverkas om ifall antalet av någon annan art skulle växa eller sjunka. Om antalet rovdjur som åt ett annat djur skulle öka skulle det då finnas ett större antal av dem som skulle behöva mat och då skulle ju fler av dem äta det djuret. I och med att det finns fler som ska äta dem då och de inte blivit fler så minskar de i antal och om de till exempel är växtätare så blir växterna fler i och med att det finns färre att konsumera dem. Bland annat så tillverkar växter syre så det skulle bli mer. Det skulle också bli mer växter åt dem andra växtätarna. Om vi går tillbaka till att det blir fler av rovdjuren så äter de ju den andra arten så den blir mindre och då skulle det till sist vara för många av rovdjuren och för få av de som de äter i och med att rovdjurens population ökar och de andra minskar. Därför skulle det bli en obalans mellan dem arterna och flera av de som äter den andra arten skulle då dö i och med att det inte finns tillräckligt med föda och eller så får de inte alltid tillräckligt så att de blir svagare och ifall det skulle finnas andra djur som åt dem skulle de lättare kunna få tag i dem.

Om en population av ett rovdjur växer blir då de som de äter färre och populationen av dem de äter blir mindre och då blir i sin tur de som är efter dem i en näringskedja fler för antalet som äter dem minskar.


Hur människor påverkar naturen

Det finns många faktorer som påverkar naturen, till exempel den globala uppvärmningen (växthuseffekten) gör så att mindre av solstrålarna som kommer hit kan lämna och istället värmer upp jorden. Detta medför även att isar smälter och det blir översvämning på vissa delar av länder. Växter i vissa delar av jorden dör av torka. Vi förstärker växthuseffekten så att den blir starkare än den bör var och därför inte släpper ut så mycket sol som den borde genom förbränning av fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen släpper ut växthusgaser vilket är det som stärker växthuseffekten. Därför finns det mycket som vi människor gör som påverkar naturen. Till exempel ifall man åker bil så förbränner det fossila bränslen och det släpper ut växthusgaser. Därför så bör man inte åka bil mer än nödvändigt för det känns ju onödigt och det skadar miljön. En annan sak är att ifall man har sina apparater på standby mycket så drar även det energi. Det är dåligt i och med att energin som går åt till att ha apparaten på standby måste ha omvandlats till elenergi och ofta släpper kraftverk ut koldioxid (en växthusgas). Därför är det miljövänligt att stänga av apparater när de inte behövs för att sammanlagt (alla gånger man använder sig av standby) blir det mycket koldioxid släppt. Man behöver heller inte duscha längre än det behövs eller alltid ha en supervarm värme på vattnet i och med att man behöver värma vattnet så att det blir varmt och det tar givetvis energi. För att använda mindre vatten kan man till exempel stänga av vattnet när man ska tvåla in sig. Det krävs även mindre vatten att duscha än att bada så därför bör man helst duscha.

Att få tag i det fossila bränslet som behövs (till exempel olja) är även en process som man måste ha i åtanke. Man måste borra, inte nog med det, det måste även ofta färdas från något annat ställe och då på vägen släpps växthusgaser ut.

En annan sak att ta hänsyn till för miljön och naturen är vad man får sin energi ifrån. Till exempel är sol, vind och vatten bra energikällor i och med att de är miljövänliga (släpper inte ut koldioxid) och förnybara (solen kommer aldrig försvinna, det kommer inte sluta blåsa och vattnet kommer ej att ta slut). Därför om man väljer energi som kommer från de källorna och inte till exempel kolkraftverk så bidrar man till en bättre miljö och en bättre värld i lång sikt.

Men det som skulle kunna förbättra naturen och miljön kan folk se som extra jobb genom ett annat perspektiv. Livet blir ju lättare för en ifall man inte bryr sig så mycket om miljön. Till exempel så skulle man inte behöva bry sig om vart energin man använder kommer ifrån, eller hur länge man duschar, eller att stänga av sina apparater istället för att lämna dem på standby, behöva cykla även om det till exempel är kallt där ute eller dåligt väder och så vidare. Därför skulle man lätt kunna känna som att behöva bry sig om miljön är som en begränsning på ens liv.

Men det finns dem som ser det bara bra att bry sig om miljön och inte alls tycker att det är så jobbigt att anpassa sig efter miljön och att eftersom att det är bra för miljön överväger fördelarna. De kan även tycka att det finns andra fördelar med att vara miljövänlig, till exempel om man cyklar får man frisk luft, man rör på sig, man slipper stå för bensinkostnaderna som är höga och det är oftare lättare att hitta en parkeringsplats. En olycka i en bil skulle av störst chans vara allvarligare än om det hände när man cyklade förutsatt att man har på sig en hjälm.

Naturvetenskapliga upptäckter

Penicillin: I starten av 1900-talet levde det en biolog i London, Alexander Fleming. Alexander Fleming forskade om bakterier. Han brukade göra klart sina undersökningar innan han tog semester för att kunna städa undan odlingarna med bakterier. Men han glömde ett år några odlingar med bakterier som då var kvar i en dra i laboratoriet. När han återvände hade en odling möglat. Mögelsvampen som växte bland bakterierna hette penselmögel. Han la märke till att det inte växte bakterier nära svampen. Han misstänkte att svampen var uppbyggd av ett ämne som stoppade bakterierna från att föröka sig.

Vidare forskning visade att hans teori stämde. Han hade upptäckt att mögelsvamp skapade ett ö
ämne giftigt för bakterier. Ämnet döptes till penicillin efter det biologiska namnet för  svampen Penicillium.

Endast 10 år efter upptäckten var det möjligt att använda penicillin som medicin. Det var möjligt att bota bakteriesjukdomar som tidigare var väldigt farliga. 1945 fick Fleming Nobelpriset.

Eftersom att man använder det som en medicin påverkar penicillinet mångas liv. Det botar bakteriesjukdomar som kan vara jobbiga och svara att leva med. Därför underlättar det för många och kanske även räddar dem. Därför har det en stor betydelse för deras liv i och med att de blir friska av det och slipper alla bieffekter av en sjukdom. Det öppnade säkert även jobb som att läkare/doktor för att man då skulle behöva ta hand om de som hade en bakteriesjukdom och då minskar arbetslösheten och fler får då ett bättre liv i och med att de har ett jobb och tjänar en lön.

Exempel på felkällor i undersökningar

I till exempel fyra jordsorter undersökningen så kunde detta ha hänt:

-Man använde sig av en dålig pH-mätare som gjorde att ens resultat blev inkorrekt.
-När man kom tillbaka andra lektionen så skulle man ha glömt vilket jord som var vilken och därför blandat ihop dem så att resultatet blev fel.
-Man råkar använda sig av mer än en av samma slags jordsort så att de får samma resultat och man därför inte jämfört så många som man skulle.
-Man skulle kunna råka ha äppelbitar som är ojämna i storlek och därför tror man sedan att en har förmultnat mer än den egentligen har.
-När man ska se hur mycket av varje äpple som har bryts ner så kan det kanske vara svårt att avgöra i vissa fall och därför kan det bli fel i ens resultat.

Hur man skulle kunna undvika dessa problem:
-För pH-mätaren skulle man kunna använda sig av flera olika pH-mätare från olika företag för att se ifall de stämmer ihop eller så kan man använda ett pH-mätare på något som man redan vet är till exempel basiskt för att se ifall mätaren stämmer ihop med att det är basiskt och ifall den gör så vet man att de pH-mätarna fungerar.
-Man kan skriva anteckningar vid varje jordart så att det finns en lapp där det står vilken jordart det är och därför kan man inte glömma bort eller blanda ihop dem.
-Ifall man vid resultatet märker att två eller mer jordarter har samma resultat så bör man tänka på ifall de kanske var av samma art, men då kanske det är för sent. Därför kan man utforska och försöka hitta jordarter som man ser är annorlunda och därför kan vara säker på att de är av olika arter. Ifall de luktar annorlunda är också ett bra tecken.
-Ifall man inte är säker på att äppelbitarna har samma massa så finns det säkert någon maskin som man kan använda för att få exakt lika stora bitar, annars kan man mäta äppelbitarna för att se till så att de har samma vikt.
-Man kan mäta deras vikt förre och efter och jämföra vikten av dem om det är svårt för en att avgöra med ögonen. Även om man skulle kunna se vilken som har bryts ner mest kan även detta ge en bättra idé på hur mycket de har bryts ner i förhållande till varandra.

