Franska utvärdering

Jag anser att jag har lärt mig hur man gör sådant som att hålla en konversation, skriva och lyssna på en okej nivå, inte en hög nivå, men en okej en. Jag vet till exempel hur man skriver och talar i framtid, nutid och dåtid när det är regelbundet, samt några oregelbundna verb (till exempel aller). Jag har även ett ordförråd med en hel del vanliga ord, till exempel "salut, vert och qui".

Eftersom att franskan är svår för mig och ja har verkligen behövt kämpa för att ens klara av den så känner jag att jag inte skulle vara redo för den nästa nivån av franska. Jag har hört att språkkurserna blir en hel del mycket svårare på gymnasium om man fortsätter med samma. Därför så tror jag att jag verkligen skulle behöva kämpa och spendera mycket tid på franskan för att bli godkänd på franskan, vilket skulle ta tid från mig att kunna engagera mig på andra ämnen. Så trots att jag skulle gå miste om meritpoäng så tror jag att det skulle gå bättre för mig om jag tog en annan kurs.

Svenska text (ett arbete för att höja mig)

I ett litet hus långt inne i en stor skog fylld med många olika sorters träd vaknade Melker. Han hade ingen aning om vad som skulle hända honom och som skulle ändra hela hans liv då när han hade stigit upp. Som vanligt kokade han kaffe och läste tidningen. Det var en artikel om en man som hade mördad och att fallet inte var avklarat än. Melker la undan tidningen utan att tänka för mycket om det han hade läst. Kaffet var klart och han åt då frukost till kaffet. En skål med gröt som vanligt. Efter att ha ätit upp gröten borstade Melker sina tänder. Efter det bestämde han sig för att ta en promenad där ute. Det var fint väder. Efter att ha vandrat i en kvart märkte han att han inte kände igen sig. Han kom snabbt på att han hade gått vilse. Han visste inte vilken väg han skulle ta för att komma hem, alla riktningar såg i princip likadana ut. Han tänkte ringa någon och be dem om hjälp, men till hans besvikelse hade han ingen teckning där ute. Han visste då inte vad han skulle ta sig till och bestämde sig att det han behövde göra var att leta efter sitt hem tills han eventuellt skulle finna det.

Timmarna gick där ute i skogen medan han också gick och gick och gick. Det blev till slut mörkt och sent och han behövde sova. Han beslutade att han skulle bygga upp ett skydd att sova i tills nästa dag då han skulle fortsätta sitt sökande efter sin bostad. Han byggde sitt skydd mest utav pinnar. Skyddet blev inte jättefint eller bra men han tyckte att det skulle duga för den natten. Det blev en kylig och rätt så obehaglig natt, men han var glöd över att han i alla fall hittat ett okej ställe att sova på. Morgonen därpå vaknade han, han hade inget att äta eller dricka, men bestämde sig för att stanna och äta ifall han hittade frukt eller några bär. Han gick och gick, men efter nästan tre timmar av traskande så hörde han någon skrika "Hjälp!".  Han skyndade sig till vart det kom från och såg då två personer. Han gick närmare för att höra vad dem sa.
"Ge mig pengarna" sa den ena som höll i en pistol riktad mot den andra personen.
"Jag har inte dem just nu, men om du låter mig leva så lovar jag dig att du ska få dem så snart som möjligt" svarade han andra i panik.
"Jag ska ha dem, ger du inte dem till mig så mördar jag dig nu. Är det uppfattat, om du nu inte har dem nu så mördar jag dig" sa han med pistolen.

Han skulle precis skjuta, men Melker hoppade fram på honom från busken han låg gömd i så att han blev puttad ner på marken. Melker rykte ifrån pistolen ifrån honom.
"Ge den till mig" sa han ilsket "Om jag får den så kommer jag låta dig leva, så länge du håller tyst om detta"
"Nej" svarade Melker.
"Spring" sa Melker till den andra personen och så började de springa iväg från honom.
Han jagade inte dem i och med att han inte tyckte att det var lönt på grund av att han hade förlorat sin pistol som han var beroende av.

"Följ mig" sa han andra till Melker.
De fortsatte springa en stund tills de kom fram till en bil.
"Detta är min bil, förresten jag heter Ivar" sa han till Melker.
"Jag heter Melker" förklarade Melker.
"Kom så kör vi iväg till någon säker plats, han kanske är beväpnad med ett annat vapen" sa Ivar.
"Förresten, vem var han" frågade Melker.
"Han är en mördare som heter Gerhard, han vill åt mig för att jag är rik och han hotar att mörda mig ifall jag inte ger honom en miljon kronor" sa Ivar.
De fortsatte åka bilen ett tag tills de kom fram till ett hus.
"Här bor jag" sa Ivar.

De gick in i hans hus.
"Ska vi ringa polisen" frågade Melker.
"Jag har försökt ett flertal gånger men varje gång lyckades han smita undan" svarade Ivar.
"Är vi säkra här" frågade Melker.
"Vi bör vara säkra här för en bra stund, men vi kan inte stanna här för länge. Han kommer nog eventuellt hit" sa Ivar.

Under tiden så hade Gerhard gått till en egen bil och kört till sitt kvarter och hämtat en ny pistol för att sedan kunna återvända beväpnad. När han hade pistolen så återvände han till skogen, endast för att märka att de hade hunnit lämna.
"Tusan också" tänkte han och bestämde sig för att köra till Ivars hus i hoppning av att Ivar skulle vara där.

