No arbeta för att nå högre bedömning

Ekosystem och population

Ett ekosystem är ett område, till exempel en sjö. Man skulle även kunna se hela jorden som ett ekosystem. Alla djur och växter som är av samma art bildar en polulation, till exempel blir gäddorna en gäddpopulation. Ibland talas det om växtsamhället och djursamhället. Ett växtsamhälle är alla växtpopulationer i ekosystemet och djursamhället är alla djurpopulationer i ekosystemet. Förutom växt- och djursamhällen finns det också nedbrytare (svampar och bakterier). Nedbrytare lever på döda djur och växter. På så sätt bryts dessa ner till allt mindre delar som till sist blir jord.

Bland de djur och väster (och nedbrytare) i ekosystemet finns det energi som går mellan varandra. Detta kommer först från solen i och med att växter har fotosyntes, vilket innebär att de tillverkar socker från vatten och koldioxid. Koldioxiden får de från luften och de hittar vattnet i marken, vilket de kommer åt med hjälp av deras rötter. Energin i socker har växterna fått från solen och därför kan man även de djur som äter växterna har fått energi från solen i och med att de äter socker som finns i växterna (och de djur som äter de djur som har ätit växterna med energi från solen).

Växter kan ju vissna och det drabbar även djuren i och med att de är beroende av växterna för de har inte förmågan att tillverka egen näring och behöver äta växterna för att få i sig det.

Varelser kan ha stor betydelse för varandra. De påverkas även av miljön. Det omfattar ljus, vattentillgång, temperatur, vindar, förorening och annat. Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och om samband mellan levande varelser och miljön

I ett ekosystem använder man ofta sig av en näringskedja, näringsväv och näringspyramid som till exempel visar vem som äter vem.

En näringskedja visar vägen från en växt som är i början av näringskedjan, sedan är det vad som äter den växten, sedan är det vad som äter det djuret och så vidare till det sista djuret kommer. Växten i början av kedjan kallas för producent i och med att den tillverkar den energirika näringen med fotosyntes. Djuren som äter växten eller något djur som har ätit ett djur som har ätit en växt, eller ätit något djur som har ätit något djur som har ätit en växt och så vidare kallas för konsument i och med att de konsumerar näringen. Det djur som kommer sist kallas för toppkonsument.

En näringsväv är som flera näringskedjor sammanvävna med varandra. Det kan vara dem i ekosystem med flera olika roller, till exempel att mer än ett djur äter en. Det visar en näringsväv så man får se alla som äter en art, istället för en av dem som äter just den arten. Ett annat exempel är att en art både är växtätare och rovdjur, detta ser man också i en näringsväv.

En näringspyramid visar att det försvinner energirik näring från växterna till gången till rovdjuren. Detta är bland annat på grund av att växtätarna förbränner mycket av den energirika näringen när de äter. De behöver använda sig av energi när de rör sig och för att hålla sig varma. Därför blir det endast lite energirik näring kvar till rovdjuren.

Olika populationer påverkas om ifall antalet av någon annan art skulle växa eller sjunka. Om antalet rovdjur som åt ett annat djur skulle öka skulle det då finnas ett större antal av dem som skulle behöva mat och då skulle ju fler av dem äta det djuret. I och med att det finns fler som ska äta dem då och de inte blivit fler så minskar de i antal och om de till exempel är växtätare så blir växterna fler i och med att det finns färre att konsumera dem. Bland annat så tillverkar växter syre så det skulle bli mer. Det skulle också bli mer växter åt dem andra växtätarna. Om vi går tillbaka till att det blir fler av rovdjuren så äter de ju den andra arten så den blir mindre och då skulle det till sist vara för många av rovdjuren och för få av de som de äter i och med att rovdjurens population ökar och de andra minskar. Därför skulle det bli en obalans mellan dem arterna och flera av de som äter den andra arten skulle då dö i och med att det inte finns tillräckligt med föda och eller så får de inte alltid tillräckligt så att de blir svagare och ifall det skulle finnas andra djur som åt dem skulle de lättare kunna få tag i dem.

Om en population av ett rovdjur växer blir då de som de äter färre och populationen av dem de äter blir mindre och då blir i sin tur de som är efter dem i en näringskedja fler för antalet som äter dem minskar.


Hur människor påverkar naturen

Det finns många faktorer som påverkar naturen, till exempel den globala uppvärmningen (växthuseffekten) gör så att mindre av solstrålarna som kommer hit kan lämna och istället värmer upp jorden. Detta medför även att isar smälter och det blir översvämning på vissa delar av länder. Växter i vissa delar av jorden dör av torka. Vi förstärker växthuseffekten så att den blir starkare än den bör var och därför inte släpper ut så mycket sol som den borde genom förbränning av fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen släpper ut växthusgaser vilket är det som stärker växthuseffekten. Därför finns det mycket som vi människor gör som påverkar naturen. Till exempel ifall man åker bil så förbränner det fossila bränslen och det släpper ut växthusgaser. Därför så bör man inte åka bil mer än nödvändigt för det känns ju onödigt och det skadar miljön. En annan sak är att ifall man har sina apparater på standby mycket så drar även det energi. Det är dåligt i och med att energin som går åt till att ha apparaten på standby måste ha omvandlats till elenergi och ofta släpper kraftverk ut koldioxid (en växthusgas). Därför är det miljövänligt att stänga av apparater när de inte behövs för att sammanlagt (alla gånger man använder sig av standby) blir det mycket koldioxid släppt. Man behöver heller inte duscha längre än det behövs eller alltid ha en supervarm värme på vattnet i och med att man behöver värma vattnet så att det blir varmt och det tar givetvis energi. För att använda mindre vatten kan man till exempel stänga av vattnet när man ska tvåla in sig. Det krävs även mindre vatten att duscha än att bada så därför bör man helst duscha.

Att få tag i det fossila bränslet som behövs (till exempel olja) är även en process som man måste ha i åtanke. Man måste borra, inte nog med det, det måste även ofta färdas från något annat ställe och då på vägen släpps växthusgaser ut.