Energi

Inom fysiken är energi förmågan att utföra arbete. I fysiken så är arbete att en kraft flyttar något i en viss väg. Man använder måtter Nm (Newtonmeter). 1 kg = 10Nm. Om man ska bära något så multiplicerar man antal Nm som det väger med antal meter man går upp för att få fram hur mycket arbete man har gjort.

Enheten för energi är joule (J). Energin 1 joule ger arbetet 1 Nm. Alltså är en joule inte särskilt mycket. Energi finns i mat, på matpacket anges kj (kilojoule). Det brukar även stå i kcal (kilokalorier).

Det finns olika slag av energi. I mat så är det kemisk energi som man hittar. I kroppens celler så omvandlas det till värme- och rörelseenergi. Då kan man hålla sig varm och röra på sig.

Kemiks energi kan även omvandlas till elenergi. Det gör den till exempel för batterier.

Om något faller som vi säger har lägesenergi. Då åker det neråt och ökar antagligen i fart. Då får det rörelseenergi. När det slår ner i marken hör man ett duns, det har blivit ljudenergi samt värmeenergi. Ljudenergin omvandlas till värmeenergi till sist.

Alla serier slutar nästan alltid med värmeenergi vilket man inte kan omvandla.

Det finns en viktig princip, energi kan inte bildas eller försvinna, utan det kan bara omvandlas.

När man talar om energi finns även effekt, det är hur mycket arbete som blir gjort i sekunden. Någon kanske hissar upp 200 Nm på 20 sekunder. I så fall har hon på en sekund hissat upp 20 Nm, då är effekten 10Nm/s

Kemiskt samband i naturen

Fotosyntes och cellandning: Växter kan fånga ljusenergi. De använder energin för att tillverka druvsocker av koldioxid och vatten. Samtidigt med sockret bildas syrgas som kommer ut från växternas blad. Tillverkningen av druvsockret på detta visset heter fotosyntes (foto betyder ljus och syntes betyder sätta samman). Man kan sammanfatta fotosyntesen så här:
ljusenergi + koldioxid + vatten = druvsocker + syrgas.

Under fotosyntesen omvandlas ljusenergin till energi som sen finns i druvsockret. Celler kan komma åt denna energi genom att använda sockret som bränsle. De kan faktiskt förbränna socker utan att det brinner. Cellernas förbränning av sockret  heter cellandning. Såhär sammanfattas  cellandning:
druvsocker + syrgas = energi + koldioxid + vatten

Vi ser att det går åt både druvsocker och syrgas under cellandningen. Samtidigt som sockrets energi frigörs skapas koldioxid och vatten. Den fria energin kan stråla ut som värme (håller bland annat din kropp på en varm temperatur). Energin kan även fånga upp och använda till arbete i cellerna.

Cellandning är nära till att vara fotosyntes bak och fram. Skillnaden är att energin som blir frigjord vid cellandningen inte blir till ljusenergi.

Endast växter och några bakterier har fotosyntes. Men både djur och växter har cellandning. Även växter behöver ha cellandningen för att komma åt energin i sitt socker.

Källor och trovärdigheten av dem:

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=53

Jag valde att använda mig av Gleerups (biologi) läroboken för att det är en säker och trovärdig källa. I första hand så är det en digital form av en lärobok och i och med att det är en lärobok så måste det ha funnits ett företag som ansåg att boken var tillförlitlig och säker och därför tyckte att boken skulle vara lönsam att trycka. De vill ju inte trycka en bok med felaktig information, det skulle kunna få dem konsekvenser, som att dem skulle få dåligt rykte och folk skulle sluta köpa de läroböcker som de trycker och därför skulle de inte tjäna lika mycket vilket är målet med företag, ifall boken skulle vara trovärdig och bra skulle även de som köpt den kunna rekommendera den till andra så de får sålt fler exemplar och därför ännu större vinst. I startsidan av boken står det om författaren (Anders Henriksson) och det står att han var en lärare i biologi (och kemi fast just det spelar ingen roll nu i och med att detta är en biologi bok) i 20 år i grundskola och gymnasium och därför bör han ha bra kunskaper om ämnet. Det står även att han har samarbetat med Gleerups sedan 1994 vilket också tyder på att han är duktig på sina ämnen i och med att han har arbetat med Gleerups länge och ifall han skulle ha skrivit dåliga böcker med felaktig information hade han säkert fått sparken för ett bra tag sedan i och med att han skulle ha varit dålig för företaget. En annan sak som gör så att källan är säker är att den är skriven av en författare som är specialiserad på ämnet och inte av vem som helst. Detta gör så att faktan skriven är mer trovärdig eftersom att man vet säkert att det inte är en massa påhitt som är skriven av någon utan kunskap. Boken är även relativt nyligen skriven, 2012. Detta är bra och gör källan ännu mer trovärdig eftersom att ifall den hade varit skriven för länge sedan så hade saker kunnat ändras eller att man upptäckt något nytt om ämnet. Men i alla ämnen så gör det inte saken något säkrare beroende på när det blivit skrivet, till exempel om det skulle handla om andra världskriget för att det som hänt då uppenbarligen inte skulle kunna ändras nu, alltså har även gamla böcker om andra världskriget relevant information. Just det ämnet som jag tog information om är nog något som inte ändras med tiden så egentligen så spelar det inte någon så stor roll just i detta läget, men det är något som är värt att peka ut ändå. Läroboken är även en källa som lärare rekommenderar och låter elever använda det som källa att lära sig från, detta betyder att de tycker att källan är tillförlitlig och bra, vilket betyder att källan antagligen är det. Källan ser även professionell ut och inte något som skulle kunna vara gjort av vem som helst, vilket då antagligen betyder att den är gjord av någon som är professionell. Ett annat plus är att när jag läste informationen på källan så verkade det trovärdigt och rimligt.

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=54

Denna källans trovärdighet är i princip samma som biologi bokens så jag tycker det känns onödigt att skriva i princip samma saker igen om denna källan. Detta är fysikboken.

måndag 19 maj 2014

Musikhistoria (Ludwig van Beethoven) tilläg

Jämföra epoker:

Ludwig van Beethoven spelade två olika epoker under sin karriär. Wienklassicismen och romantiken. Därför har jag valt att jämföra de två epokerna.

Wienklassicismen: Den wienklassiska stilen, som blev av stor betydelse och som utgjort själva fundamentet för den senare musikutvecklingen ända fram till våra dagar hade sin blomstringstid ungefär under tiden 1770-1830. Den bottnar i rokokoströmningarna under föregående årtiondena och förbereddes av tonsättare bland annan i Mannheim, Italien och Wien, men fullbordades av de tre stora kompositörerna Haydn, Mozart och Beethoven. Deras personliga genialitet hade därvid oerhört mycket att betyda. Det nya som uppstod var en mogen och fulländad instrumentalstil i princip homofon, men likväl med ett spirituelt växelspel av olika stämmor och med visans och dansens symmetriska periodbildning som grundval för en kreativ och konstnärligt högt utvecklad formbyggnad. En särskilt idealisk tummelplats fick den nya stilen i den moderna, av Haydn fullt utbildade sonat- och symfonitypen men ddess tre till fyra satser - en kompositionstyp som också kom att behärka alla sorter av kammarmusik och i huvudsak även instrumentalkonsten.

De tre dominerande mästarna har var och en sin säregna fysionomi. Haydns friska vitalitet och humor får ett komplement i Mozarts mer sensibla, förädlade känsla och skönhetsdyrkan. Till båda sällar sig Beethoven som en mäktig, mer tragisk och subjektiv gestalt, vilken för den klassiska stilen vidare mot större uttrycksförmåga mot större uttrycksförmåga och större former men ändån bildar en övergång till den musikaliska romantiken. Till wienklassicismen kan i viss mån även Schubert räknas till - en annan typ än Beethoven, charmfull och vekt känslobetonad, men likaledes en övergångsgestalt som utgår från klassicismen och närmar sig romantiken.

Romantiken: Inom musiken sattes romantikens tidsperiod igång runt 1820.