Medan han körde dit hade Ivar och Melker beslutat att de skulle lämna och köra någon annanstans för att han skulle förmodligen först köra till Ivars hus. Men medan de hade startat bilen och började köra så var Gerhard nära i sin bil och följde efter dem. Han sköt ett skott mot dem, men missade. Skottet fick Ivar och Melker att märka att han var efter dem. De fick panik och gasade då för att försöka komma undan. Då behövde givetvis Gerhard också gasa för att kunna hänga med. En sköt flera skott men inget av dem träffade dem, men flera av skotten var nära. Men ett skott prickade det ena hjulet vilket gjorde det svårare att styra. På grund av det och att de körde så snabbt gjorde så att Ivar krockade. De tog sin fort ut från bilen för att försöka fly. Men det var inte hastigt nog, Gerhard var där och höll i sin pistol. Melker letade i sina fickor för att ta fram den pistol han hade tagit från Gerhard tidigare, bara till att komma fram till att han hade glömt den hemma hos Ivar.
"Vi spring raskt härifrån" skrek Melker till Ivar men ingen av dem lyckades springa därifrån.
"Ja, nu ska jag få min hämnd för att du tog alla mina pengar" sa Gerhard.
"Vänta, han hade tagit dina pengar? Nu hänger jag inte med" sa Melker.
"Lyssna inte på honom, han ljuger" sa Ivar.
"Låt honom tala, jag vill också höra hans sida av historien" sa Melker.
"Okej, såhär gick det till, jag var ute och gick. Jag hade precis hämtat ut ett pris jag vann på lotto. Tiotusen kronor i sedlar. Men efter att ha gått i alla fall en kvart så kom Ivar fram till mig. Han sa att han hade sett att jag tog ut så mycket pengar och att han ville ha dem. Jag sa att de tillhörde mig och att jag behövde dem. Han sa då att han skulle mörda mig ifall jag inte skulle ge honom pengarna och tog fram en kniv. Jag började då springa iväg så kvick som möjligt för att komma undan, men tydligen hade han en bil i närheten och kom därför snabbt ikapp. Jag hade inget annat val än att ge honom alla pengarna och när han hade fått dem så stack han. Jag gjorde ett samtal med polisen för att anmäla honom, men han kom undan och förstod att jag hade gjort en polisanmälan på honom och ville då ha hämnd. I och med att jag var så nära mitt hem när han rånade mig kunde han lätt hitta mitt hem. När han hade så mördade han min fru. Det var droppen, jag skulle ta tillbaka mina pengar. Jag tog fram en pistol och jagade honom. Vi kom till slut till skogen som vi inte kunde köra i. Jag jagade honom in i skogen där du kom fram" sa Gerhard.
"Jag vet inte vem av er som talar sanning, så jag ringer polisen så de får rätta ut detta" sa Melker medan han tryckte in 1, 1, 2 på sin telefon.

Polisen kom efter någon minut och det hela utreddes i tingsrätten. Ivar blev dömd till mord och stöld, medan Gerhard blev dömd till att ha olagligt hotat Ivar.

Melker återvände hem, men han glömde aldrig bort om det som hände.

Slut

Mitt avslutningstal

Här är mitt avslutningstal:

Egentligen kan jag inte skriva eller hålla tal, men det ser ut som att jag inte har något val.
Jag började här för 3 år sedan, men nu har avslutningstiden kommit, ja redan.
I Gunnesbo har jag gått från sjunde till nionde klass, då jag har haft olika pass.
Men tiden här på Gunnesbo har tagit slut, nu när jag går ut.
Trots att det känns som tiden här gick fort, har jag en hel del läxor gjort.
I matte har jag räknat tal, franskan har varit rätt så brutal.
I NO;n har jag arbetat med genetik, under slöjden har jag spikat spik.
Under hemkunskapen har vi lagat mat, i andra ämnen har vi arbetat om vårt klimat.
En hel del arbeten har jag lagt upp på min skolblogg, som en och annan läslogg.
Snart ut till gymnasium jag går, där jag kommer spendera mina nästa 3 år.
En ny skola kommer jag att starta, som skulle vara placerad på ett annat ställe på en karta.
Mycket naturkunskap kommer det då att bli, sedan är det universitet tills jag blir fri.
Hur det kommer att bli där har jag ingen aning om, precis som jag inte visste när jag till Gunnesbo kom.
Kanske var mitt beslut rätt, eller gick valet om gymnasium lite snett.
Men nu när jag med grundskolan är klar, har jag gymnasiet och universitetet kvar.
Men nu får vi se hur var framtid kommer att bli, nu när tiden här är förbi.
Kanske blir den ljus och som man önskat sig, eller möjligtvis ej.
Hur min framtid blir efter att min skolgång har passerat är inget jag kan säga vid detta klockslag, men jag får väl veta någon annan dag.

No arbeta för att nå högre bedömning

Ekosystem och population

Ett ekosystem är ett område, till exempel en sjö. Man skulle även kunna se hela jorden som ett ekosystem. Alla djur och växter som är av samma art bildar en polulation, till exempel blir gäddorna en gäddpopulation. Ibland talas det om växtsamhället och djursamhället. Ett växtsamhälle är alla växtpopulationer i ekosystemet och djursamhället är alla djurpopulationer i ekosystemet. Förutom växt- och djursamhällen finns det också nedbrytare (svampar och bakterier). Nedbrytare lever på döda djur och växter. På så sätt bryts dessa ner till allt mindre delar som till sist blir jord.

