Miljöarbete resultat - en vegetarisk vecka undersökning

Utförande: Jag har haft en vecka där jag gjort minst en vegetarisk måltid varje dag. De som var med i genomförandet med att äta vegetarisk mat var jag, min mor och min syster (min far var inte med för att mina föräldrar är skilda och jag var hos min mor under veckan).

Syfte: Syftet med denna undersökning är att jag gör minst en måltid som är vegetarisk varje dag under en vecka för att spara på miljön. För att snabbt sammanfatta varför vegetariskt är bättre från miljöns perspektiv så är det bättre för att det krävs mycket energi för att producera det till exempel behövs det 10 kilon växtprotein för att framställa 1 kilo nötkött och det vore därför bättre för miljön att äta 1 kilo växtprotein 10 gånger än att äta 1 kilo kött (tänk på att djuren som bönder uppföder för att bli slaktade, till exempel en ko, måste äta en åker flera gånger innan de slaktas och efter alla gånger som de har ätit åkern har det sammanlagd ätit mer energi än man får ut ur dem). Andra anledningar till att kött kan vara dåligt för miljön är att det finns djur (till exempel kor) som släpper ut stora mängder metan under sin livstid, de måste fraktas från bondgården till ett slakteri, till en affär och ofta har de som köper köttet kört dit och måste sedan köra hem och ofta är kött transporterat hit från andra länder.

Andra fördelar med att äta vegetariskt:

-Att äta för mycket kött är dåligt för hälsan och de flesta skulle må bättre om de åt mindre. Om man äter för mycket kan det förekomma sådant som: cancer (tjocktarms och blindtarmscancer vilket drabbar drygt 6.000 människor per år. Kött gör chansen till cancer 4 gånger så stor), man dör i förtid av för hög mängd kött och ger en större risk till att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det hälsosammare att inte äta kött vid varje måltid ifall man byter ut det mot rätt varor. Vetenskap har även visat att vegetariskt kan bota vissa sjukdomar.

-Vegetariskt är oftast billigare än kött.

-Om man bryr sig om djur så är det bättre för dem om man inte stöder kötthandeln. Exempel på djur som behandlas illa som ska slaktas är att det är vanligt i Danmark (kan mycket väl vara andra länder som inte nämns i artikeln) att grisar behöver stå på varandra i stiorna av att det är för trångt i och med att bönderna vill hålla priset nere. Det är även så extremt trångt att de får sår på sig. Det är inte allt. Ungefär 90% av alla grisarna har skador på deras magsäck som beror på fel mat (enligt Ekot). 99% av alla grisar får sina svansar avklippta. Bönder och transportörer slår hårt på grisarna med plaströr för att de snabbare ska gå in i lastbilen för att åka till slakteriet bli slaktade. Grisarna blir slagna så hårt att slagen ger skador långt in i deras muskler. Detta är bara ett exempel på hur djuren kan ha det.

Våra åsikter om utförandet: 
Vad jag tyckte: Jag hade inte några problem med att äta vegetariskt under veckan. Jag tänkte inte så mycket på att det var vegetariskt som jag åt. Jag tyckte även att jag började känna mig lite piggare efter ett par dagar, inte mycket men lite i alla fall och jag tror att det var för att jag inte åt lika mycket kött och innan jag påbörjade undersökningen åt mer än man behöver. Jag tror även att jag skulle börja känna mig piggare om jag skulle fortsätta äta vegetariskt så som jag gjorde under en längre tidsperiod.

Vad min mor tyckte: Hon tyckte om den vegetariska veckan.

Vad min syster tyckte: Hon blev hysterisk över att vi skulle äta vegetariskt och bara klagade över att hon hatar vegetariskt. Hon fixade även så att hon hade kött till en del av de vegetariska måltiderna som hon egentligen skulle äta helt vegetariskt. Hon tog inte att vi skulle äta vegetariskt så värst bra.