Stämning: Alla sorters av känslor, stämningar och atmosfärer reflekterades i romantisk musik. Ett stycke som började med ett glatt dur kunde bli övergå till ett ledsamt moll, kanske för att representera någon olycklig händelse i någons liv. Programmusik, berättelseskildrande instrumental musik, som knappast alls funnits till tidigare blev mycket populär under romantikens period.

Rytm: Romantiken tog rytm och tempo till en helt ny nivå. De var flexibla verktyg för uttryck. Om den instinktiva romantiske kompositören kände i sitt hjärta till exempel tre fjärdedelstakten skulle utbytas mot tretton sextondekstakt, och fördubbla tempot, för att åstadkomma något särskilt på musikaliskt manér, så gjorde han det.

Melodi: Under romantiken skapades långa, flödande melodier som kunde göra oktavsprång och störreändå, samtidigt som tonerna ur den kromatiska skalan flitigt nyttjades.

Dynamik: Romantiska kompositörer gick på längre dynamiska utflykter än man tidigare hade sett. För att öka möjligheterna till effektfulla uttryck kunde det stå, exempelvs ffff och pppp i noterna, det var inte något som man skulle hitta i klassicismens musik.

Till stor del dominerade homofonin, precis som under Wienklassicismen. Inte förrän slutet av romantiken började kompositörer försöka sig på polyfoni igen. Samtidigt blev orkestrarna större, och det totala omfånget utökades med nya instrument (som piccolaflöjt och kontrafagott).

Musikformer: Det bjöds på operor, symfonier, kammarmusik, solosonater och solokonserter inom romantiken, precis som i klassicismen. Den formen som utvecklades på allvar var skrivna för pianosolist. Här var Frédéric Chopin en frontfigur. De vokala genrerna operan och oratoriet levde också kvar, och det som möjligtvis tillkom var kombinationen vokalsolist+piano/orkester.

Både symfoni och operan togs till en ny nivå av uttryck och hänförelse under romantiken. Orkestern växte sig större, och bland annat introducerades det engelska hornet, tubam och den harmonsika harpan.


Beskriva en kompensation:

Für Elise: https://www.youtube.com/watch?v=LQTTFUtMSvQ

Detta är en av Beethovens kompositioner. Dens rondoform är A, B, A, C, A. Für Elise börjar med sektionen A, sedan B, sedan A igen, sedan B och sist ännu en repris av A. Dessvärre hade jag problem med att hitta information om kompositionens händelseförlopp och därför bestämde jag mig för att skriva om en annan komposition av en annan kompositör, Trollflöjten.

Den mystiska nattens drottning ger prins Tamino i uppdrag tillsammans med fågelfångaren Papageno att rädda hennes dotter Pamina från trollkarlen  Sarastro. Men som det visar sig så är egentligen Sarastor en vis och ädel person och nattens drottning är skurken.

Tamino utsätts för tuffa prov för att kunna bli medlem i Sarastros krets av visa män och för att bli gift med Pamina. Tamino lyckas, men Papageno blir också prövad men misslyckas i alla proven. Trots det så får hon gifta sig med Papageno. Sarastro och ljusets krafter besegrav nattens drottning.

Så gick handlingen av Trollskogen som var komponerad av Mozart.


Källor:

http://komponera.se/romantiken/
http://musiksok.se/
http://www.ne.se/enkel/trollfl%C3%B6jten

söndag 18 maj 2014

Idrottsuppgift säkerhet när man har idrott

1. Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?

Man kan:

-Ha uppvärmning innan man börjar, anledningen till att det blir säkrare är för att när man uppvärmer så höjs ens kroppstemperatur, vilket minskar motståndet i ens muskler och leder, vilket ger en ökad rörlighet. Det beror delvis på att ledväskan blir mer hal och smörjer leden (vilket gör att det krävs mindre energi att röra sig).  Att temperaturen ökar i muskeln gör så att den blir mer elastisk och risken att få en sträckning i muskeln blir mindre. Därför skulle det krävas mer kraft för att sträcka en uppvärmd, varm muskel.

En annan anledning till att värma upp innan aktiviteten är att det tar ett tag för kroppen att anpassa sin syreupptagningsförmåga under en ökad arbetsbelastning. Musklerna får inte det syre som de behöver och man använder sig av anaeroba energiprocesser. Efter några minuter, i och med att pulsen ökar, har syreupptagningen hunnit ikapp och man kan använda sig av den anaeroba energiprocessen. Alltså ifall man har fått igång pulsen under uppvärmningen är ens kropp mer beredd på en ökad arbetsbelastning.

En ökad kroppstemperatur höjer också hastigheten av nervsignalerna och kan därför ha en bra inverkan på de idrotter där man måste reagera och/eller utföra snabba rörelser.  

-Anpassa det man gör i uppvärmningen efter det man gör för att allting man gör kräver inte alltid samma delar av kroppen lika mycket och ifall man gör något där man använder benen mycket är det givetvis bättre att man uppvärmer dem istället för någon annan kroppsdel under uppvärmningen.

-Se till så att man har på sig sina idrottskor eller om man inte har dem, vara barfot istället för att bara ha strumpor på sig. Att ha strumpor på sig gör så att man lättare ramlar när man springer under aktiviteten.

-Att inte vara med på idrotten om man är skadad i och med att det är farligt och man kan göra skadan värre.

2. Hur kan omgivningen, t.ex. redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Man kan:

-Se till att när man har styrketräning (stationer) att övningar för samma muskelgrupp inte är efter varandra, detta för att muskler behöver vila och kan inte träna hur länge som helst och om man tränar utöver ens egna kapacitet kan man få skador i musklerna.

-Om man skulle köra något som till exempel skeppsbrott skulle redskap lätt kunna göra det osäkert om det skulle vara dåligt placerat. Till exempel om på plintar var för långt bort från varandra och man var jagad av den som tar skulle man lätt skada sig där.

-Om man idrottar utomhus finns det en hel del saker som skulle kunna påverka säkerheten. Till exempel om det är mycket glas där man är och någon inte har på sig skor skulle de lätt kunna skära sig på det under leken. En annan möjlighet är att det finns något som man skulle kunna snubbla över som man inte la märke till i och med att man var fullt upptagen med idrotten. Det skulle även kunna vara vått och halt så att när man spelade idrott skulle man lätt kunna halka för att man springer på en hal plan.

3. Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

-Man kan följa spelets regler, till exempel om man kör innebandy och man kastar med ens klubba för att putta undan bollen och man inte är försiktig när man gör det skulle man kunna träffa någon annan med klubban.

-En annan sak som man inte bör göra under skolidrotten är att tacklas för att ifall man skulle tacklas på skolidrotten skulle inte det passa för alla i och med att alla kanske inte är på en sådan nivå att de skulle kunna tacklas och därför inte kan stå emot det och skadar sig.

-Om man spelar någon lek där man sparkar/kastar och det är en målvakt som man vet inte är på en nivå där man kan kasta/sparka bollen hårt bör man ej göra det i och med att den som står i målet skulle då kunna skada sig av en hård boll.

torsdag 10 april 2014

Förintelsen (so historia)

                                                  Förintelsen


Förintelsen, som var nazisternas attentat att utdöda de som var judar i Europa under det andra världskriget. Det beräknas att antalet judar som dog under de 12 åren med nazisterna på makten dödades mellan 5 och 6 miljoner judar (en beräkning påstår att minimumet döda judar var 5 596 000 och maximumet 5 860 000). Adolf Eichmann (högsta administratör av förintelsen) uppgav siffran 6 miljoner, vilket även är FN:s officiella siffra. Ungefär 2,9 miljoner av dem dog i ett förintelseläger, där det var vanligt för en jude att dö utav att bli mördad i en gaskammare (ungefär hälften av dem på förintelselägren blev det), dö utav svält, misshandel, sjukdomar, köld eller hårt arbetande. Förintelsen började år 1933 och varade till år 1945, alltså 12 år.

Förintelsens början: När nazisterna hade tagit makten i Tyskland året 1933, hade de först inte planerat att få Tyskland judefritt genom att ta död på judarna, utan de ville tvinga dem att emigrera till andra länder. Men de andra länderna ville inte ta emot judarna.