Bland de djur och väster (och nedbrytare) i ekosystemet finns det energi som går mellan varandra. Detta kommer först från solen i och med att växter har fotosyntes, vilket innebär att de tillverkar socker från vatten och koldioxid. Koldioxiden får de från luften och de hittar vattnet i marken, vilket de kommer åt med hjälp av deras rötter. Energin i socker har växterna fått från solen och därför kan man även de djur som äter växterna har fått energi från solen i och med att de äter socker som finns i växterna (och de djur som äter de djur som har ätit växterna med energi från solen).

Växter kan ju vissna och det drabbar även djuren i och med att de är beroende av växterna för de har inte förmågan att tillverka egen näring och behöver äta växterna för att få i sig det.

Varelser kan ha stor betydelse för varandra. De påverkas även av miljön. Det omfattar ljus, vattentillgång, temperatur, vindar, förorening och annat. Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och om samband mellan levande varelser och miljön

I ett ekosystem använder man ofta sig av en näringskedja, näringsväv och näringspyramid som till exempel visar vem som äter vem.

En näringskedja visar vägen från en växt som är i början av näringskedjan, sedan är det vad som äter den växten, sedan är det vad som äter det djuret och så vidare till det sista djuret kommer. Växten i början av kedjan kallas för producent i och med att den tillverkar den energirika näringen med fotosyntes. Djuren som äter växten eller något djur som har ätit ett djur som har ätit en växt, eller ätit något djur som har ätit något djur som har ätit en växt och så vidare kallas för konsument i och med att de konsumerar näringen. Det djur som kommer sist kallas för toppkonsument.

En näringsväv är som flera näringskedjor sammanvävna med varandra. Det kan vara dem i ekosystem med flera olika roller, till exempel att mer än ett djur äter en. Det visar en näringsväv så man får se alla som äter en art, istället för en av dem som äter just den arten. Ett annat exempel är att en art både är växtätare och rovdjur, detta ser man också i en näringsväv.

En näringspyramid visar att det försvinner energirik näring från växterna till gången till rovdjuren. Detta är bland annat på grund av att växtätarna förbränner mycket av den energirika näringen när de äter. De behöver använda sig av energi när de rör sig och för att hålla sig varma. Därför blir det endast lite energirik näring kvar till rovdjuren.

Olika populationer påverkas om ifall antalet av någon annan art skulle växa eller sjunka. Om antalet rovdjur som åt ett annat djur skulle öka skulle det då finnas ett större antal av dem som skulle behöva mat och då skulle ju fler av dem äta det djuret. I och med att det finns fler som ska äta dem då och de inte blivit fler så minskar de i antal och om de till exempel är växtätare så blir växterna fler i och med att det finns färre att konsumera dem. Bland annat så tillverkar växter syre så det skulle bli mer. Det skulle också bli mer växter åt dem andra växtätarna. Om vi går tillbaka till att det blir fler av rovdjuren så äter de ju den andra arten så den blir mindre och då skulle det till sist vara för många av rovdjuren och för få av de som de äter i och med att rovdjurens population ökar och de andra minskar. Därför skulle det bli en obalans mellan dem arterna och flera av de som äter den andra arten skulle då dö i och med att det inte finns tillräckligt med föda och eller så får de inte alltid tillräckligt så att de blir svagare och ifall det skulle finnas andra djur som åt dem skulle de lättare kunna få tag i dem.

Om en population av ett rovdjur växer blir då de som de äter färre och populationen av dem de äter blir mindre och då blir i sin tur de som är efter dem i en näringskedja fler för antalet som äter dem minskar.


Hur människor påverkar naturen

Det finns många faktorer som påverkar naturen, till exempel den globala uppvärmningen (växthuseffekten) gör så att mindre av solstrålarna som kommer hit kan lämna och istället värmer upp jorden. Detta medför även att isar smälter och det blir översvämning på vissa delar av länder. Växter i vissa delar av jorden dör av torka. Vi förstärker växthuseffekten så att den blir starkare än den bör var och därför inte släpper ut så mycket sol som den borde genom förbränning av fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen släpper ut växthusgaser vilket är det som stärker växthuseffekten. Därför finns det mycket som vi människor gör som påverkar naturen. Till exempel ifall man åker bil så förbränner det fossila bränslen och det släpper ut växthusgaser. Därför så bör man inte åka bil mer än nödvändigt för det känns ju onödigt och det skadar miljön. En annan sak är att ifall man har sina apparater på standby mycket så drar även det energi. Det är dåligt i och med att energin som går åt till att ha apparaten på standby måste ha omvandlats till elenergi och ofta släpper kraftverk ut koldioxid (en växthusgas). Därför är det miljövänligt att stänga av apparater när de inte behövs för att sammanlagt (alla gånger man använder sig av standby) blir det mycket koldioxid släppt. Man behöver heller inte duscha längre än det behövs eller alltid ha en supervarm värme på vattnet i och med att man behöver värma vattnet så att det blir varmt och det tar givetvis energi. För att använda mindre vatten kan man till exempel stänga av vattnet när man ska tvåla in sig. Det krävs även mindre vatten att duscha än att bada så därför bör man helst duscha.