Resultat: Innan vi gjorde utförandet hade vi inte någon bestämd mängd av vegetariska måltider att äta, men nu efter denna veckan har vi infört att göra minst en vegetarisk måltid per vecka, gärna mer. Det är svårt att säga exakt hur mycket energi som sparades eftersom att jag inte skulle veta hur mycket kött som vi skulle äta och av vilket kött (olika slags av kött behöver olika mängder av energi för att bli redo för att slaktas), men enligt en av DNs artiklar (publicerad 2012-01-22) äter den genomsnittliga svensken 1,6 kg kött per vecka och eftersom att jag bara åt kött till en måltid (jag åt inte kött till frukost heller, vilket jag heller inte gjorde innan denna vegetariska veckan) så skulle jag tro att det skulle kunna vara ungefär hälften av den mängden som jag åt. Alltså skulle jag kunna tro att jag åt omkring 0.8 kg mindre kött än vanligt. För att göra det enklare säger vi att jag skulle äta nötkött hela veckan och det tar ca 10 kg att producera 1 kg och 10 gånger 0.8 är lika med 8 kg och eftersom att det inte bara var jag som var med i undersökningen (jag räknar inte med min syster eftersom att jag anser att det inte skulle vara helt rätt i och med att hon inte var noga med att äta vegetariskt) så jag adderar ihop 8 kg (mig) med ytterligare 8 kg (min mor) vilket blir 16 kg. Eftersom att det tar energi att producera vegetariskt, bara inte i närheten av lika stor mängd så ska ni tänka på att man måste subtrahera energin det tog att tillverka det vegetariska som vi hade istället för köttet om man ska vara exakt. Men jag skriver <16 kg som det jag har sparat i och med att jag inte har någon aning om hur mycket energi som det vegetariska som jag åt tog för att tillverka.

Slutsats: Jag har lyckats spara något som ungefär är <16 kg eftersom att när man ska producera kött måste djuret som man ska slakta sammanlagt äta mer energi under hela sin livstid än vad man får ut ur deras kött och därför är det miljövänligare att äta det som djuren skulle ha ätit istället för att äta dem och då inte ha bönderna uppföda lika många djur som tar mycket energi.


Källor:
http://www.vegetarian.se/Kottfolder.html
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/for-mycket-kott-bakom-manga-fall-av-cancer/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18486055.ab
http://www.expressen.se/nyheter/slar-grisar-med-plastror/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/danska-grisar-misshandlas-svart%5C

English Tongue Twisters

Tongue Twisters

I would think that it is one of these three tongue twisters that are the best for getting the highest grade achievable from this task, but I'm not certain about it so I made a recording for each one of them.

1. 

If Stu chews shoes, should Stu choose the shoes he chews?

2.

I saw Susie sitting in a shoe shine shop. Where she sits she shines, and where she shines she sits.

                                     3.   

A big black bug bit a big black bear and made the big black bear bleed blood.

Växthuseffekten, so text

Mitt so arbete om växthuseffekten

Växthuseffekten:

Det finns ett lager av luft runt omkring jordklotet som heter atmosfären. Meningen med den är att när solstrålar som kommer från solen har lätt  tagit sig igenom och träffat jordytan som då värms upp och sedan strålar en del utav värmen ut i rymden men mycket stannar i atmosfären. Det är till största delen koldioxid och vattenånga (ca 80% vattenånga) som håller kvar värmen. Alltså släpper de in ljus och värme men blockerar en del av värmen att lämna. Det är detta som är växthuseffekten. 

Koldioxid, vattenånga och andra gaser som är i atmosfären och hindrar värme från att lämna är växthusgaser. Det är tack vare att det finns växthusgaser i atmosfären att jorden är möjlig att bo på för oss människor så som vi är uppgjorda nu. Jordens medeltemperatur skulle vara minst 20° kallare än idag enligt NE.se och 35° kallare än den är nu enligt Gleerupslms (vet inte vilken som är mest pålitlig) om det inte vore för växthusgaserna.