Själva planen på att utrota judarna växte efter invasionen av Sovjetunionen då inte längre resurserna räckte till att ta hand om alla judar som fanns i de erövrade områdena

Förintelseläger: År 1942 bestämdes det av nazisterna att judar skulle skickas till förintelseläger där ungefär hälften av dem blev gasade ihjäl i gaskammare. Samtidigt som judarna behövde dö enligt nazisterna, så behövde Tyskland även arbetskraft eftersom att många av männen i rätt arbetsålder var med i armén eller de andra vapenslagen. Därför användes många av Förintelsens offer som slavarbetare innan de avlivades. Under tiden i förintelselägren dog det även många judar på grund av annat som exempelvis svält och sjukdomar. 

Det fanns fyra renodlade förintelseläger, Chelmno, Belzec, Sobibor och Treblinka. Alla låg i Polen som då var ockuperat. Gaskammarna var uppbyggda att föreställa duschar för att lura judarna till att det var duschar och sedan spruta ut koldioxid som dödade alla offren. De flesta av judarna som deporterades till förintelselägren blev avrättade direkt vis sin ankomst. Endast en minoritet valdes ut och hölls vid liv för att utföra de nödvändiga arbetena i lägret. En särskild arbetsgrupp som kallades Sonderkommando. Fångarna var tvungna att bära ut liken från de som dog i gaskammaren och bränna dem.

Förintelselägren var förhållandevis små och fungerade enbart som avrättningsplatser. Bostad och andra byggnader behövdes endast för lägervakterna och det låga antal fångar som arbetade i lägret.

Belzec, Sobibor och Treblinka var igång under åren 1942-1943. Förintelselägret Chelmno var i drift under två perioder, den 8 december 1941 till mars 1943 och från den andra april 1944 till den 17 januari 1945. Sammanlagt blev över två miljoner judar dödade i dessa fyra förintelseläger.

Två av de läger som upprättades i det ockuperade Polen Auschwitz-Birkenau och Majdanek fungerade som kombinerade koncentrations- och förintelseläger. När man ankom till ett av dessa läger fick fångarna genomgå selektioner om vilka man skulle ta ut och ha som slavarbetare och vilka som skulle bli sända till en gaskammare. Gamla, kvinnor och barn blev oftast skickade till en gaskammare direkt vid ankomsten.

Auschwitz-Birkenau var det allra största nazistyska lägret och blev centrum för utrotningen av Europas judar.

Majdanek var mycket mindre, och gaskammaren hade inte kapacitet att döda fångar i en stor skala. Men det faktum att en del av de judiska fångarna fördes direkt till gaskamrarna vid ankomsten gör att man brukar räkna det som ett förintelseläger.

I både Auschwitz-Birkenau och Majdanek användes Zyklon-B i gaskamrarna. Egentligen så var Zyklon-B ett bekämpningsmedel mot skadedjur, som användes för avlusning av kläder och baracker i lägren. Det tillverkades av det tyska företaget Degesch (Deutsche Gesellschaft für Schändlingsbekämpfung), ett dotterbolag till det tyska kemikoncernen I.G. Farben. Ämnet levererades i kristallform och när det kom i kontakt med luftat utvecklades en giftig gas. Kristallerna förvarades i slutna behållare, som tömdes ner i öppningar på taket i gaskamrarna.

Följder:
-FN beslutar år 1947 att tillerkänna ett område i det historiska Israel, i ett brittiskt NF-mandat, för att bilda staten Israel som tillflyktsort för judar.
-Nürnbergsprocessen där många ansvariga för Förintelsen dömdes utifrån vittnesmål och bevisning. Flera av de värsta förbrytarna begick däremot självmord, blev dödade av motståndare eller gömde sig i exil (exempelvis Sydamerika).
-Förintelseförnekelse: nynazister, islamister, kontroversiella politiker och historiker har förringat Förintelsen och dess omfattning, uttalat misstro mot bevisen och lagt skulden på judarna, till exempel president Ahmadinejad och David Irving.
-Innan och i början av andra världskriget sågs Adolf Hitler och Tyskland som goda förebilder av många ledare i och utanför Europa, inte minst inom militären. Efter kriget samt avslöjandet utav Förintelsen kom det en stark reaktion av avståndstagande som ledde till förbud mot nazistiska organisationer och symboler i många länder. I en del länder är boken Mein Kampf (Hitlers bok) förbjuden.
-Inom skolundervisning har frågor om rättvisa, kulturell mångfald och etnisk diskriminering fått mer utrymme under efterkrigstiden, på många håll som obligatorisk undervisning. Ofta klasser på minnesplatserna som studiebesök/skolresor.

Källor:
http://www.ne.se/lang/förintelsen
http://www.so-rummet.se/kategorier/forintelsen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Förintelsen
http://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/forintelsen/forintelselager

So de 3 revolutionerna i Ryssland (Historia)


3 revolutioner i Ryssland


Det första revolutionsförsöket 1905:
Det första stora ryska revolutionen och storskaliga upproret mot det sociala och politiska styret hände 1905. En lång tid av missnöjesyttringar från bönder, arbetare, studenter och intellektuella kulminerade i Blodiga söndagen i januari, då fredliga demonstranter blev mördade av regeringssoldater framför Vinterpalatset i Sankt Petersburg. Generalstrejker spred sig ifrån huvudstaten till de andra stora industristäderna och längs transsibiriska järnvägen och arbetarna fick ihop i arbetarråd för att organisera strejkerna samt bli beväpnade. På landsbygden gjorde bönderna uppror mot godsägarna och under juni utbröt myteri på pansarkryssaren Potemkin i Odessas hamn.

I det ryska imperiets ej ryska delar vaknade revolutionsvågen från St. Petersburg både socialistiska och nationalistiska stämningar. Liberala kretsar tog samtidigt tillfället i akt att ha krav på en konstituerabd församling, vilket gav tsaren Nikolaj II chans att utfärda så kallat oktobermanifestet, vilket utlovade en konstution och en vald riksförsamling, duman. Reformministern Sergej Witte ställdes i spetsen för ett nytt ministerråd.

Nikolajs reformpaket nådde avsett resultat genom att splittra den heterogena tsaroppositionen och möjliggöra för regeringrn att lägga ner revolutionsattentatet och arrestera ledaren till den.

Februarirevolutionen 1917:
Enligt vår tideräkning så utspelade sig februarirevolutionen under mars. Denna revolution berodde bland annat på att tsaren vid ett antal tillfällen upplöste duman och därmed svikt sina konstitutionella löften till liberalerna. Att upproret fick en uppslutning så bred och så omstörtande förlopp borde därmed tillskrivas första världskriget, vars kaotiska utveckling för Rysslands del klart visade tsarens och den militära samt civila byråkratins oförmåga att styra landet.

Sen hungrade arbetare förenats med Petrogradgarnisonens soldater i ett allmänt uppror fanns tsaren i mars för gott att abdikera. I dennes ställe satt duman in en provisorisk regering, som besod av radikala liberaler och moderata socialister. Som allt svårare konkurrenter om den reella makten framstod Petrograds arbetar- och soldatsovjet, som efter 1905 års mönster organiserat sig på fabriks- och förbandsbasis och något stora medlemstal.

Oktoberrevolutionen 1917:
Natten innan 7:de november så störtade bolsjevikpartiet under Lenins styrande, den provisoriska regeringen i en icke dramatisk och nästan helt oblodig statskupp genom att ockupera viktiga kommunikationsknutpunkter i Petrograd och inta Vinterpalatset, där den provisoriska regeringen hade inrätt. Denna lyckade statskupp av ett välorganiserat men numerärt obetydlig parti, utifrån en äldre tideräkningsprincip ofta benämnd oktoberrevolutionen, låter sig endast förklaras mot bakgrund av den fortsatta sönderfallsprocess som Ryssland gick igenom under trycket av krigsmotgångar och hungersnöd, en pågående bonderevolution, nationellafrigörsprocesser och en allt tuffare matkamp mellan en samhällsbevarande regeringsmakt och allt mera radikala sovjeter.

Bakom den provisoriska regeringens allt större svårigheter att hålla ihop och legitimera sitt styre låg framför allt ett envist fasthållande vid krigsförpliktelserna till ententen, trots befolkningens krigströtthet. Mot regeringen stod socialister med frikostiga löften om fred, jord, bröd och nationellt självbestämmande.