Att få tag i det fossila bränslet som behövs (till exempel olja) är även en process som man måste ha i åtanke. Man måste borra, inte nog med det, det måste även ofta färdas från något annat ställe och då på vägen släpps växthusgaser ut.

En annan sak att ta hänsyn till för miljön och naturen är vad man får sin energi ifrån. Till exempel är sol, vind och vatten bra energikällor i och med att de är miljövänliga (släpper inte ut koldioxid) och förnybara (solen kommer aldrig försvinna, det kommer inte sluta blåsa och vattnet kommer ej att ta slut). Därför om man väljer energi som kommer från de källorna och inte till exempel kolkraftverk så bidrar man till en bättre miljö och en bättre värld i lång sikt.

Men det som skulle kunna förbättra naturen och miljön kan folk se som extra jobb genom ett annat perspektiv. Livet blir ju lättare för en ifall man inte bryr sig så mycket om miljön. Till exempel så skulle man inte behöva bry sig om vart energin man använder kommer ifrån, eller hur länge man duschar, eller att stänga av sina apparater istället för att lämna dem på standby, behöva cykla även om det till exempel är kallt där ute eller dåligt väder och så vidare. Därför skulle man lätt kunna känna som att behöva bry sig om miljön är som en begränsning på ens liv.

Men det finns dem som ser det bara bra att bry sig om miljön och inte alls tycker att det är så jobbigt att anpassa sig efter miljön och att eftersom att det är bra för miljön överväger fördelarna. De kan även tycka att det finns andra fördelar med att vara miljövänlig, till exempel om man cyklar får man frisk luft, man rör på sig, man slipper stå för bensinkostnaderna som är höga och det är oftare lättare att hitta en parkeringsplats. En olycka i en bil skulle av störst chans vara allvarligare än om det hände när man cyklade förutsatt att man har på sig en hjälm.

Naturvetenskapliga upptäckter

Penicillin: I starten av 1900-talet levde det en biolog i London, Alexander Fleming. Alexander Fleming forskade om bakterier. Han brukade göra klart sina undersökningar innan han tog semester för att kunna städa undan odlingarna med bakterier. Men han glömde ett år några odlingar med bakterier som då var kvar i en dra i laboratoriet. När han återvände hade en odling möglat. Mögelsvampen som växte bland bakterierna hette penselmögel. Han la märke till att det inte växte bakterier nära svampen. Han misstänkte att svampen var uppbyggd av ett ämne som stoppade bakterierna från att föröka sig.

Vidare forskning visade att hans teori stämde. Han hade upptäckt att mögelsvamp skapade ett ö
ämne giftigt för bakterier. Ämnet döptes till penicillin efter det biologiska namnet för  svampen Penicillium.

Endast 10 år efter upptäckten var det möjligt att använda penicillin som medicin. Det var möjligt att bota bakteriesjukdomar som tidigare var väldigt farliga. 1945 fick Fleming Nobelpriset.

Eftersom att man använder det som en medicin påverkar penicillinet mångas liv. Det botar bakteriesjukdomar som kan vara jobbiga och svara att leva med. Därför underlättar det för många och kanske även räddar dem. Därför har det en stor betydelse för deras liv i och med att de blir friska av det och slipper alla bieffekter av en sjukdom. Det öppnade säkert även jobb som att läkare/doktor för att man då skulle behöva ta hand om de som hade en bakteriesjukdom och då minskar arbetslösheten och fler får då ett bättre liv i och med att de har ett jobb och tjänar en lön.

Exempel på felkällor i undersökningar

I till exempel fyra jordsorter undersökningen så kunde detta ha hänt:

-Man använde sig av en dålig pH-mätare som gjorde att ens resultat blev inkorrekt.
-När man kom tillbaka andra lektionen så skulle man ha glömt vilket jord som var vilken och därför blandat ihop dem så att resultatet blev fel.
-Man råkar använda sig av mer än en av samma slags jordsort så att de får samma resultat och man därför inte jämfört så många som man skulle.
-Man skulle kunna råka ha äppelbitar som är ojämna i storlek och därför tror man sedan att en har förmultnat mer än den egentligen har.
-När man ska se hur mycket av varje äpple som har bryts ner så kan det kanske vara svårt att avgöra i vissa fall och därför kan det bli fel i ens resultat.

Hur man skulle kunna undvika dessa problem:
-För pH-mätaren skulle man kunna använda sig av flera olika pH-mätare från olika företag för att se ifall de stämmer ihop eller så kan man använda ett pH-mätare på något som man redan vet är till exempel basiskt för att se ifall mätaren stämmer ihop med att det är basiskt och ifall den gör så vet man att de pH-mätarna fungerar.
-Man kan skriva anteckningar vid varje jordart så att det finns en lapp där det står vilken jordart det är och därför kan man inte glömma bort eller blanda ihop dem.
-Ifall man vid resultatet märker att två eller mer jordarter har samma resultat så bör man tänka på ifall de kanske var av samma art, men då kanske det är för sent. Därför kan man utforska och försöka hitta jordarter som man ser är annorlunda och därför kan vara säker på att de är av olika arter. Ifall de luktar annorlunda är också ett bra tecken.
-Ifall man inte är säker på att äppelbitarna har samma massa så finns det säkert någon maskin som man kan använda för att få exakt lika stora bitar, annars kan man mäta äppelbitarna för att se till så att de har samma vikt.
-Man kan mäta deras vikt förre och efter och jämföra vikten av dem om det är svårt för en att avgöra med ögonen. Även om man skulle kunna se vilken som har bryts ner mest kan även detta ge en bättra idé på hur mycket de har bryts ner i förhållande till varandra.