Problemet med växthuseffekten:

Trots att man behöver växthuseffekten för att kunna leva så är det ett problem med att öka växthuseffekten. Det man gör som expanderar är oftast utsläppen av koldioxid genom förbränning av fossila bränslen som till exempel olja, kol och bensin, vi påverkar knappt mängden av vattenångan i atmosfären. Det som växthusgaserna man släpper ut gör är att atmosfären stärks så att mindre av värmestrålningarna lämnar och kan sedan till exempel träffa isar så de smälter och värmer vattnet, vilket i sin tur ökar jordens medeltemperatur. Detta kan få konsekvenser som dessa:

• När isarna smälter stiger vattennivån för att isen omvandlas till vatten, då kan djur som till exempel isbjörnar förlora sina hem och den högre havsytan kan även bli översvämningar på länder där folk bor, en stor del av jordens befolkning bor i närheten av hav. Det finns till exempel glaciärer på Grönland och Antarktis som innehåller höga mängder av vatten
• När det blir varmare så kan det ta död på odlingar i vissa delar av världen (ofta vid länder runt ekvatorn) på grund av att de dör utav torka och de förstörda skördarna kan leda till svältkatastrofer och det brukar vara stora befolkningar i länderna nära ekvatorn. Jag vill även tilläga att när växtligheten blivit torrare kan det bli vanligare med exempelvis skogsbränder.
• Den ökade vattentemperaturen gör så att avdunstningen ökar vilket då leder kraftiga stormar samt cykloner.
• Jag tror själv att konsekvenserna av förändringarna som sker skulle kunna ta och leda till fler krig som handlar om åkrar och ställen som har ett någorlunda bra klimat i framtiden. Jag är ingen mästare i ämnet, så jag kan mycket väl ha helt fel om detta.
• (Detta har inget att göra med den globala uppvärmningen, men förbränningen av ickeförnybara energikällor tar på det begränsade mängden som finns).

Vad man kan göra åt problemet:

För att minska utsläppet av växthusgaser kan man göra såhär (jag har inte med alla sätt att minska det för att det finns massor av sätt och jag tror att man lätt kan själv räkna ut andra saker man kan göra):

-Man kan tänka på hur man transporterar sig, att till exempel gå eller cykla är ett bättre metod att ta sig någonstans än att köra bil ur miljöns synpunkt. Om man väl ska till exempel åka bil och andra ska också göra det kan man åka kollektivt så att båda inte behöver köra och släppa ut mer.

-Man kan skänka kläder, leksaker och så vidare till andra när de inte passar/man inte längre behöver dem så att de istället för att behöva köpa nya som kanske till exempel har blivit gjorda i en fabrik som släppt ut en massa växthusgaser.

-Man kan duscha kortare tid ifall man redan duschar mer än vad man behöver, eller sänka värmen (man måste värma upp vattnet).

-Man kan vara noga med att inte ta mer än vad man äter så att maten inte går åt spillo.

-Man kan vara noga med att stänga av sådant som datorer och sin tv istället för att lämna dem på standby.

-Ifall man äter lika mycket kött som den genomsnittliga svensken så borde man äta vegetariskt ibland i alla fall, det är inte bara bättre för hälsan, utan även också miljön.

-Om man inte ska långt, säg att man ska till en mataffär som ligger nära nog att gå till så borde man gå eller cykla dit istället för att ta bilen.

Kompositören Ludwig van Beethoven - Musikhistoria arbete

Ludwig van Beethoven - Musikarbete musikhistoria

Hans epok: Ludwig van Beethovens epok är den så kallade wienklassicismen och tidsperioden för den epok var cirka från året 1770 till år 1830.

Wienklassicismens grundtankar föddes av att Mannheim-skolan inledde ett nytt sätt att komponera. Stamitz och de andra började att använda korta teman och fraser som var gjorda av korta perioder på två och fyra takter. Men det viktigaste var att de hade börjat ställa teman mot varandra, ungefär som motspelare i ett drama. Innan hade man låtit en stämning/ett tema ligga till grund för ett verk. Nu var kontraster mellan olika delar av musiken det viktiga i den nya musiken.

Upplysningens tidsperiod, med förståndet i hedersplatsen, understödde skapandet av former som byggde på tydlighet, utveckling och logik. Tiden var kommen för symfonin och sonatformen, samt för Beethoven och även andra stora kompositörer (Mozart och Haydn).