Mest skicklig på att avläsa den politiska temperaturen i sovjeterna och i befolkningens stora lagar var bolsjevikerna. Deras ledare visade sig därtill tillräckligt hänsynslösa för att undanröja inte endast motståndare i de gamla regimerna utan även socialister som på olika grunder motsatte sig maktövertagandet. Formellt tog revolutionen slut när Allryska sovjetkongressen senare under revolutionsdagen övertog den politiska makten i Ryssland. Reellt övertogs makten av Folkkommissariernas råd, ett organ som uteslutande bestod av bolsjeviker.

Med kulmen i boljevikernas maktövertagande upphöjdes revolutionen under sovjettiden till världshistoriens avgörande vändpunkt. Den västliga historiografin har inte varit lika enig i bedömningen om betydelsen av den. För kalla kriget traditionalister och revisionister framstod den ryska revolutionsepoken visserligen också som en av historiens avttendelare; de förstnämnda förlade den stalinistiska totalitarismens rötter dit, medan se sistnämnda utdömde det tsaristiska samhället och tog fasta på Lenins revolutionära kamp för och visioner om ett socialistiskt samhälle utan förtryck, exploatering och ojämlikhet.

onsdag 26 mars 2014

Miljöarbete resultat - en vegetarisk vecka undersökning

Utförande: Jag har haft en vecka där jag gjort minst en vegetarisk måltid varje dag. De som var med i genomförandet med att äta vegetarisk mat var jag, min mor och min syster (min far var inte med för att mina föräldrar är skilda och jag var hos min mor under veckan).

Syfte: Syftet med denna undersökning är att jag gör minst en måltid som är vegetarisk varje dag under en vecka för att spara på miljön. För att snabbt sammanfatta varför vegetariskt är bättre från miljöns perspektiv så är det bättre för att det krävs mycket energi för att producera det till exempel behövs det 10 kilon växtprotein för att framställa 1 kilo nötkött och det vore därför bättre för miljön att äta 1 kilo växtprotein 10 gånger än att äta 1 kilo kött (tänk på att djuren som bönder uppföder för att bli slaktade, till exempel en ko, måste äta en åker flera gånger innan de slaktas och efter alla gånger som de har ätit åkern har det sammanlagd ätit mer energi än man får ut ur dem). Andra anledningar till att kött kan vara dåligt för miljön är att det finns djur (till exempel kor) som släpper ut stora mängder metan under sin livstid, de måste fraktas från bondgården till ett slakteri, till en affär och ofta har de som köper köttet kört dit och måste sedan köra hem och ofta är kött transporterat hit från andra länder.

Andra fördelar med att äta vegetariskt:

-Att äta för mycket kött är dåligt för hälsan och de flesta skulle må bättre om de åt mindre. Om man äter för mycket kan det förekomma sådant som: cancer (tjocktarms och blindtarmscancer vilket drabbar drygt 6.000 människor per år. Kött gör chansen till cancer 4 gånger så stor), man dör i förtid av för hög mängd kött och ger en större risk till att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det hälsosammare att inte äta kött vid varje måltid ifall man byter ut det mot rätt varor. Vetenskap har även visat att vegetariskt kan bota vissa sjukdomar.

-Vegetariskt är oftast billigare än kött.

-Om man bryr sig om djur så är det bättre för dem om man inte stöder kötthandeln. Exempel på djur som behandlas illa som ska slaktas är att det är vanligt i Danmark (kan mycket väl vara andra länder som inte nämns i artikeln) att grisar behöver stå på varandra i stiorna av att det är för trångt i och med att bönderna vill hålla priset nere. Det är även så extremt trångt att de får sår på sig. Det är inte allt. Ungefär 90% av alla grisarna har skador på deras magsäck som beror på fel mat (enligt Ekot). 99% av alla grisar får sina svansar avklippta. Bönder och transportörer slår hårt på grisarna med plaströr för att de snabbare ska gå in i lastbilen för att åka till slakteriet bli slaktade. Grisarna blir slagna så hårt att slagen ger skador långt in i deras muskler. Detta är bara ett exempel på hur djuren kan ha det.

Våra åsikter om utförandet: 
Vad jag tyckte: Jag hade inte några problem med att äta vegetariskt under veckan. Jag tänkte inte så mycket på att det var vegetariskt som jag åt. Jag tyckte även att jag började känna mig lite piggare efter ett par dagar, inte mycket men lite i alla fall och jag tror att det var för att jag inte åt lika mycket kött och innan jag påbörjade undersökningen åt mer än man behöver. Jag tror även att jag skulle börja känna mig piggare om jag skulle fortsätta äta vegetariskt så som jag gjorde under en längre tidsperiod.

Vad min mor tyckte: Hon tyckte om den vegetariska veckan.

Vad min syster tyckte: Hon blev hysterisk över att vi skulle äta vegetariskt och bara klagade över att hon hatar vegetariskt. Hon fixade även så att hon hade kött till en del av de vegetariska måltiderna som hon egentligen skulle äta helt vegetariskt. Hon tog inte att vi skulle äta vegetariskt så värst bra.

Resultat: Innan vi gjorde utförandet hade vi inte någon bestämd mängd av vegetariska måltider att äta, men nu efter denna veckan har vi infört att göra minst en vegetarisk måltid per vecka, gärna mer. Det är svårt att säga exakt hur mycket energi som sparades eftersom att jag inte skulle veta hur mycket kött som vi skulle äta och av vilket kött (olika slags av kött behöver olika mängder av energi för att bli redo för att slaktas), men enligt en av DNs artiklar (publicerad 2012-01-22) äter den genomsnittliga svensken 1,6 kg kött per vecka och eftersom att jag bara åt kött till en måltid (jag åt inte kött till frukost heller, vilket jag heller inte gjorde innan denna vegetariska veckan) så skulle jag tro att det skulle kunna vara ungefär hälften av den mängden som jag åt. Alltså skulle jag kunna tro att jag åt omkring 0.8 kg mindre kött än vanligt. För att göra det enklare säger vi att jag skulle äta nötkött hela veckan och det tar ca 10 kg att producera 1 kg och 10 gånger 0.8 är lika med 8 kg och eftersom att det inte bara var jag som var med i undersökningen (jag räknar inte med min syster eftersom att jag anser att det inte skulle vara helt rätt i och med att hon inte var noga med att äta vegetariskt) så jag adderar ihop 8 kg (mig) med ytterligare 8 kg (min mor) vilket blir 16 kg. Eftersom att det tar energi att producera vegetariskt, bara inte i närheten av lika stor mängd så ska ni tänka på att man måste subtrahera energin det tog att tillverka det vegetariska som vi hade istället för köttet om man ska vara exakt. Men jag skriver <16 kg som det jag har sparat i och med att jag inte har någon aning om hur mycket energi som det vegetariska som jag åt tog för att tillverka.

Slutsats: Jag har lyckats spara något som ungefär är <16 kg eftersom att när man ska producera kött måste djuret som man ska slakta sammanlagt äta mer energi under hela sin livstid än vad man får ut ur deras kött och därför är det miljövänligare att äta det som djuren skulle ha ätit istället för att äta dem och då inte ha bönderna uppföda lika många djur som tar mycket energi.


Källor:
http://www.vegetarian.se/Kottfolder.html
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/for-mycket-kott-bakom-manga-fall-av-cancer/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18486055.ab
http://www.expressen.se/nyheter/slar-grisar-med-plastror/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/danska-grisar-misshandlas-svart%5C


torsdag 13 mars 2014

English Tongue Twisters

Tongue Twisters


I would think that it is one of these three tongue twisters that are the best for getting the highest grade achievable from this task, but I'm not certain about it so I made a recording for each one of them.

1. 

If Stu chews shoes, should Stu choose the shoes he chews?

2.

I saw Susie sitting in a shoe shine shop. Where she sits she shines, and where she shines she sits.


                                     3.   

A big black bug bit a big black bear and made the big black bear bleed blood.



torsdag 6 mars 2014

Växthuseffekten, so text

Mitt so arbete om växthuseffekten


Växthuseffekten:

Det finns ett lager av luft runt omkring jordklotet som heter atmosfären. Meningen med den är att när solstrålar som kommer från solen har lätt  tagit sig igenom och träffat jordytan som då värms upp och sedan strålar en del utav värmen ut i rymden men mycket stannar i atmosfären. Det är till största delen koldioxid och vattenånga (ca 80% vattenånga) som håller kvar värmen. Alltså släpper de in ljus och värme men blockerar en del av värmen att lämna. Det är detta som är växthuseffekten. 