Energi

Inom fysiken är energi förmågan att utföra arbete. I fysiken så är arbete att en kraft flyttar något i en viss väg. Man använder måtter Nm (Newtonmeter). 1 kg = 10Nm. Om man ska bära något så multiplicerar man antal Nm som det väger med antal meter man går upp för att få fram hur mycket arbete man har gjort.

Enheten för energi är joule (J). Energin 1 joule ger arbetet 1 Nm. Alltså är en joule inte särskilt mycket. Energi finns i mat, på matpacket anges kj (kilojoule). Det brukar även stå i kcal (kilokalorier).

Det finns olika slag av energi. I mat så är det kemisk energi som man hittar. I kroppens celler så omvandlas det till värme- och rörelseenergi. Då kan man hålla sig varm och röra på sig.

Kemiks energi kan även omvandlas till elenergi. Det gör den till exempel för batterier.

Om något faller som vi säger har lägesenergi. Då åker det neråt och ökar antagligen i fart. Då får det rörelseenergi. När det slår ner i marken hör man ett duns, det har blivit ljudenergi samt värmeenergi. Ljudenergin omvandlas till värmeenergi till sist.

Alla serier slutar nästan alltid med värmeenergi vilket man inte kan omvandla.

Det finns en viktig princip, energi kan inte bildas eller försvinna, utan det kan bara omvandlas.

När man talar om energi finns även effekt, det är hur mycket arbete som blir gjort i sekunden. Någon kanske hissar upp 200 Nm på 20 sekunder. I så fall har hon på en sekund hissat upp 20 Nm, då är effekten 10Nm/s

Kemiskt samband i naturen

Fotosyntes och cellandning: Växter kan fånga ljusenergi. De använder energin för att tillverka druvsocker av koldioxid och vatten. Samtidigt med sockret bildas syrgas som kommer ut från växternas blad. Tillverkningen av druvsockret på detta visset heter fotosyntes (foto betyder ljus och syntes betyder sätta samman). Man kan sammanfatta fotosyntesen så här:
ljusenergi + koldioxid + vatten = druvsocker + syrgas.

Under fotosyntesen omvandlas ljusenergin till energi som sen finns i druvsockret. Celler kan komma åt denna energi genom att använda sockret som bränsle. De kan faktiskt förbränna socker utan att det brinner. Cellernas förbränning av sockret  heter cellandning. Såhär sammanfattas  cellandning:
druvsocker + syrgas = energi + koldioxid + vatten

Vi ser att det går åt både druvsocker och syrgas under cellandningen. Samtidigt som sockrets energi frigörs skapas koldioxid och vatten. Den fria energin kan stråla ut som värme (håller bland annat din kropp på en varm temperatur). Energin kan även fånga upp och använda till arbete i cellerna.

Cellandning är nära till att vara fotosyntes bak och fram. Skillnaden är att energin som blir frigjord vid cellandningen inte blir till ljusenergi.

Endast växter och några bakterier har fotosyntes. Men både djur och växter har cellandning. Även växter behöver ha cellandningen för att komma åt energin i sitt socker.

Källor och trovärdigheten av dem:

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=53

Jag valde att använda mig av Gleerups (biologi) läroboken för att det är en säker och trovärdig källa. I första hand så är det en digital form av en lärobok och i och med att det är en lärobok så måste det ha funnits ett företag som ansåg att boken var tillförlitlig och säker och därför tyckte att boken skulle vara lönsam att trycka. De vill ju inte trycka en bok med felaktig information, det skulle kunna få dem konsekvenser, som att dem skulle få dåligt rykte och folk skulle sluta köpa de läroböcker som de trycker och därför skulle de inte tjäna lika mycket vilket är målet med företag, ifall boken skulle vara trovärdig och bra skulle även de som köpt den kunna rekommendera den till andra så de får sålt fler exemplar och därför ännu större vinst. I startsidan av boken står det om författaren (Anders Henriksson) och det står att han var en lärare i biologi (och kemi fast just det spelar ingen roll nu i och med att detta är en biologi bok) i 20 år i grundskola och gymnasium och därför bör han ha bra kunskaper om ämnet. Det står även att han har samarbetat med Gleerups sedan 1994 vilket också tyder på att han är duktig på sina ämnen i och med att han har arbetat med Gleerups länge och ifall han skulle ha skrivit dåliga böcker med felaktig information hade han säkert fått sparken för ett bra tag sedan i och med att han skulle ha varit dålig för företaget. En annan sak som gör så att källan är säker är att den är skriven av en författare som är specialiserad på ämnet och inte av vem som helst. Detta gör så att faktan skriven är mer trovärdig eftersom att man vet säkert att det inte är en massa påhitt som är skriven av någon utan kunskap. Boken är även relativt nyligen skriven, 2012. Detta är bra och gör källan ännu mer trovärdig eftersom att ifall den hade varit skriven för länge sedan så hade saker kunnat ändras eller att man upptäckt något nytt om ämnet. Men i alla ämnen så gör det inte saken något säkrare beroende på när det blivit skrivet, till exempel om det skulle handla om andra världskriget för att det som hänt då uppenbarligen inte skulle kunna ändras nu, alltså har även gamla böcker om andra världskriget relevant information. Just det ämnet som jag tog information om är nog något som inte ändras med tiden så egentligen så spelar det inte någon så stor roll just i detta läget, men det är något som är värt att peka ut ändå. Läroboken är även en källa som lärare rekommenderar och låter elever använda det som källa att lära sig från, detta betyder att de tycker att källan är tillförlitlig och bra, vilket betyder att källan antagligen är det. Källan ser även professionell ut och inte något som skulle kunna vara gjort av vem som helst, vilket då antagligen betyder att den är gjord av någon som är professionell. Ett annat plus är att när jag läste informationen på källan så verkade det trovärdigt och rimligt.