En annan sak att ta hänsyn till för miljön och naturen är vad man får sin energi ifrån. Till exempel är sol, vind och vatten bra energikällor i och med att de är miljövänliga (släpper inte ut koldioxid) och förnybara (solen kommer aldrig försvinna, det kommer inte sluta blåsa och vattnet kommer ej att ta slut). Därför om man väljer energi som kommer från de källorna och inte till exempel kolkraftverk så bidrar man till en bättre miljö och en bättre värld i lång sikt.

Men det som skulle kunna förbättra naturen och miljön kan folk se som extra jobb genom ett annat perspektiv. Livet blir ju lättare för en ifall man inte bryr sig så mycket om miljön. Till exempel så skulle man inte behöva bry sig om vart energin man använder kommer ifrån, eller hur länge man duschar, eller att stänga av sina apparater istället för att lämna dem på standby, behöva cykla även om det till exempel är kallt där ute eller dåligt väder och så vidare. Därför skulle man lätt kunna känna som att behöva bry sig om miljön är som en begränsning på ens liv.

Men det finns dem som ser det bara bra att bry sig om miljön och inte alls tycker att det är så jobbigt att anpassa sig efter miljön och att eftersom att det är bra för miljön överväger fördelarna. De kan även tycka att det finns andra fördelar med att vara miljövänlig, till exempel om man cyklar får man frisk luft, man rör på sig, man slipper stå för bensinkostnaderna som är höga och det är oftare lättare att hitta en parkeringsplats. En olycka i en bil skulle av störst chans vara allvarligare än om det hände när man cyklade förutsatt att man har på sig en hjälm.

Naturvetenskapliga upptäckter

Penicillin: I starten av 1900-talet levde det en biolog i London, Alexander Fleming. Alexander Fleming forskade om bakterier. Han brukade göra klart sina undersökningar innan han tog semester för att kunna städa undan odlingarna med bakterier. Men han glömde ett år några odlingar med bakterier som då var kvar i en dra i laboratoriet. När han återvände hade en odling möglat. Mögelsvampen som växte bland bakterierna hette penselmögel. Han la märke till att det inte växte bakterier nära svampen. Han misstänkte att svampen var uppbyggd av ett ämne som stoppade bakterierna från att föröka sig.

Vidare forskning visade att hans teori stämde. Han hade upptäckt att mögelsvamp skapade ett ö
ämne giftigt för bakterier. Ämnet döptes till penicillin efter det biologiska namnet för  svampen Penicillium.

Endast 10 år efter upptäckten var det möjligt att använda penicillin som medicin. Det var möjligt att bota bakteriesjukdomar som tidigare var väldigt farliga. 1945 fick Fleming Nobelpriset.

Eftersom att man använder det som en medicin påverkar penicillinet mångas liv. Det botar bakteriesjukdomar som kan vara jobbiga och svara att leva med. Därför underlättar det för många och kanske även räddar dem. Därför har det en stor betydelse för deras liv i och med att de blir friska av det och slipper alla bieffekter av en sjukdom. Det öppnade säkert även jobb som att läkare/doktor för att man då skulle behöva ta hand om de som hade en bakteriesjukdom och då minskar arbetslösheten och fler får då ett bättre liv i och med att de har ett jobb och tjänar en lön.

Exempel på felkällor i undersökningar

I till exempel fyra jordsorter undersökningen så kunde detta ha hänt:

-Man använde sig av en dålig pH-mätare som gjorde att ens resultat blev inkorrekt.
-När man kom tillbaka andra lektionen så skulle man ha glömt vilket jord som var vilken och därför blandat ihop dem så att resultatet blev fel.
-Man råkar använda sig av mer än en av samma slags jordsort så att de får samma resultat och man därför inte jämfört så många som man skulle.
-Man skulle kunna råka ha äppelbitar som är ojämna i storlek och därför tror man sedan att en har förmultnat mer än den egentligen har.
-När man ska se hur mycket av varje äpple som har bryts ner så kan det kanske vara svårt att avgöra i vissa fall och därför kan det bli fel i ens resultat.

Hur man skulle kunna undvika dessa problem:
-För pH-mätaren skulle man kunna använda sig av flera olika pH-mätare från olika företag för att se ifall de stämmer ihop eller så kan man använda ett pH-mätare på något som man redan vet är till exempel basiskt för att se ifall mätaren stämmer ihop med att det är basiskt och ifall den gör så vet man att de pH-mätarna fungerar.
-Man kan skriva anteckningar vid varje jordart så att det finns en lapp där det står vilken jordart det är och därför kan man inte glömma bort eller blanda ihop dem.
-Ifall man vid resultatet märker att två eller mer jordarter har samma resultat så bör man tänka på ifall de kanske var av samma art, men då kanske det är för sent. Därför kan man utforska och försöka hitta jordarter som man ser är annorlunda och därför kan vara säker på att de är av olika arter. Ifall de luktar annorlunda är också ett bra tecken.
-Ifall man inte är säker på att äppelbitarna har samma massa så finns det säkert någon maskin som man kan använda för att få exakt lika stora bitar, annars kan man mäta äppelbitarna för att se till så att de har samma vikt.
-Man kan mäta deras vikt förre och efter och jämföra vikten av dem om det är svårt för en att avgöra med ögonen. Även om man skulle kunna se vilken som har bryts ner mest kan även detta ge en bättra idé på hur mycket de har bryts ner i förhållande till varandra.

Energi

Inom fysiken är energi förmågan att utföra arbete. I fysiken så är arbete att en kraft flyttar något i en viss väg. Man använder måtter Nm (Newtonmeter). 1 kg = 10Nm. Om man ska bära något så multiplicerar man antal Nm som det väger med antal meter man går upp för att få fram hur mycket arbete man har gjort.

Enheten för energi är joule (J). Energin 1 joule ger arbetet 1 Nm. Alltså är en joule inte särskilt mycket. Energi finns i mat, på matpacket anges kj (kilojoule). Det brukar även stå i kcal (kilokalorier).

Det finns olika slag av energi. I mat så är det kemisk energi som man hittar. I kroppens celler så omvandlas det till värme- och rörelseenergi. Då kan man hålla sig varm och röra på sig.

Kemiks energi kan även omvandlas till elenergi. Det gör den till exempel för batterier.