Hans liv: Ludwigs far ville återskapa en ny Mozart inom Ludwig när han tidigt insåg Ludwigs talanger med musik och undervisade honom i pianospel. Ludwig fick även lära sig orgel och violin av andra. När Ludwig var åtta år spelade han i en egen konsert för en stor publik, han hans far skrev i programbladet att han var sex år. Ludwig fick först i 40 års åldern veta sin sanna ålder.

Fadern hade mycket stora hopp på att Ludwig skulle bli ett underbarn precis som Mozart och vid nio års ålder utökades studierna till att omfatta även komposition. När han var tolv år så kunde Ludwig vara vikarie för sin lärare som organist. Han blev en hovmusiker när han var 13 år och då trycktes även hans första kompositioner. När Ludwig var 14 uppnådde han vad alla musiker ansåg målet med livet, en fast anställning på något hov.

(Jag vet inte vad som hände med texten där eller hur jag ska ändra på det, strunta bara i det).

Vid ett besök i Wien träffade han Mozart år 1787, men den resan blev avbruten efter ett par veckor på grund av att hans mor blir sjuk och vid Ludwigs hemkomst omkom hon och en tid av nedgång börjades i deras hem. Hans far blev allt mer alkoholiserad, år 1789 slutade han sitt jobb och Ludwig fick då ta hand om ekonomin samt hans två bröder. Det var ett stort ansvar för honom som en 19-åring, men allt ordnade sig ekonomiskt, Ludwig var inte bara organist, utan även altviolinist vid hovet.

Även Haydn, en annan kompositör uttryckte sig positivt om Ludwigs musikaliska talang när han var i Bonn under en resa till England 1970. Han hörde en av Ludwigs Kejsarkantater. Beslutet att flytta till Wien mognade hos Ludwig och hösten 1972 packade han, främst alla skisserna till kompositionerna och åkte till Wien. Ludwig återvände aldrig till Bonn igen.

Vid 22 års ålder började hans triumf genom Wiens adliga salonger. Hans pianospel imponerade i hög grad och vid åldern 25 års ålder var han en av tidernas största pianister. Hans förmåga att improvisera på pianot imponerade inte bara ur publik, utan även hans konkurrens. Under den tiden anordnades det "dueller" mellan pianister, där man skulle improvisera vid pianot. De tävlingarna var mycket uppskattade och Ludwig vann alltid. Ett exempel på vad en sa som förlorade mot Ludwig är "Ack, det är ingen människa, det är en djävul, han spelar död på mig och alla andra. Och som han fantiserar!".

Ludwig blev drabbad av det värsta som skulle kunna hända en tonsättare han började att förlora sin hörsel i 30 års åldern. Det var först avslöjat av honom i ett brev till doktor Wegeler. Efter att ha berättat att furst Lichnowsky skänkt honom ett årligt bidrag på 600 floriner och att förläggarna slåss om hans verk. Orsaken till sin försämrade hörsel skrev han var hans mage. Han skrev att hans mage har blivit sämre och att han jämt haft diarré och fått sina krafter ytterligare nedsatta. Sedan två år bakåt höll han sig undan från nästan allt sällskapsliv. När han spelade på en föreställning behövde han vara nära orkestern för att höra vad skådespelarna säger. Han kunde varken höra instrumenten eller sången ifall han var en bit ifrån. Men det var en kvinna som han älskade och som älskade honom som gjorde hans liv bättre än det annars skulle vara.

Ludwigs skaparkraft försvann inte för att han blev döv, inte ens under det värsta året 1802. Han hade nämligen arbetat så mycket med musiken och blivit så duktigt så han kunde alla toner i sin hjärna och hörde hur det lät i sin hjärna.

Ludwig levde under åren 1770-1827.

Verk: Beethovens mest kända verk är de nio symfonierna, speciellt nummer 5 (Ödessymfonin), 6 (Pastoralsymfonin) och 9 som avslutas med kören "An die Freude" (till glädjen). Andra kända verk av Ludwig är 32 pianosonater, av dem Månskenssonaten och 17 stråkkvartetter, som är kompositioner för 2 fioler. altfiol och cello. Ett mindre stycke som ofta spelas är Für Elise (till Elise). Ludwig har även skrivit en opera som kallas Fidelio.