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=54

Denna källans trovärdighet är i princip samma som biologi bokens så jag tycker det känns onödigt att skriva i princip samma saker igen om denna källan. Detta är fysikboken.

Musikhistoria (Ludwig van Beethoven) tilläg

Jämföra epoker:

Ludwig van Beethoven spelade två olika epoker under sin karriär. Wienklassicismen och romantiken. Därför har jag valt att jämföra de två epokerna.

Wienklassicismen: Den wienklassiska stilen, som blev av stor betydelse och som utgjort själva fundamentet för den senare musikutvecklingen ända fram till våra dagar hade sin blomstringstid ungefär under tiden 1770-1830. Den bottnar i rokokoströmningarna under föregående årtiondena och förbereddes av tonsättare bland annan i Mannheim, Italien och Wien, men fullbordades av de tre stora kompositörerna Haydn, Mozart och Beethoven. Deras personliga genialitet hade därvid oerhört mycket att betyda. Det nya som uppstod var en mogen och fulländad instrumentalstil i princip homofon, men likväl med ett spirituelt växelspel av olika stämmor och med visans och dansens symmetriska periodbildning som grundval för en kreativ och konstnärligt högt utvecklad formbyggnad. En särskilt idealisk tummelplats fick den nya stilen i den moderna, av Haydn fullt utbildade sonat- och symfonitypen men ddess tre till fyra satser - en kompositionstyp som också kom att behärka alla sorter av kammarmusik och i huvudsak även instrumentalkonsten.

De tre dominerande mästarna har var och en sin säregna fysionomi. Haydns friska vitalitet och humor får ett komplement i Mozarts mer sensibla, förädlade känsla och skönhetsdyrkan. Till båda sällar sig Beethoven som en mäktig, mer tragisk och subjektiv gestalt, vilken för den klassiska stilen vidare mot större uttrycksförmåga mot större uttrycksförmåga och större former men ändån bildar en övergång till den musikaliska romantiken. Till wienklassicismen kan i viss mån även Schubert räknas till - en annan typ än Beethoven, charmfull och vekt känslobetonad, men likaledes en övergångsgestalt som utgår från klassicismen och närmar sig romantiken.

Romantiken: Inom musiken sattes romantikens tidsperiod igång runt 1820.

Stämning: Alla sorters av känslor, stämningar och atmosfärer reflekterades i romantisk musik. Ett stycke som började med ett glatt dur kunde bli övergå till ett ledsamt moll, kanske för att representera någon olycklig händelse i någons liv. Programmusik, berättelseskildrande instrumental musik, som knappast alls funnits till tidigare blev mycket populär under romantikens period.

Rytm: Romantiken tog rytm och tempo till en helt ny nivå. De var flexibla verktyg för uttryck. Om den instinktiva romantiske kompositören kände i sitt hjärta till exempel tre fjärdedelstakten skulle utbytas mot tretton sextondekstakt, och fördubbla tempot, för att åstadkomma något särskilt på musikaliskt manér, så gjorde han det.

Melodi: Under romantiken skapades långa, flödande melodier som kunde göra oktavsprång och störreändå, samtidigt som tonerna ur den kromatiska skalan flitigt nyttjades.

Dynamik: Romantiska kompositörer gick på längre dynamiska utflykter än man tidigare hade sett. För att öka möjligheterna till effektfulla uttryck kunde det stå, exempelvs ffff och pppp i noterna, det var inte något som man skulle hitta i klassicismens musik.

Till stor del dominerade homofonin, precis som under Wienklassicismen. Inte förrän slutet av romantiken började kompositörer försöka sig på polyfoni igen. Samtidigt blev orkestrarna större, och det totala omfånget utökades med nya instrument (som piccolaflöjt och kontrafagott).

Musikformer: Det bjöds på operor, symfonier, kammarmusik, solosonater och solokonserter inom romantiken, precis som i klassicismen. Den formen som utvecklades på allvar var skrivna för pianosolist. Här var Frédéric Chopin en frontfigur. De vokala genrerna operan och oratoriet levde också kvar, och det som möjligtvis tillkom var kombinationen vokalsolist+piano/orkester.

Både symfoni och operan togs till en ny nivå av uttryck och hänförelse under romantiken. Orkestern växte sig större, och bland annat introducerades det engelska hornet, tubam och den harmonsika harpan.