Om något faller som vi säger har lägesenergi. Då åker det neråt och ökar antagligen i fart. Då får det rörelseenergi. När det slår ner i marken hör man ett duns, det har blivit ljudenergi samt värmeenergi. Ljudenergin omvandlas till värmeenergi till sist.

Alla serier slutar nästan alltid med värmeenergi vilket man inte kan omvandla.

Det finns en viktig princip, energi kan inte bildas eller försvinna, utan det kan bara omvandlas.

När man talar om energi finns även effekt, det är hur mycket arbete som blir gjort i sekunden. Någon kanske hissar upp 200 Nm på 20 sekunder. I så fall har hon på en sekund hissat upp 20 Nm, då är effekten 10Nm/s

Kemiskt samband i naturen

Fotosyntes och cellandning: Växter kan fånga ljusenergi. De använder energin för att tillverka druvsocker av koldioxid och vatten. Samtidigt med sockret bildas syrgas som kommer ut från växternas blad. Tillverkningen av druvsockret på detta visset heter fotosyntes (foto betyder ljus och syntes betyder sätta samman). Man kan sammanfatta fotosyntesen så här:
ljusenergi + koldioxid + vatten = druvsocker + syrgas.

Under fotosyntesen omvandlas ljusenergin till energi som sen finns i druvsockret. Celler kan komma åt denna energi genom att använda sockret som bränsle. De kan faktiskt förbränna socker utan att det brinner. Cellernas förbränning av sockret  heter cellandning. Såhär sammanfattas  cellandning:
druvsocker + syrgas = energi + koldioxid + vatten

Vi ser att det går åt både druvsocker och syrgas under cellandningen. Samtidigt som sockrets energi frigörs skapas koldioxid och vatten. Den fria energin kan stråla ut som värme (håller bland annat din kropp på en varm temperatur). Energin kan även fånga upp och använda till arbete i cellerna.

Cellandning är nära till att vara fotosyntes bak och fram. Skillnaden är att energin som blir frigjord vid cellandningen inte blir till ljusenergi.

Endast växter och några bakterier har fotosyntes. Men både djur och växter har cellandning. Även växter behöver ha cellandningen för att komma åt energin i sitt socker.

Källor och trovärdigheten av dem:

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=53

Jag valde att använda mig av Gleerups (biologi) läroboken för att det är en säker och trovärdig källa. I första hand så är det en digital form av en lärobok och i och med att det är en lärobok så måste det ha funnits ett företag som ansåg att boken var tillförlitlig och säker och därför tyckte att boken skulle vara lönsam att trycka. De vill ju inte trycka en bok med felaktig information, det skulle kunna få dem konsekvenser, som att dem skulle få dåligt rykte och folk skulle sluta köpa de läroböcker som de trycker och därför skulle de inte tjäna lika mycket vilket är målet med företag, ifall boken skulle vara trovärdig och bra skulle även de som köpt den kunna rekommendera den till andra så de får sålt fler exemplar och därför ännu större vinst. I startsidan av boken står det om författaren (Anders Henriksson) och det står att han var en lärare i biologi (och kemi fast just det spelar ingen roll nu i och med att detta är en biologi bok) i 20 år i grundskola och gymnasium och därför bör han ha bra kunskaper om ämnet. Det står även att han har samarbetat med Gleerups sedan 1994 vilket också tyder på att han är duktig på sina ämnen i och med att han har arbetat med Gleerups länge och ifall han skulle ha skrivit dåliga böcker med felaktig information hade han säkert fått sparken för ett bra tag sedan i och med att han skulle ha varit dålig för företaget. En annan sak som gör så att källan är säker är att den är skriven av en författare som är specialiserad på ämnet och inte av vem som helst. Detta gör så att faktan skriven är mer trovärdig eftersom att man vet säkert att det inte är en massa påhitt som är skriven av någon utan kunskap. Boken är även relativt nyligen skriven, 2012. Detta är bra och gör källan ännu mer trovärdig eftersom att ifall den hade varit skriven för länge sedan så hade saker kunnat ändras eller att man upptäckt något nytt om ämnet. Men i alla ämnen så gör det inte saken något säkrare beroende på när det blivit skrivet, till exempel om det skulle handla om andra världskriget för att det som hänt då uppenbarligen inte skulle kunna ändras nu, alltså har även gamla böcker om andra världskriget relevant information. Just det ämnet som jag tog information om är nog något som inte ändras med tiden så egentligen så spelar det inte någon så stor roll just i detta läget, men det är något som är värt att peka ut ändå. Läroboken är även en källa som lärare rekommenderar och låter elever använda det som källa att lära sig från, detta betyder att de tycker att källan är tillförlitlig och bra, vilket betyder att källan antagligen är det. Källan ser även professionell ut och inte något som skulle kunna vara gjort av vem som helst, vilket då antagligen betyder att den är gjord av någon som är professionell. Ett annat plus är att när jag läste informationen på källan så verkade det trovärdigt och rimligt.

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=54

Denna källans trovärdighet är i princip samma som biologi bokens så jag tycker det känns onödigt att skriva i princip samma saker igen om denna källan. Detta är fysikboken.

Miljöarbete resultat - en vegetarisk vecka undersökning

Utförande: Jag har haft en vecka där jag gjort minst en vegetarisk måltid varje dag. De som var med i genomförandet med att äta vegetarisk mat var jag, min mor och min syster (min far var inte med för att mina föräldrar är skilda och jag var hos min mor under veckan).

Syfte: Syftet med denna undersökning är att jag gör minst en måltid som är vegetarisk varje dag under en vecka för att spara på miljön. För att snabbt sammanfatta varför vegetariskt är bättre från miljöns perspektiv så är det bättre för att det krävs mycket energi för att producera det till exempel behövs det 10 kilon växtprotein för att framställa 1 kilo nötkött och det vore därför bättre för miljön att äta 1 kilo växtprotein 10 gånger än att äta 1 kilo kött (tänk på att djuren som bönder uppföder för att bli slaktade, till exempel en ko, måste äta en åker flera gånger innan de slaktas och efter alla gånger som de har ätit åkern har det sammanlagd ätit mer energi än man får ut ur dem). Andra anledningar till att kött kan vara dåligt för miljön är att det finns djur (till exempel kor) som släpper ut stora mängder metan under sin livstid, de måste fraktas från bondgården till ett slakteri, till en affär och ofta har de som köper köttet kört dit och måste sedan köra hem och ofta är kött transporterat hit från andra länder.