Für Elise: Für Elise/Till Elise var av störst sannolikhet skrivet någon gång omkring år 1810. Både Ludwig van Beethovens studenter eller dagens forskare är inte säkra på vem "Elise" var. En stor teori är att titeln skulle åsyfta en kvinna som hette Therese Malfatti von Rohrenbach zu Dezza (1792-1851), dottern till Jacob Malfatti von Rohrenbach (en wiensk handelsman 1769-1829). Ludwig friade till Therese året 1810, men fick ett nej som svar och Therese blev senare gift med en österrikes statsman Wilhelm von Droßdik (1771-1859). När stycket blev publicerat första gången året 1859 hade notbladen blivit rätt så slitna och i kombination med Ludwigs slarviga handstil blev det antagligen en feltolkning utav titeln.

Nio symfonierna nummer 5 (i c-moll opus 67): Det skrevs 1804-1807. Namnet Ödessymfonin (se högre upp) kommer ifrån de fyra tonerna i temat och enligt Ludwig låter som "ödet knackar på min dörr". I denna symfoni lär han ha varit den första tonsättaren att använda tromboner i en symfoni. Symfonin har fyra satser:
I. Allegro con brio
II. Andate con moto
III. Scherzo. AllegroAllegro ma non troppo
IV. Allegro

Nio symfonierna nummer 6 (F-dur opus 68): Denna symfonin hade premiär på Theater an der Wien i Wien den 22/12 1808. Pastoralsymfonin är uppgjord av fem satser, alla försedda med namn. Ett fullständigt framträdande med alla satser tar ungefär 40 minuter.

1. Erwachen heiterer Empfindungen bei der Ankunft auf dem Lande: Allegro ma non troppo 10.28
2. Szene am Bach: Andate molto mosso 13.23
3. Lustiges Zusammensein der Landleute: Allegro 5.12
4. Gewitter, Sturm: Allegro 3.49
5. Hirtengesang. Frohe und dankbare Gefühle nach dem Sturm: Allegretto 10.35

Beethoven hade blivit inspirerad av sina naturkänslor. Symfonin börjar med en uppmuntrande och fridfull sats som skildrar kompositörens känslor när han kom till landet. Den andra satsen, kallad av Beethoven "Vid bäcken" anser man ofta vara en av hans vackraste och fridfulla kompositioner. Det börjar spelas stråkinstrument, ett motiv som tydligt låter som ett vattenflöde. Den tredje satsen är symfonins scherzosats och skildrar landets folk, dansande och njutande. Den fjärde satsen (F-moll) skildrar ett våldsamt åskväder med oförtruten realism, den öppnas med endast ett par droppar av regn, vilket så småningom leder till satsens höjdpunkt med åska, blixtar, kraftiga vindar och regntäcken. Precis som många andra klassiska finaler  betonar den femte och sista satsen ett symmetrisk 8-taktigt tema, som i detta fallet representerar herdarnas lovsång och tacksägelser. Stämningen är omisskännligt glädjande och fröjdefull.

Nio symfonierna nummer 9 (i d-moll opus 125):  Det blev Ludwigs sista fullbordade symfoni och blev komponerad när Ludwig var helt döv och var klar 1824. Den anses vars viktig för romantikens inledning. Den del som är mest känd är den fjärde satsen, en tonsättning av Schillers dikt "Till glädjen" som sedan 1972 har används som Europahymnen.

Till glädjen har exempelvis använts som gemensam nationalsång för Västtyskland och Östtyskland de år som de tillsammans deltog i de olympiska spelen med ett så kallat alltyskt lag och var Rhodesias nationalsång. Den används även som melodi till "Visan om solen, månen och planeterna" som nu är mest känd som "Januari börjar året". Michael Kamen använde symfonin när han skrev musiken till Die Hard-serien.

Originalmanuskriptet till symfonin blev sålt för 3,3 miljoner dollar år 2003 på Sotheby's.

32 pianosonater Månskenssonaten (ciss-moll): Denna pianosonaten skrevs av Beethoven året 1801.