Beskriva en kompensation:

Für Elise: https://www.youtube.com/watch?v=LQTTFUtMSvQ

Detta är en av Beethovens kompositioner. Dens rondoform är A, B, A, C, A. Für Elise börjar med sektionen A, sedan B, sedan A igen, sedan B och sist ännu en repris av A. Dessvärre hade jag problem med att hitta information om kompositionens händelseförlopp och därför bestämde jag mig för att skriva om en annan komposition av en annan kompositör, Trollflöjten.

Den mystiska nattens drottning ger prins Tamino i uppdrag tillsammans med fågelfångaren Papageno att rädda hennes dotter Pamina från trollkarlen  Sarastro. Men som det visar sig så är egentligen Sarastor en vis och ädel person och nattens drottning är skurken.

Tamino utsätts för tuffa prov för att kunna bli medlem i Sarastros krets av visa män och för att bli gift med Pamina. Tamino lyckas, men Papageno blir också prövad men misslyckas i alla proven. Trots det så får hon gifta sig med Papageno. Sarastro och ljusets krafter besegrav nattens drottning.

Så gick handlingen av Trollskogen som var komponerad av Mozart.


Källor:

http://komponera.se/romantiken/
http://musiksok.se/
http://www.ne.se/enkel/trollfl%C3%B6jten

Idrottsuppgift säkerhet när man har idrott

1. Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?

Man kan:

-Ha uppvärmning innan man börjar, anledningen till att det blir säkrare är för att när man uppvärmer så höjs ens kroppstemperatur, vilket minskar motståndet i ens muskler och leder, vilket ger en ökad rörlighet. Det beror delvis på att ledväskan blir mer hal och smörjer leden (vilket gör att det krävs mindre energi att röra sig).  Att temperaturen ökar i muskeln gör så att den blir mer elastisk och risken att få en sträckning i muskeln blir mindre. Därför skulle det krävas mer kraft för att sträcka en uppvärmd, varm muskel.

En annan anledning till att värma upp innan aktiviteten är att det tar ett tag för kroppen att anpassa sin syreupptagningsförmåga under en ökad arbetsbelastning. Musklerna får inte det syre som de behöver och man använder sig av anaeroba energiprocesser. Efter några minuter, i och med att pulsen ökar, har syreupptagningen hunnit ikapp och man kan använda sig av den anaeroba energiprocessen. Alltså ifall man har fått igång pulsen under uppvärmningen är ens kropp mer beredd på en ökad arbetsbelastning.

En ökad kroppstemperatur höjer också hastigheten av nervsignalerna och kan därför ha en bra inverkan på de idrotter där man måste reagera och/eller utföra snabba rörelser.  

-Anpassa det man gör i uppvärmningen efter det man gör för att allting man gör kräver inte alltid samma delar av kroppen lika mycket och ifall man gör något där man använder benen mycket är det givetvis bättre att man uppvärmer dem istället för någon annan kroppsdel under uppvärmningen.

-Se till så att man har på sig sina idrottskor eller om man inte har dem, vara barfot istället för att bara ha strumpor på sig. Att ha strumpor på sig gör så att man lättare ramlar när man springer under aktiviteten.

-Att inte vara med på idrotten om man är skadad i och med att det är farligt och man kan göra skadan värre.

2. Hur kan omgivningen, t.ex. redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Man kan:

-Se till att när man har styrketräning (stationer) att övningar för samma muskelgrupp inte är efter varandra, detta för att muskler behöver vila och kan inte träna hur länge som helst och om man tränar utöver ens egna kapacitet kan man få skador i musklerna.

-Om man skulle köra något som till exempel skeppsbrott skulle redskap lätt kunna göra det osäkert om det skulle vara dåligt placerat. Till exempel om på plintar var för långt bort från varandra och man var jagad av den som tar skulle man lätt skada sig där.

-Om man idrottar utomhus finns det en hel del saker som skulle kunna påverka säkerheten. Till exempel om det är mycket glas där man är och någon inte har på sig skor skulle de lätt kunna skära sig på det under leken. En annan möjlighet är att det finns något som man skulle kunna snubbla över som man inte la märke till i och med att man var fullt upptagen med idrotten. Det skulle även kunna vara vått och halt så att när man spelade idrott skulle man lätt kunna halka för att man springer på en hal plan.

3. Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

-Man kan följa spelets regler, till exempel om man kör innebandy och man kastar med ens klubba för att putta undan bollen och man inte är försiktig när man gör det skulle man kunna träffa någon annan med klubban.

-En annan sak som man inte bör göra under skolidrotten är att tacklas för att ifall man skulle tacklas på skolidrotten skulle inte det passa för alla i och med att alla kanske inte är på en sådan nivå att de skulle kunna tacklas och därför inte kan stå emot det och skadar sig.

-Om man spelar någon lek där man sparkar/kastar och det är en målvakt som man vet inte är på en nivå där man kan kasta/sparka bollen hårt bör man ej göra det i och med att den som står i målet skulle då kunna skada sig av en hård boll.

Förintelsen (so historia)

                                                  Förintelsen

Förintelsen, som var nazisternas attentat att utdöda de som var judar i Europa under det andra världskriget. Det beräknas att antalet judar som dog under de 12 åren med nazisterna på makten dödades mellan 5 och 6 miljoner judar (en beräkning påstår att minimumet döda judar var 5 596 000 och maximumet 5 860 000). Adolf Eichmann (högsta administratör av förintelsen) uppgav siffran 6 miljoner, vilket även är FN:s officiella siffra. Ungefär 2,9 miljoner av dem dog i ett förintelseläger, där det var vanligt för en jude att dö utav att bli mördad i en gaskammare (ungefär hälften av dem på förintelselägren blev det), dö utav svält, misshandel, sjukdomar, köld eller hårt arbetande. Förintelsen började år 1933 och varade till år 1945, alltså 12 år.