Andra fördelar med att äta vegetariskt:

-Att äta för mycket kött är dåligt för hälsan och de flesta skulle må bättre om de åt mindre. Om man äter för mycket kan det förekomma sådant som: cancer (tjocktarms och blindtarmscancer vilket drabbar drygt 6.000 människor per år. Kött gör chansen till cancer 4 gånger så stor), man dör i förtid av för hög mängd kött och ger en större risk till att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det hälsosammare att inte äta kött vid varje måltid ifall man byter ut det mot rätt varor. Vetenskap har även visat att vegetariskt kan bota vissa sjukdomar.

-Vegetariskt är oftast billigare än kött.

-Om man bryr sig om djur så är det bättre för dem om man inte stöder kötthandeln. Exempel på djur som behandlas illa som ska slaktas är att det är vanligt i Danmark (kan mycket väl vara andra länder som inte nämns i artikeln) att grisar behöver stå på varandra i stiorna av att det är för trångt i och med att bönderna vill hålla priset nere. Det är även så extremt trångt att de får sår på sig. Det är inte allt. Ungefär 90% av alla grisarna har skador på deras magsäck som beror på fel mat (enligt Ekot). 99% av alla grisar får sina svansar avklippta. Bönder och transportörer slår hårt på grisarna med plaströr för att de snabbare ska gå in i lastbilen för att åka till slakteriet bli slaktade. Grisarna blir slagna så hårt att slagen ger skador långt in i deras muskler. Detta är bara ett exempel på hur djuren kan ha det.

Våra åsikter om utförandet: 
Vad jag tyckte: Jag hade inte några problem med att äta vegetariskt under veckan. Jag tänkte inte så mycket på att det var vegetariskt som jag åt. Jag tyckte även att jag började känna mig lite piggare efter ett par dagar, inte mycket men lite i alla fall och jag tror att det var för att jag inte åt lika mycket kött och innan jag påbörjade undersökningen åt mer än man behöver. Jag tror även att jag skulle börja känna mig piggare om jag skulle fortsätta äta vegetariskt så som jag gjorde under en längre tidsperiod.

Vad min mor tyckte: Hon tyckte om den vegetariska veckan.

Vad min syster tyckte: Hon blev hysterisk över att vi skulle äta vegetariskt och bara klagade över att hon hatar vegetariskt. Hon fixade även så att hon hade kött till en del av de vegetariska måltiderna som hon egentligen skulle äta helt vegetariskt. Hon tog inte att vi skulle äta vegetariskt så värst bra.

Resultat: Innan vi gjorde utförandet hade vi inte någon bestämd mängd av vegetariska måltider att äta, men nu efter denna veckan har vi infört att göra minst en vegetarisk måltid per vecka, gärna mer. Det är svårt att säga exakt hur mycket energi som sparades eftersom att jag inte skulle veta hur mycket kött som vi skulle äta och av vilket kött (olika slags av kött behöver olika mängder av energi för att bli redo för att slaktas), men enligt en av DNs artiklar (publicerad 2012-01-22) äter den genomsnittliga svensken 1,6 kg kött per vecka och eftersom att jag bara åt kött till en måltid (jag åt inte kött till frukost heller, vilket jag heller inte gjorde innan denna vegetariska veckan) så skulle jag tro att det skulle kunna vara ungefär hälften av den mängden som jag åt. Alltså skulle jag kunna tro att jag åt omkring 0.8 kg mindre kött än vanligt. För att göra det enklare säger vi att jag skulle äta nötkött hela veckan och det tar ca 10 kg att producera 1 kg och 10 gånger 0.8 är lika med 8 kg och eftersom att det inte bara var jag som var med i undersökningen (jag räknar inte med min syster eftersom att jag anser att det inte skulle vara helt rätt i och med att hon inte var noga med att äta vegetariskt) så jag adderar ihop 8 kg (mig) med ytterligare 8 kg (min mor) vilket blir 16 kg. Eftersom att det tar energi att producera vegetariskt, bara inte i närheten av lika stor mängd så ska ni tänka på att man måste subtrahera energin det tog att tillverka det vegetariska som vi hade istället för köttet om man ska vara exakt. Men jag skriver <16 kg som det jag har sparat i och med att jag inte har någon aning om hur mycket energi som det vegetariska som jag åt tog för att tillverka.

Slutsats: Jag har lyckats spara något som ungefär är <16 kg eftersom att när man ska producera kött måste djuret som man ska slakta sammanlagt äta mer energi under hela sin livstid än vad man får ut ur deras kött och därför är det miljövänligare att äta det som djuren skulle ha ätit istället för att äta dem och då inte ha bönderna uppföda lika många djur som tar mycket energi.


Källor:
http://www.vegetarian.se/Kottfolder.html
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/for-mycket-kott-bakom-manga-fall-av-cancer/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18486055.ab
http://www.expressen.se/nyheter/slar-grisar-med-plastror/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/danska-grisar-misshandlas-svart%5C

PM om vegetarisk mat, miljötema. Inledning, bakgrund, metod, källförteckning.

Mitt arbete handlar om varför vegetarisk mat är miljövänligare än vad kött är och varför man borde äta mindre kött och mer vegetariskt ur ett miljövänligt perspektiv ifall man äter mycket kött. Jag valde att arbeta med vegetariskt eftersom att kötet är ett stort problem för miljön som många förbiser. Det motsvarar ungefär någonstans mellan 14 till 22 procent av all koldioxid som släpps varje år.

Växthuseffekten: Lagret av luft runt omkring jorden som kallas atmosfären låter ljusstrålarna från solen komma enkelt igenom och träffa jordens yta som värms upp av det. En del av värmen strålar sen bort från jorden och försvinner ut i universumet, men resten stannar i atmosfären. Det är framför allt vattenånga och koldioxid som håller kvar värmen. Att de släpper in ljus men blockerar värme från att lämna kallar man växthuseffekt. Utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara 35 grader kallar och man skulle inte kunna bo på jordklotet. 