Koldioxid, vattenånga och andra gaser som är i atmosfären och hindrar värme från att lämna är växthusgaser. Det är tack vare att det finns växthusgaser i atmosfären att jorden är möjlig att bo på för oss människor så som vi är uppgjorda nu. Jordens medeltemperatur skulle vara minst 20° kallare än idag enligt NE.se och 35° kallare än den är nu enligt Gleerupslms (vet inte vilken som är mest pålitlig) om det inte vore för växthusgaserna.

Problemet med växthuseffekten:

Trots att man behöver växthuseffekten för att kunna leva så är det ett problem med att öka växthuseffekten. Det man gör som expanderar är oftast utsläppen av koldioxid genom förbränning av fossila bränslen som till exempel olja, kol och bensin, vi påverkar knappt mängden av vattenångan i atmosfären. Det som växthusgaserna man släpper ut gör är att atmosfären stärks så att mindre av värmestrålningarna lämnar och kan sedan till exempel träffa isar så de smälter och värmer vattnet, vilket i sin tur ökar jordens medeltemperatur. Detta kan få konsekvenser som dessa:

  • När isarna smälter stiger vattennivån för att isen omvandlas till vatten, då kan djur som till exempel isbjörnar förlora sina hem och den högre havsytan kan även bli översvämningar på länder där folk bor, en stor del av jordens befolkning bor i närheten av hav. Det finns till exempel glaciärer på Grönland och Antarktis som innehåller höga mängder av vatten
  • När det blir varmare så kan det ta död på odlingar i vissa delar av världen (ofta vid länder runt ekvatorn) på grund av att de dör utav torka och de förstörda skördarna kan leda till svältkatastrofer och det brukar vara stora befolkningar i länderna nära ekvatorn. Jag vill även tilläga att när växtligheten blivit torrare kan det bli vanligare med exempelvis skogsbränder.
  • Den ökade vattentemperaturen gör så att avdunstningen ökar vilket då leder kraftiga stormar samt cykloner.
  • Jag tror själv att konsekvenserna av förändringarna som sker skulle kunna ta och leda till fler krig som handlar om åkrar och ställen som har ett någorlunda bra klimat i framtiden. Jag är ingen mästare i ämnet, så jag kan mycket väl ha helt fel om detta.
  • (Detta har inget att göra med den globala uppvärmningen, men förbränningen av ickeförnybara energikällor tar på det begränsade mängden som finns).

Vad man kan göra åt problemet:

För att minska utsläppet av växthusgaser kan man göra såhär (jag har inte med alla sätt att minska det för att det finns massor av sätt och jag tror att man lätt kan själv räkna ut andra saker man kan göra):

-Man kan tänka på hur man transporterar sig, att till exempel gå eller cykla är ett bättre metod att ta sig någonstans än att köra bil ur miljöns synpunkt. Om man väl ska till exempel åka bil och andra ska också göra det kan man åka kollektivt så att båda inte behöver köra och släppa ut mer.
-Man kan skänka kläder, leksaker och så vidare till andra när de inte passar/man inte längre behöver dem så att de istället för att behöva köpa nya som kanske till exempel har blivit gjorda i en fabrik som släppt ut en massa växthusgaser.
-Man kan duscha kortare tid ifall man redan duschar mer än vad man behöver, eller sänka värmen (man måste värma upp vattnet).
-Man kan vara noga med att inte ta mer än vad man äter så att maten inte går åt spillo.
-Man kan vara noga med att stänga av sådant som datorer och sin tv istället för att lämna dem på standby.
-Ifall man äter lika mycket kött som den genomsnittliga svensken så borde man äta vegetariskt ibland i alla fall, det är inte bara bättre för hälsan, utan även också miljön.
-Om man inte ska långt, säg att man ska till en mataffär som ligger nära nog att gå till så borde man gå eller cykla dit istället för att ta bilen.

måndag 3 mars 2014

Kompositören Ludwig van Beethoven - Musikhistoria arbete

Ludwig van Beethoven - Musikarbete musikhistoria

Hans epok: Ludwig van Beethovens epok är den så kallade wienklassicismen och tidsperioden för den epok var cirka från året 1770 till år 1830.

Wienklassicismens grundtankar föddes av att Mannheim-skolan inledde ett nytt sätt att komponera. Stamitz och de andra började att använda korta teman och fraser som var gjorda av korta perioder på två och fyra takter. Men det viktigaste var att de hade börjat ställa teman mot varandra, ungefär som motspelare i ett drama. Innan hade man låtit en stämning/ett tema ligga till grund för ett verk. Nu var kontraster mellan olika delar av musiken det viktiga i den nya musiken.

Upplysningens tidsperiod, med förståndet i hedersplatsen, understödde skapandet av former som byggde på tydlighet, utveckling och logik. Tiden var kommen för symfonin och sonatformen, samt för Beethoven och även andra stora kompositörer (Mozart och Haydn).

Hans liv: Ludwigs far ville återskapa en ny Mozart inom Ludwig när han tidigt insåg Ludwigs talanger med musik och undervisade honom i pianospel. Ludwig fick även lära sig orgel och violin av andra. När Ludwig var åtta år spelade han i en egen konsert för en stor publik, han hans far skrev i programbladet att han var sex år. Ludwig fick först i 40 års åldern veta sin sanna ålder.



Fadern hade mycket stora hopp på att Ludwig skulle bli ett underbarn precis som Mozart och vid nio års ålder utökades studierna till att omfatta även komposition. När han var tolv år så kunde Ludwig vara vikarie för sin lärare som organist. Han blev en hovmusiker när han var 13 år och då trycktes även hans första kompositioner. När Ludwig var 14 uppnådde han vad alla musiker ansåg målet med livet, en fast anställning på något hov.

(Jag vet inte vad som hände med texten där eller hur jag ska ändra på det, strunta bara i det).

Vid ett besök i Wien träffade han Mozart år 1787, men den resan blev avbruten efter ett par veckor på grund av att hans mor blir sjuk och vid Ludwigs hemkomst omkom hon och en tid av nedgång börjades i deras hem. Hans far blev allt mer alkoholiserad, år 1789 slutade han sitt jobb och Ludwig fick då ta hand om ekonomin samt hans två bröder. Det var ett stort ansvar för honom som en 19-åring, men allt ordnade sig ekonomiskt, Ludwig var inte bara organist, utan även altviolinist vid hovet.

Även Haydn, en annan kompositör uttryckte sig positivt om Ludwigs musikaliska talang när han var i Bonn under en resa till England 1970. Han hörde en av Ludwigs Kejsarkantater. Beslutet att flytta till Wien mognade hos Ludwig och hösten 1972 packade han, främst alla skisserna till kompositionerna och åkte till Wien. Ludwig återvände aldrig till Bonn igen.

Vid 22 års ålder började hans triumf genom Wiens adliga salonger. Hans pianospel imponerade i hög grad och vid åldern 25 års ålder var han en av tidernas största pianister. Hans förmåga att improvisera på pianot imponerade inte bara ur publik, utan även hans konkurrens. Under den tiden anordnades det "dueller" mellan pianister, där man skulle improvisera vid pianot. De tävlingarna var mycket uppskattade och Ludwig vann alltid. Ett exempel på vad en sa som förlorade mot Ludwig är "Ack, det är ingen människa, det är en djävul, han spelar död på mig och alla andra. Och som han fantiserar!".

Ludwig blev drabbad av det värsta som skulle kunna hända en tonsättare han började att förlora sin hörsel i 30 års åldern. Det var först avslöjat av honom i ett brev till doktor Wegeler. Efter att ha berättat att furst Lichnowsky skänkt honom ett årligt bidrag på 600 floriner och att förläggarna slåss om hans verk. Orsaken till sin försämrade hörsel skrev han var hans mage. Han skrev att hans mage har blivit sämre och att han jämt haft diarré och fått sina krafter ytterligare nedsatta. Sedan två år bakåt höll han sig undan från nästan allt sällskapsliv. När han spelade på en föreställning behövde han vara nära orkestern för att höra vad skådespelarna säger. Han kunde varken höra instrumenten eller sången ifall han var en bit ifrån. Men det var en kvinna som han älskade och som älskade honom som gjorde hans liv bättre än det annars skulle vara.