Förintelsens början: När nazisterna hade tagit makten i Tyskland året 1933, hade de först inte planerat att få Tyskland judefritt genom att ta död på judarna, utan de ville tvinga dem att emigrera till andra länder. Men de andra länderna ville inte ta emot judarna.

Själva planen på att utrota judarna växte efter invasionen av Sovjetunionen då inte längre resurserna räckte till att ta hand om alla judar som fanns i de erövrade områdena

Förintelseläger: År 1942 bestämdes det av nazisterna att judar skulle skickas till förintelseläger där ungefär hälften av dem blev gasade ihjäl i gaskammare. Samtidigt som judarna behövde dö enligt nazisterna, så behövde Tyskland även arbetskraft eftersom att många av männen i rätt arbetsålder var med i armén eller de andra vapenslagen. Därför användes många av Förintelsens offer som slavarbetare innan de avlivades. Under tiden i förintelselägren dog det även många judar på grund av annat som exempelvis svält och sjukdomar. 

Det fanns fyra renodlade förintelseläger, Chelmno, Belzec, Sobibor och Treblinka. Alla låg i Polen som då var ockuperat. Gaskammarna var uppbyggda att föreställa duschar för att lura judarna till att det var duschar och sedan spruta ut koldioxid som dödade alla offren. De flesta av judarna som deporterades till förintelselägren blev avrättade direkt vis sin ankomst. Endast en minoritet valdes ut och hölls vid liv för att utföra de nödvändiga arbetena i lägret. En särskild arbetsgrupp som kallades Sonderkommando. Fångarna var tvungna att bära ut liken från de som dog i gaskammaren och bränna dem.

Förintelselägren var förhållandevis små och fungerade enbart som avrättningsplatser. Bostad och andra byggnader behövdes endast för lägervakterna och det låga antal fångar som arbetade i lägret.

Belzec, Sobibor och Treblinka var igång under åren 1942-1943. Förintelselägret Chelmno var i drift under två perioder, den 8 december 1941 till mars 1943 och från den andra april 1944 till den 17 januari 1945. Sammanlagt blev över två miljoner judar dödade i dessa fyra förintelseläger.

Två av de läger som upprättades i det ockuperade Polen Auschwitz-Birkenau och Majdanek fungerade som kombinerade koncentrations- och förintelseläger. När man ankom till ett av dessa läger fick fångarna genomgå selektioner om vilka man skulle ta ut och ha som slavarbetare och vilka som skulle bli sända till en gaskammare. Gamla, kvinnor och barn blev oftast skickade till en gaskammare direkt vid ankomsten.

Auschwitz-Birkenau var det allra största nazistyska lägret och blev centrum för utrotningen av Europas judar.

Majdanek var mycket mindre, och gaskammaren hade inte kapacitet att döda fångar i en stor skala. Men det faktum att en del av de judiska fångarna fördes direkt till gaskamrarna vid ankomsten gör att man brukar räkna det som ett förintelseläger.

I både Auschwitz-Birkenau och Majdanek användes Zyklon-B i gaskamrarna. Egentligen så var Zyklon-B ett bekämpningsmedel mot skadedjur, som användes för avlusning av kläder och baracker i lägren. Det tillverkades av det tyska företaget Degesch (Deutsche Gesellschaft für Schändlingsbekämpfung), ett dotterbolag till det tyska kemikoncernen I.G. Farben. Ämnet levererades i kristallform och när det kom i kontakt med luftat utvecklades en giftig gas. Kristallerna förvarades i slutna behållare, som tömdes ner i öppningar på taket i gaskamrarna.

Följder:

-FN beslutar år 1947 att tillerkänna ett område i det historiska Israel, i ett brittiskt NF-mandat, för att bilda staten Israel som tillflyktsort för judar.

-Nürnbergsprocessen där många ansvariga för Förintelsen dömdes utifrån vittnesmål och bevisning. Flera av de värsta förbrytarna begick däremot självmord, blev dödade av motståndare eller gömde sig i exil (exempelvis Sydamerika).

-Förintelseförnekelse: nynazister, islamister, kontroversiella politiker och historiker har förringat Förintelsen och dess omfattning, uttalat misstro mot bevisen och lagt skulden på judarna, till exempel president Ahmadinejad och David Irving.

-Innan och i början av andra världskriget sågs Adolf Hitler och Tyskland som goda förebilder av många ledare i och utanför Europa, inte minst inom militären. Efter kriget samt avslöjandet utav Förintelsen kom det en stark reaktion av avståndstagande som ledde till förbud mot nazistiska organisationer och symboler i många länder. I en del länder är boken Mein Kampf (Hitlers bok) förbjuden.

-Inom skolundervisning har frågor om rättvisa, kulturell mångfald och etnisk diskriminering fått mer utrymme under efterkrigstiden, på många håll som obligatorisk undervisning. Ofta klasser på minnesplatserna som studiebesök/skolresor.

Källor:

http://www.ne.se/lang/förintelsen

http://www.so-rummet.se/kategorier/forintelsen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Förintelsen

http://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/forintelsen/forintelselager