80% av växthuseffekten är vattenångan vilket människan knappt påverkar, men vi påverkar mängden av koldioxid i växthuseffekten. Vi ökar mängden koldioxid genom förbränning av kol, olja, bensin, naturgas och andra fossila bränslen.

Det som en ökad växthuseffekt medför är att jordens medeltemperatur ökar för att mindre strålning lämnar och strålar på isar som smälter så vattnet värms och då värms jordens medeltemperatur upp. En ökad medeltemperatur påverkar odlingar i vissa delar av världen så att de dör utav torka. Att isen smälter gör så att vattennivån höjs och då kan det bli översvämning på vissa länder i världen där folk bor och därför blir påverkade.

Problemet med kött: Mitt arbete handlar om varför det är sämre för miljön med kött än en vegetarisk kost och varför de flesta bör äta mer vegetariskt och mindre kött, ett kilo kött gör sammanlagt större skada på miljön än att åka 25 mil i en bil. Det är miljövänligare på grund av att djuren behöver djurmat under flera år innan de ska slaktas och det går sammanlagt åt mer resurser än vad man får ut av deras kött efter de slaktas. De måste även fraktas mycket, först från bondgården till ett slakteri och sedan till en affär. När kunderna handlar köttet har de ofta kört bil dit och kör bil hem. En del av köttet här i Sverige har även fraktas in från andra länder. Om nu många köper kött så kommer bönderna att uppföda fler djur som tar på resurser och miljön. I Sverige äter vi ungefär 85 kg kött per person per år (tänk på att vissa äter vegetariskt så de som äter kött äter mer än så). År 1950 åt vi 51 kilon, så det är en ökning på ca 41 procent. Det är mer kött än vad man behöver.

Andra problem med kött:

Kor släpper ut gasen metan (ungefär 100 kilon per år och metan är en tjugo gånger starkare växthusgas än vad koldioxid är, vilket ungefär motsvarar vad en bil som kör tusen mil på ett år sammanlagt släpper ut). Detta gör så att nötkött blir ett stort miljöproblem, även jämfört med andra köttslag.

Utöver att det skapas ungefär 36,4 kilon koldioxid för varje kilo kött som produceras så släpps stora mängder gödningsmedel ut. Totalt motsvarar det utsläppen av 25 mils bilåkning och 20 dagar där man har 100-wattslampor på helt oavbrutet. Kortfattat så är övergödning när det finns mer näringsämnen än vad som naturen kan ta hand om vilket kan leda till algblomning i hav och sjöar som ett exempel.

Min förbättringsmetod/mitt utförande: Det som jag ska göra för miljön är att jag ska laga en vegetarisk måltid varje dag under en vecka.

Källor:

 http://www.ne.se/lang/växthuseffekten 2014-02-26, skriven av Anders Björkström och Michael Tjernström, skriven och senast uppdaterad ?

Jag valde denna källan för att det är skriven av dem som är kunniga om ämnena och faktan har kontrollerats. De på Ne har bara att förlora ifall de skriver falsk fakta för ifall de ofta gör det så kan de lätt få sparken från sitt jobb. Folk som inte är behöriga kan inte heller gå in på källan och ändra på faktan som står där och skriva vad som helst. Den är även objektiv skriven så att det inte finns med åsikter i texten som försöker att påverka en. Denna källan är en neutral källa, det är till exempel inte en organisation som kanske försöker få saker är verka allvarligare än de verkligen är för att få fler att bli mer aktiva eller en affär som vill sälja kött som försöker få det att verka som ett mindre problem än vad det är så de säljer mer kött. 

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=53  2014-02-26 sidan 137 skriven av Anders Henriksson (2012) tryckt av Gleerups Utbildning AB

Precis som Ne är detta en källa som är skriven av någon med bra kunskap på ämnet och den har skrivits relativt nyligen så faktan har inte föråldrats. Den är också objektivt skriven så den försöker inte påverka en åt något hål. Obehöriga som kan lägga in felaktig information kan inte ändra på denna källan. Källan finns till för att ge information, inte för att ändra folk för att rädda miljön eller sälja kött så den har neutral information. Det är även en bok (som har blivit inlagd på internet) vilket betyder att ett företag har tyckt att den var värd att trycka vilket gör att det sannolikt är rätt fakta så folk tycker att det är värt att köpa den.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11160632.ab hämtad 2014-02-27 skriven 2007-07-26 av Tomas Skoglund, senast uppdaterad ?

Detta anser jag en säker källa eftersom att den är skriven av en stor tidning vilket oftast är en säker källa. Det står med vem som har skrivit texten, så det är troligtvis inte någon som tramsade när de skrev den. Den har blivit objektivt skriven så åsikter försöker inte påverka mig. Denna källan är ingen källa som är skriven av en privatperson som skulle tjäna av att man skulle till exempel skulle tjäna av att man skulle köpa kött för att han säljer kött.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24494/1/gupea_2077_24494_1.pdf hämtad 2014-02-27 skriven November, 2010 av Maja Wiberger (information från sidan 2), senast uppdaterad ?

Denna källan använda jag bara för lite information för att den som har skrivit den kan vara vem som helst, men jag tror ändån att källan är rätt så säker för det verkar vara ett skolarbete och då så vill personen som skrivit den få så bra resultat som möjligt av störst sannolikhet så de har inte med en massa trams i den. Jag kontrollerade även den information jag tog ifrån källan med information som jag hittade på andra hemsidor och den stämde bra med dem. Fast de andra hemsidorna kanske inte är de säkraste källorna heller så tror jag inte att risken är stor att de skulle hitta på samma falska information. 

http://www.scientificamerican.com/article/the-greenhouse-hamburger/ hämtad 2014-02-28, skriven februari 2009 av Nathan Fiala. Står inte vilket företag som har tryckt den.