Ludwigs skaparkraft försvann inte för att han blev döv, inte ens under det värsta året 1802. Han hade nämligen arbetat så mycket med musiken och blivit så duktigt så han kunde alla toner i sin hjärna och hörde hur det lät i sin hjärna.

Ludwig levde under åren 1770-1827.

Verk: Beethovens mest kända verk är de nio symfonierna, speciellt nummer 5 (Ödessymfonin), 6 (Pastoralsymfonin) och 9 som avslutas med kören "An die Freude" (till glädjen). Andra kända verk av Ludwig är 32 pianosonater, av dem Månskenssonaten och 17 stråkkvartetter, som är kompositioner för 2 fioler. altfiol och cello. Ett mindre stycke som ofta spelas är Für Elise (till Elise). Ludwig har även skrivit en opera som kallas Fidelio.

Für Elise: Für Elise/Till Elise var av störst sannolikhet skrivet någon gång omkring år 1810. Både Ludwig van Beethovens studenter eller dagens forskare är inte säkra på vem "Elise" var. En stor teori är att titeln skulle åsyfta en kvinna som hette Therese Malfatti von Rohrenbach zu Dezza (1792-1851), dottern till Jacob Malfatti von Rohrenbach (en wiensk handelsman 1769-1829). Ludwig friade till Therese året 1810, men fick ett nej som svar och Therese blev senare gift med en österrikes statsman Wilhelm von Droßdik (1771-1859). När stycket blev publicerat första gången året 1859 hade notbladen blivit rätt så slitna och i kombination med Ludwigs slarviga handstil blev det antagligen en feltolkning utav titeln.

Nio symfonierna nummer 5 (i c-moll opus 67): Det skrevs 1804-1807. Namnet Ödessymfonin (se högre upp) kommer ifrån de fyra tonerna i temat och enligt Ludwig låter som "ödet knackar på min dörr". I denna symfoni lär han ha varit den första tonsättaren att använda tromboner i en symfoni. Symfonin har fyra satser:
I. Allegro con brio
II. Andate con moto
III. Scherzo. AllegroAllegro ma non troppo
IV. Allegro

Nio symfonierna nummer 6 (F-dur opus 68): Denna symfonin hade premiär på Theater an der Wien i Wien den 22/12 1808. Pastoralsymfonin är uppgjord av fem satser, alla försedda med namn. Ett fullständigt framträdande med alla satser tar ungefär 40 minuter.

1. Erwachen heiterer Empfindungen bei der Ankunft auf dem Lande: Allegro ma non troppo 10.28
2. Szene am Bach: Andate molto mosso 13.23
3. Lustiges Zusammensein der Landleute: Allegro 5.12
4. Gewitter, Sturm: Allegro 3.49
5. Hirtengesang. Frohe und dankbare Gefühle nach dem Sturm: Allegretto 10.35

Beethoven hade blivit inspirerad av sina naturkänslor. Symfonin börjar med en uppmuntrande och fridfull sats som skildrar kompositörens känslor när han kom till landet. Den andra satsen, kallad av Beethoven "Vid bäcken" anser man ofta vara en av hans vackraste och fridfulla kompositioner. Det börjar spelas stråkinstrument, ett motiv som tydligt låter som ett vattenflöde. Den tredje satsen är symfonins scherzosats och skildrar landets folk, dansande och njutande. Den fjärde satsen (F-moll) skildrar ett våldsamt åskväder med oförtruten realism, den öppnas med endast ett par droppar av regn, vilket så småningom leder till satsens höjdpunkt med åska, blixtar, kraftiga vindar och regntäcken. Precis som många andra klassiska finaler  betonar den femte och sista satsen ett symmetrisk 8-taktigt tema, som i detta fallet representerar herdarnas lovsång och tacksägelser. Stämningen är omisskännligt glädjande och fröjdefull.

Nio symfonierna nummer 9 (i d-moll opus 125):  Det blev Ludwigs sista fullbordade symfoni och blev komponerad när Ludwig var helt döv och var klar 1824. Den anses vars viktig för romantikens inledning. Den del som är mest känd är den fjärde satsen, en tonsättning av Schillers dikt "Till glädjen" som sedan 1972 har används som Europahymnen.

Till glädjen har exempelvis använts som gemensam nationalsång för Västtyskland och Östtyskland de år som de tillsammans deltog i de olympiska spelen med ett så kallat alltyskt lag och var Rhodesias nationalsång. Den används även som melodi till "Visan om solen, månen och planeterna" som nu är mest känd som "Januari börjar året". Michael Kamen använde symfonin när han skrev musiken till Die Hard-serien.

Originalmanuskriptet till symfonin blev sålt för 3,3 miljoner dollar år 2003 på Sotheby's.

32 pianosonater Månskenssonaten (ciss-moll): Denna pianosonaten skrevs av Beethoven året 1801.

Stycket sägs vara tillägnat till en av hans elever, den då 17-åriga adelsflickan Giulietta Guicciardi som enligt vissa källor han var förälskad i. Ludwig hade med frasen "Quasi una fantasia"(italiens lik en fantasi) eftersom sonaten inte inordnar sig i den klassiska sonatformen utan följer ett slags sakta, fort, fortare mönster.

Själv kallade inte Ludwig sonaten för månskenssonaten. Det namnet tillkom senare när en tyskt poet och musikkritiker som hette Ludwig Rellstab jämförde stycket med månskenets speglingar på Vierwaldstättersjön i Schweiz.

Hur livet omkring honom påverkade honom:

-Jag tror i första hand att det var hans far som påverkade honom med musiken och försökte få honom till en stor kompositör, med till exempel lektioner.

-Som jag skrev såg fadern att han hade talang med musik, att han var duktig kan säkert ha påverkat honom.

-Jag tror att när hans mor dog och senare hans far slutade sitt jobb och han blev ansvarig för familjens ekonomi var det viktigt för honom så att de skulle klara sig och musiken var då högt allvar. Jag skulle i alla fall tyckt att det var viktigt med musiken ifall jag skulle ta hand om hela familjens ekonomi och det vår min inkomst.

-Jag har ingen aning, men han kanske ville leva upp till sin faders förhoppningar, kanske.

Beskrivningar av begrepp och översättningar:

Opus - Opus kan betyda verk, arbete, alster, skrift, musikalisk komposition och musikstycke.


Enligt Google Översätt betyder:

"Erwachen heiterer Empfindungen bei der Ankunft auf dem Lande: Allegro ma non troppo" "Uppvaknandet av glada känslor vid ankomsten till landet: Allegro ma non troppo"


"Szene am Bach: Andate molto mosso" "Scen från Brook: molto Mosso Andate"

"Lustiges Zusammensein der Landleute: Allegro" "Happy Gathering av landsmän: Allegro"

"Gewitter, Sturm: Allegro" "Thunderstorm: Allegro"

"Hirtengesang. Frohe und dankbare Gefühle nach dem Sturm: Allegretto" "Bucolicae. Glada och tacksamma känslor efter stormen: Allegretto"

från tyska till svenska. Jag tog den direkta översättningen som jag fick ifrån Google Översätt så det kan finnas fel.

Källor:

Bok titel: 
Så blir det musik
Idé och redaktion:
Göran Körner
Text:
Sixten Nordström
Övriga medverkande:
Fredrika Langéen-Nilsson, granskning
Ann Lewenhaupt, bildresearch
Monica Ljung, granskning
Per Axel Nordfeldt, bildresearch
Paul-Christian Sjöberg, granskning
Tryckning:
Artia Prag
Förlag:
Universitetsförlaget Dialogos AB
Skriven:
1989
Använda sidor:
s.133, s. 145, s. 146, s. 147, s. 148

Maria Kamsäter (anteckningar från genomgångar)

Ludwig van Beethoven. http://www.ne.se/enkel/ludwig-van-beethoven, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-03-02. Skriven av ?, skriven och senast uppdaterad ?.

http://www.musiksok.se/ hämtad 2014-03-02  skriven och senast uppdaterad: ? skriven av ?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Für_Elise hämtad 2014-03-03, skriven ?, senast uppdaterad 2013-12-22, skriven av ?. Jag vet att det inte är den säkraste källan och att vem som helst kan gå in och ändra, men jag granskade en del av faktan med ändra hemsidor och det stämde bra ihop.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ödessymfonin hämtad 2014-03-03 skriven ?, senast uppdaterad 2013-11-21 skriven av?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pastoralsymfonin hämtad 2014-03-03 skriven ?, senast uppdaterad 2013-11-21 skriven av ?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Symfoni_nr_9_(Beethoven) hämtad 2014-03-03 skriven ?, senast uppdaterad 2013-09-26 skriven av ?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Månskenssonaten hämtad 2014-03-03, skriven ?, senast uppdaterad 2013-07-18 skriven av ?

http://www.synonymer.se/?query=opus hämtad 2014-03-03 skriven ?, senast uppdaterad ?, skriven av ?

http://translate.google.se/#de/sv/ hämtad 2014-03-03 gjord ?, senast uppdaterad ?, gjord av ?



fredag 28 februari 2014

PM om vegetarisk mat, miljötema. Inledning, bakgrund, metod, källförteckning.