Stycket sägs vara tillägnat till en av hans elever, den då 17-åriga adelsflickan Giulietta Guicciardi som enligt vissa källor han var förälskad i. Ludwig hade med frasen "Quasi una fantasia"(italiens lik en fantasi) eftersom sonaten inte inordnar sig i den klassiska sonatformen utan följer ett slags sakta, fort, fortare mönster.

Själv kallade inte Ludwig sonaten för månskenssonaten. Det namnet tillkom senare när en tyskt poet och musikkritiker som hette Ludwig Rellstab jämförde stycket med månskenets speglingar på Vierwaldstättersjön i Schweiz.

Hur livet omkring honom påverkade honom:

-Jag tror i första hand att det var hans far som påverkade honom med musiken och försökte få honom till en stor kompositör, med till exempel lektioner.

-Som jag skrev såg fadern att han hade talang med musik, att han var duktig kan säkert ha påverkat honom.

-Jag tror att när hans mor dog och senare hans far slutade sitt jobb och han blev ansvarig för familjens ekonomi var det viktigt för honom så att de skulle klara sig och musiken var då högt allvar. Jag skulle i alla fall tyckt att det var viktigt med musiken ifall jag skulle ta hand om hela familjens ekonomi och det vår min inkomst.

-Jag har ingen aning, men han kanske ville leva upp till sin faders förhoppningar, kanske.

Beskrivningar av begrepp och översättningar:

Opus - Opus kan betyda verk, arbete, alster, skrift, musikalisk komposition och musikstycke.

Enligt Google Översätt betyder:

"Erwachen heiterer Empfindungen bei der Ankunft auf dem Lande: Allegro ma non troppo" "Uppvaknandet av glada känslor vid ankomsten till landet: Allegro ma non troppo"

"Szene am Bach: Andate molto mosso" "Scen från Brook: molto Mosso Andate"

"Lustiges Zusammensein der Landleute: Allegro" "Happy Gathering av landsmän: Allegro"

"Gewitter, Sturm: Allegro" "Thunderstorm: Allegro"

"Hirtengesang. Frohe und dankbare Gefühle nach dem Sturm: Allegretto" "Bucolicae. Glada och tacksamma känslor efter stormen: Allegretto"

från tyska till svenska. Jag tog den direkta översättningen som jag fick ifrån Google Översätt så det kan finnas fel.

Källor:

Bok titel: 

Så blir det musik

Idé och redaktion:

Göran Körner

Text:

Sixten Nordström

Övriga medverkande:

Fredrika Langéen-Nilsson, granskning

Ann Lewenhaupt, bildresearch

Monica Ljung, granskning

Per Axel Nordfeldt, bildresearch

Paul-Christian Sjöberg, granskning

Tryckning:

Artia Prag

Förlag:

Universitetsförlaget Dialogos AB

Skriven:

1989

Använda sidor:

s.133, s. 145, s. 146, s. 147, s. 148

Maria Kamsäter (anteckningar från genomgångar)

Ludwig van Beethoven. http://www.ne.se/enkel/ludwig-van-beethoven, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-03-02. Skriven av ?, skriven och senast uppdaterad ?.

http://www.musiksok.se/ hämtad 2014-03-02  skriven och senast uppdaterad: ? skriven av ?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Für_Elise hämtad 2014-03-03, skriven ?, senast uppdaterad 2013-12-22, skriven av ?. Jag vet att det inte är den säkraste källan och att vem som helst kan gå in och ändra, men jag granskade en del av faktan med ändra hemsidor och det stämde bra ihop.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ödessymfonin hämtad 2014-03-03 skriven ?, senast uppdaterad 2013-11-21 skriven av?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pastoralsymfonin hämtad 2014-03-03 skriven ?, senast uppdaterad 2013-11-21 skriven av ?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Symfoni_nr_9_(Beethoven) hämtad 2014-03-03 skriven ?, senast uppdaterad 2013-09-26 skriven av ?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Månskenssonaten hämtad 2014-03-03, skriven ?, senast uppdaterad 2013-07-18 skriven av ?

http://www.synonymer.se/?query=opus hämtad 2014-03-03 skriven ?, senast uppdaterad ?, skriven av ?

http://translate.google.se/#de/sv/ hämtad 2014-03-03 gjord ?, senast uppdaterad ?, gjord av ?