Jag använde denna källan för att det är en del utav en bok som man får läsa vilket gör att ett företag måste tycka att den är värd att trycka. Jag kontrollerade även den information jag tog med en annan hemsida.

http://www.svd.se/mat-och-vin/kott-allt-mer-populart-hos-svenskarna_6816411.svd hämtad 2014-02-28, skriven av Mira Hjort 2 februari 2012

Det är en stor tidning och jag kontrollerade hur mycket kött man äter per år med en nyare gjord källa för att det är något som kan öka hela tiden och det stämde med den och den är även skriven ganska nyligen.

No, energikälla

Vindkraft

-Hur fungerar det?

Högst uppe på ett torn finns en vindturbin som har två eller tre stycken stora blad som kallas för rotorblad. De sitter fast i en turbinaxel. När det blåser blir det olika tryck på fram- och baksidan av bladen och det gör att bladen börjar snurra. När de snurrar roterar turbinaxeln vilken i sin tur driver en generator som framkallar el. Generatorn sitter uppe i tornet, och elen leds ner i marken till elnätet.

-Fördelar

Vinden kommer aldrig att ta slut så det är en ändlig resurs.

Den släpper inte ut koldioxid.

-Nackdelar

Vinden har en mycket låg effektvärde, vilket gör att det krävs många.

Kostnaderna är höga.

Fåglar kan flyga in i dem och skada sig.

Jag hann inte göra klart den andra energikällan.

Utvecklad text: Ingen riktig våldtäkt filmen. Anledningar till att det var en våldtäkt. En resonerande text

Mina anledningar till varför jag tycker att det var en våldtäkt


1. En våldtäkt måste inte vara att gärningsmannen/gärningsmännen använda sig av våld eller hot för att ha samlag (det måste inte vara samlag, det kan även vara andra sexuella handlingar som i detta fallet) det räknas även som våldtäkt ifall den utsatta är i en hjälplös situation precis som hon i filmen. Jag tycker att hon var i en hjälplös situation för att hon var ensam där med bara gärningsmännen och ingen som kunde hjälpa henne, en av dem höll fast henne så även ifall hon skulle ha försökt rymma därifrån så hade hon inte lyckats med det, hon var full så det skulle vara svårare för henne att komma undan, de var många fler än vad hon var så därför hade de en fördel och så hade de även tagit ett foto av henne med dem för att kunna ha som ett hot för att hon inte skulle ta och berätta om sin händelse för någon.

2. De brydde sig uppenbarligen inte om ifall hon skulle ha varit okej med att ha sexuella handlingar med alla dem eller inte för att de frågade aldrig henne för att ta reda på ifall det skulle vara okej för henne, en av dem höll fast henne så att hon inte skulle komma undan och de utnyttjade att hon var full för att då så kanske det skulle vara svårare för henne att komma undan från.

3. De tog ju bilder för att kunna hota henne om att hålla tyst och inte berätta för någon om det som hade  hänt för ifall de hade gjort fel enligt lagen så är de straffbara och de vill nog hålla sig undan från att straffas. Att de tog bilder för att få henne att hålla tyst visar på att de förstår att de gjorde fel enligt lagen.

4. Ifall man har sexuella handlingar med någon innan de har hunnit säga ja till det så räknas det som en våldtäkt och jag tyckte att det var så i detta fallet för att de frågade aldrig henne när de skulle vara fler och hon blev aldrig frågad av han första ifall det var okej för henne och fick aldrig välja själv ifall de skulle göra det mot henne eller inte.

4. Det kan bli diskussion om hur full hon var när händelsen inträffades för ifall hon var tillräckligt full så räknas det som våldtäkt för att hon skulle vara i ett hjälplöst tillstånd men jag anser att hon var full nog för att det ska räknas som våldtäkt för att hon hade druckit så mycket att hon mådde illa och behövde hjälp att ta sig till en toalett och ifall hon inte hade blivit så full så tror jag att hade hon kunnat klara av att göra det själv.

5. En läkare som arbetar med våldtäkter och är störst inom det området i Sverige (jag kommer inte ihåg hennes namn) har sagt att det hon gjorde är det som man brukar göra ifall man blir våldtagen, istället för att annars till exempel slåss emot. Fast hon har ljugit om något (kommer inte ihåg vad) så hon kanske inte är världens säkraste källa fast i detta fallet så ser ingen fördel för henne som skulle hända i detta fallet ifall hon skulle ljuga för att eftersom att detta fallet är anonymt så ingen av de som gjorde det eller hon utsatta skulle nog muta henne att vara på sin sida eftersom att de som skulle se på programmet inte skulle veta att det var dem för det sägs aldrig.

Detta är hur folk som tycker annorlunda kanske kan tycka

Motargument 1: Hon sa ja till han första, sa ingen när de andra kom och var full så de skulle inte kunna veta ifall hon var okej med det eller inte.

De andra skulle ha kunnat fråga henne för att få veta istället för att bara ge sig på henne och då så skulle hon nog ha vågat säga ja och ifall de inte hade varit säkra på det så borde de inte ha gjort det i första början, ifall hon var okej med det så skulle hon nog kunnat göra det med dem en annan gång. Ifall de skulle ha gett henne ett val så skulle de nog inte behövt hålla fast henne på grund av att hon skulle ha varit okej med det och inte försökt göra motstånd (fast hon gjorde ingen motstånd). Att säga att offret måste säga till för att det ska räknas som en våldtäkt är ungefär som att säga att om man till exempel ska mörda någon så måste den som ska bli mördad säga till för att det ska räknas som mord. Att hon vill ha sex med en av dem betyder inte att hon vill ha sex med de andra.

Motargument 2: De använde sig aldrig av våld eller hot (och de hade inget som till exempel en yxa som hon skulle kunna känna sig hotad av) för att ha sexuella handlingar med henne så det blev aldrig en våldtäkt.

Våld eller hot måste inte ingå för att det ska kvalificeras som en våldtäkt, det kan istället vara att den som blir utsatt är i ett hjälplöst tillstånd som att den sover när gärningsmannen/gärningsmännen gör sexuella handlingar på en, om de utnyttjar att man har druckit och blivit väldigt full för att ha sexuella handlingar

Motargument 3: Att ifall man är på en fest är klär sig på ett visst sätt (till exempel så har man på sig en kort kjol) och man blir även full på festen så får man skylla sig själv för att man ber om det.