Mitt arbete handlar om varför vegetarisk mat är miljövänligare än vad kött är och varför man borde äta mindre kött och mer vegetariskt ur ett miljövänligt perspektiv ifall man äter mycket kött. Jag valde att arbeta med vegetariskt eftersom att kötet är ett stort problem för miljön som många förbiser. Det motsvarar ungefär någonstans mellan 14 till 22 procent av all koldioxid som släpps varje år.

Växthuseffekten: Lagret av luft runt omkring jorden som kallas atmosfären låter ljusstrålarna från solen komma enkelt igenom och träffa jordens yta som värms upp av det. En del av värmen strålar sen bort från jorden och försvinner ut i universumet, men resten stannar i atmosfären. Det är framför allt vattenånga och koldioxid som håller kvar värmen. Att de släpper in ljus men blockerar värme från att lämna kallar man växthuseffekt. Utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara 35 grader kallar och man skulle inte kunna bo på jordklotet. 

80% av växthuseffekten är vattenångan vilket människan knappt påverkar, men vi påverkar mängden av koldioxid i växthuseffekten. Vi ökar mängden koldioxid genom förbränning av kol, olja, bensin, naturgas och andra fossila bränslen.

Det som en ökad växthuseffekt medför är att jordens medeltemperatur ökar för att mindre strålning lämnar och strålar på isar som smälter så vattnet värms och då värms jordens medeltemperatur upp. En ökad medeltemperatur påverkar odlingar i vissa delar av världen så att de dör utav torka. Att isen smälter gör så att vattennivån höjs och då kan det bli översvämning på vissa länder i världen där folk bor och därför blir påverkade.

Problemet med kött: Mitt arbete handlar om varför det är sämre för miljön med kött än en vegetarisk kost och varför de flesta bör äta mer vegetariskt och mindre kött, ett kilo kött gör sammanlagt större skada på miljön än att åka 25 mil i en bil. Det är miljövänligare på grund av att djuren behöver djurmat under flera år innan de ska slaktas och det går sammanlagt åt mer resurser än vad man får ut av deras kött efter de slaktas. De måste även fraktas mycket, först från bondgården till ett slakteri och sedan till en affär. När kunderna handlar köttet har de ofta kört bil dit och kör bil hem. En del av köttet här i Sverige har även fraktas in från andra länder. Om nu många köper kött så kommer bönderna att uppföda fler djur som tar på resurser och miljön. I Sverige äter vi ungefär 85 kg kött per person per år (tänk på att vissa äter vegetariskt så de som äter kött äter mer än så). År 1950 åt vi 51 kilon, så det är en ökning på ca 41 procent. Det är mer kött än vad man behöver.

Andra problem med kött:

Kor släpper ut gasen metan (ungefär 100 kilon per år och metan är en tjugo gånger starkare växthusgas än vad koldioxid är, vilket ungefär motsvarar vad en bil som kör tusen mil på ett år sammanlagt släpper ut). Detta gör så att nötkött blir ett stort miljöproblem, även jämfört med andra köttslag.

Utöver att det skapas ungefär 36,4 kilon koldioxid för varje kilo kött som produceras så släpps stora mängder gödningsmedel ut. Totalt motsvarar det utsläppen av 25 mils bilåkning och 20 dagar där man har 100-wattslampor på helt oavbrutet. Kortfattat så är övergödning när det finns mer näringsämnen än vad som naturen kan ta hand om vilket kan leda till algblomning i hav och sjöar som ett exempel.

Min förbättringsmetod/mitt utförande: Det som jag ska göra för miljön är att jag ska laga en vegetarisk måltid varje dag under en vecka.

Källor:

 http://www.ne.se/lang/växthuseffekten 2014-02-26, skriven av Anders Björkström och Michael Tjernström, skriven och senast uppdaterad ?

Jag valde denna källan för att det är skriven av dem som är kunniga om ämnena och faktan har kontrollerats. De på Ne har bara att förlora ifall de skriver falsk fakta för ifall de ofta gör det så kan de lätt få sparken från sitt jobb. Folk som inte är behöriga kan inte heller gå in på källan och ändra på faktan som står där och skriva vad som helst. Den är även objektiv skriven så att det inte finns med åsikter i texten som försöker att påverka en. Denna källan är en neutral källa, det är till exempel inte en organisation som kanske försöker få saker är verka allvarligare än de verkligen är för att få fler att bli mer aktiva eller en affär som vill sälja kött som försöker få det att verka som ett mindre problem än vad det är så de säljer mer kött. 

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=53  2014-02-26 sidan 137 skriven av Anders Henriksson (2012) tryckt av Gleerups Utbildning AB

Precis som Ne är detta en källa som är skriven av någon med bra kunskap på ämnet och den har skrivits relativt nyligen så faktan har inte föråldrats. Den är också objektivt skriven så den försöker inte påverka en åt något hål. Obehöriga som kan lägga in felaktig information kan inte ändra på denna källan. Källan finns till för att ge information, inte för att ändra folk för att rädda miljön eller sälja kött så den har neutral information. Det är även en bok (som har blivit inlagd på internet) vilket betyder att ett företag har tyckt att den var värd att trycka vilket gör att det sannolikt är rätt fakta så folk tycker att det är värt att köpa den.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11160632.ab hämtad 2014-02-27 skriven 2007-07-26 av Tomas Skoglund, senast uppdaterad ?

Detta anser jag en säker källa eftersom att den är skriven av en stor tidning vilket oftast är en säker källa. Det står med vem som har skrivit texten, så det är troligtvis inte någon som tramsade när de skrev den. Den har blivit objektivt skriven så åsikter försöker inte påverka mig. Denna källan är ingen källa som är skriven av en privatperson som skulle tjäna av att man skulle till exempel skulle tjäna av att man skulle köpa kött för att han säljer kött.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24494/1/gupea_2077_24494_1.pdf hämtad 2014-02-27 skriven November, 2010 av Maja Wiberger (information från sidan 2), senast uppdaterad ?

Denna källan använda jag bara för lite information för att den som har skrivit den kan vara vem som helst, men jag tror ändån att källan är rätt så säker för det verkar vara ett skolarbete och då så vill personen som skrivit den få så bra resultat som möjligt av störst sannolikhet så de har inte med en massa trams i den. Jag kontrollerade även den information jag tog ifrån källan med information som jag hittade på andra hemsidor och den stämde bra med dem. Fast de andra hemsidorna kanske inte är de säkraste källorna heller så tror jag inte att risken är stor att de skulle hitta på samma falska information. 

http://www.scientificamerican.com/article/the-greenhouse-hamburger/ hämtad 2014-02-28, skriven februari 2009 av Nathan Fiala. Står inte vilket företag som har tryckt den.

Jag använde denna källan för att det är en del utav en bok som man får läsa vilket gör att ett företag måste tycka att den är värd att trycka. Jag kontrollerade även den information jag tog med en annan hemsida.

http://www.svd.se/mat-och-vin/kott-allt-mer-populart-hos-svenskarna_6816411.svd hämtad 2014-02-28, skriven av Mira Hjort 2 februari 2012

Det är en stor tidning och jag kontrollerade hur mycket kött man äter per år med en nyare gjord källa för att det är något som kan öka hela tiden och det stämde med den och den är även skriven ganska nyligen.