Fast det kanske är bäst att vara försiktig så tycker jag inte att det är ens eget fel ifall man blir våldtagen eller att det är ens ansvar att ingen ska våldta en. Bara för att man är full och klär sig på ett visst sätt så får ingen annan rätt till ens kropp och bestämmer över den bara för det. Det räknas också som våldtäkt ifall personen är väldigt full.

Motargument 4: Eftersom att hon blev full innan det hände så kan hon inte ha kunnat komma ihåg det som hände särskilt bra och därför kanske hon inte kommer ihåg det som hände särskilt bra och det gick inte helt som hon sa att det gick.

Ifall det inte var en våldtäkt så hade dem inte behövt ta bilderna för att hota henne att inte berätta om händelsen för någon. Jag tror även inte att en våldtäkt är något som man lätt skulle glömma bort eller få något annat ihopblandat med (även ifall man är full) eftersom att det är en hemsk och allvarlig sak som lätt ger en hemska efterkänslor.


Referens:
 http://www.umo.se/Vald--krankningar/Sexuella-overgrepp/Valdtakt/

Källa:
Filmen som vi såg "Ingen riktig våldtäkt"

Ingen riktig våldtäkt?

Obs, detta är inte den utvecklade texten.

Min egna åsikt om att det är en våldtäkt:

Argument 1: Hon gick bara med på att göra det med en av dem och sedan så bjöd han in fler till det utan att ha frågat henne ifall det var okej. Så det som dem gjorde mot henne hade hon alltså aldrig varit okej med.

Argument 2: En våldtäkt måste inte vara att gärningsmannen/gärningsmännen använder sig av våld eller hot för att göra det, det räknas även om den utsatta är i ett hjälplöst tillstånd och ej kan göra något åt det, precis som det var för henne i filmen. Det som de gör måste inte heller vara samlag, utan det räknas även ifall det är någon annan sexuell handling. Så alltså räknas även det de gjorde.

Argument 3: Det är hennes kropp och därför så borde andra som vill göra sexuella handlingar med henne få lov innan de gör det och de andra som han första bjöd in fick aldrig lov av henne i första början.

Argument som folk på andra sidan av historien kan tänkas använda:

Motargument 1: Att ifall man klädd på ett visst sätt (till exempel en kort kjol) och blir full så får man skylla sig själv. 

Även fast det inte är särskilt smart att göra så och man borde vara försiktig så tillhör personens kropp fortfarande till personen och de bestämmer över den och ingen annan får rätt till deras kropp bara för det. 

Motargument 2: De använde sig aldrig av våld eller hot för att göra det och därför är det inte en riktig våldtäkt.

Som jag nämnde tidigare så måste man inte använda våld eller hot på personen. Om man gör någon sexual handling mot någon som inte vill och det finns inget som personen kan göra åt det så räknas det som våldtäkt.

Motargument 3: Hon sa aldrig åt dem att sluta och därför så bör hon ta och skylla sig själv för att hon kunde få dem att sluta.

Hon gick aldrig med på att alla andra förutom den första av dem skulle få göra det mot henne och därför så gjorde dem fel för de hade aldrig fått lov för henne att göra det och det är hennes kropp så därför så bestämmer hon över den. De frågade aldrig heller henne om lov utan bara gjorde det. Eftersom att de inte frågade henne ens så visade de på att de inte brydde sig om hennes åsikt och skulle därför inte heller ha slutat även om hon sa åt dem att.

Kondom testet

Super sensitive vs Dotted

Syfte: Att jämföra två kondomers töjbarhet, textur och hållbarhet.

Material: 2 Super Sensitive kondomer och 2 Dotted kondomer, 2 glasrör, slang + vatten. Lite syre men mest koldioxid.

Genomförande: Vi öppnade kondomförpackningarna och sedan rullade vi ut kondomerna på de 2 glasrören för att se hur lätt det var att sätta på. Vi töjde ut de för att se hur långa de kunde bli/hur töjbara de var. Vi fyllde kondomerna med vatten för att se hur hållbara de var. Vi blåste upp kondomerna för att se hur töjbara de var.

Resultat: Super Sensitive var lättare att öppna. Båda kondomerna var lätta att sätta på. Super Sensitive blev 1m lång och Dotted 95cm. Dotted exploderade när vi fyllde de med vatten. Vi blåste upp kondisarna och de blev exakt lika stora.

Slutsats: Det var svårare att öppna Super sensitive eftersom att förpackningen är rund och inte har taggar på sidorna som gör det lättare att öppna som Dotted hade. Båda kondomerna gick rätt lätt att sätta på. Super Sensetive var alltså mer töjbar än Dotted även om den var tunnare. Super sensitive är mer till för mannens tillfredsställelse eftersom att den är tunnare. Dotted är mer till för kvinnans tillfredsställelse eftersom den var tjockare och hade dottar på sig. Dotted exploderade efter vi fyllde den med vatten eftersom den inte var lika töjbar som Super Sensitive. 

Vi rekommenderar Super Sensitive till män som har lättare att hålla stånd. Dess töjbarhet är bättre än Dotted och den var tunnare för mannens egna njutning. Den var svårare att öppna än Dotted vilket gör att den passar män som lätt kan hålla stånden om man skulle få problem med att öppna den. Vi rekommenderar den också till män som har en penis av större skala eftersom den var mer töjbar.  

Vi rekommenderar Dotted till kvinnor som vill ha mer njutning som dottarna ger och även till män som inte är egoistiska och tänker mer på kvinnans njutning. Vi rekommenderar den också till män som har svårt att hålla ståndet när man tar på den eftersom den var lättare att öppna. 

No jämställdhetsfrågor

16 personer har varit med i denna undersökningen.

Fråga 1:  Mellan vilka tror du att det finns mest orättvisa?

a) Könen 5 röster 33%

b) Hudfärgen 9 röster 60%

c) Religion 1 röst 7%

Slutsats: Jag tror att kön och hudfärg är det som flest tycker att det är störst orättvisa mellan är för att det är lättare att märka vilket hudfärg någon har eller vilket kön de är och svårare att se på en person om de är religiös i en speciell religion.

Fråga 2: Vilket år tror du att lagen där kvinnor ska ha rätt till att rösta infördes i Sverige?

a) 183 0 röster 0%

b) 1845 1 röst 6%

c) 1883 2 röster  13%

d) 1919 13 röster 81%

Slutsats: Jag tror att majoriteten valde 1919 för att de vet att det inte var för länge sedan som kvinnor fick rösträtt och 1919 var det senaste alternativet. Det kan också vara ett en del av dem visste det, för det är rätt svar.

Fråga 3: Hur mycket rättvisare tror du att samhället kommer att vara om ca 35-50 år från nu?

a) Mycket 2 röster 13%

b) Lite 12 75%

c) Inget 2 röster 13%

d) 0 röster 0%

Slutsats: Jag tror att lite fick flest röster för att samhället har från 35-50

år tillbaka fram till nu inte blivit jätte mycket rättvisare än då. Eftersom att samhället är rättvisare nu gör även så att det finns mindre att förbättra, fast det finns saker som kan förbättras, bara att det fanns mer då.

Fråga 4: Tror du att det finns en stor skillnad mellan människorna i olika folkslag, till exempel om folk med annorlunda hudfärg skiljer sig mycket från dig, förutom huden?

a) Ja 3 röster 19%

b) Nej 13 röster 81%

Slutsats: Jag är faktiskt inte säker på varför majoriteten svarade nej, för att om man till exempel tar religion så har de en annan tro än en själv och tycker att annat är rätt eller fel. Om man till exempel tar kön så blir de ofta uppföda på ett annat sätt och får annorlunda förväntningar.

Fråga 5: Tror du att samhället har stor påverkan på hur många pojkar och flickor blir? Till exempel vad de gillar och hur de vill visa sig?

a) Nej 1 röst 6%

b) Ja 15 röster 94%

Slutsats: Jag tror att de flesta valde ja var för att det ofta är så att man blir uppfödd på olika sätt beroende på könet. Till exempel så kanske man ger en bebis som är en kille kläder som oftast till exempel är blåa eller gröna och ger en tjej kläder som till exempel är rosa eller röda.

Fråga 6: Tror du att till exempel hudfärg eller kön har STOR betydelse om man söker jobb?

a) Ja 6 röster 38%

b) Nej 0 röster 0%

c) På vissa ställen 10 röster 63%

Slutsats: Jag tror att alla röstade antigen på ja eller på vissa ställen på grund av att det finns stora orättvisor när man söker jobb. Det kan bero på att till exempel en kvinna kan bli gravid och bli mamma ledig vilket är en stor förlust för företaget eftersom de ändån behöver ge henne lön. Det kan även bero på diskriminering av olika slag.

För att utveckla denna undersökningen hade jag kunnat ha med fler personer i den och i olika åldersgrupper (så att det går jämnt ut räknat med skillnaden på hur många det finns i alla åldersgrupper). Jag hade kunnat se till att antalet som jag hade med går jämnt ut med talet 100 för att det skulle bli exakt (för som ni såg så kunde det bli lite ojämnt, till exempel i vissa av frågorna så är 1 person 6% och i en annan så är 1 person 7%).

Mannens och kvinnans könsorgan + menstruationscykeln,

Mannen

Förhud: Hudvek som täcker ollonet
Ollon: En känslig del
Penis: Sperma kommer ut ur penisen
Prostata: En körtel som bildar en del av vätskan som spermier är omgivna av
Pung: En del utanför kroppen för att det ska vara en lagom temperatur för sperman (spermier är känsliga)
Svällkropp: Gör att penisen kan bli hårdare och större (finns 3 stycken)
Sädesledare: Det leder spermier till urinrörets bakre del
Testikel: Bildar spermierna
Urinblåsa: Urin lagras
Sädesblåsa: Bildar ett proteinrikt sekret som ingår i sperman.
Urinrör: Urin åker ut

Kvinnan

Blygdläppar: Hud runt slidan
Klitoris: Är känslig
Livmoder: Där fostret utvecklas fram till förlossningen
Slida: Rör som leder mellan livmodern och utsidan av kroppen.
Slidöppning: Öppning på slidan
Urinblåsa: Urin lagras
Urinrör: Urin åker ut
Urinrörets mynning:
Äggledare: Rör där äggceller förflyttas från äggstocken till livmodern
Äggstock: Ett organ där äggceller mognar (finns 2 på vars en sida om livmodern)

Menstruationscykeln

Tiden som är beräknad från första dagen av en menstruation tills den nästa gången som det händer

No läxförhör frågor

Frågorna

1. Vad är det för likheter och skillnader mellan en cell och ett toffeldjur och varför behöver inte ett toffeldjur ett blodomlopp?

2. Varför är en mogen frukt sötare än en frukt som inte är mogen?

3. Om vi inte tar upp solenergi, hur får vi då i oss det?
a)  Vi får i oss det när vi äter frukt och grönsaker som kan ta upp det och när vi äter djur som har ätit det  eller ätit andra djur som har ätit det.
b) Det finns i vatten.
c) Man kan inte få i sig det.

4. Är sockerarter en slags kolhydrat?

5. Finns det fiber i cellulosa?

6. Varför behöver cellerna syre?

7. Vad är en vävning och ett organ uppbyggda av?

8. Vad betyder fotosyntes?

9. Vad är sackaros uppbyggt av?

10. Är kolhydrater uppbyggda av sockerenheter?

Jag skulle nog tro att mina svar ligger på ett betyg som kan skifta från E till C.

Lego mindstorms dagbok del 3

Nu skulle man få sin robot att köra i en fyrkant, eller mer exakt en kvadrat. Först så skulle man följa deras instruktioner och efter det så skulle man göra ändringar i deras inställningar för att få den att köra så rakt och exakt som möjligt. När jag hade ställt in den enligt inställningarna så körde den hyfsat bra, men inte perfekt. När jag skulle göra ändringarna så gjorde jag inte så många ändringar, jag ändrade bara varaktigheten från 170 grader till 180 grader. Det fungerade okej, men jag försökte att försöka mig fram till något närmare att vara exakt men jag kom aldrig närmare än så.

Här är en film om hur lego roboten kör efter att jag har ställt in den enligt inställningarna.

Såhär gick det när jag hade gjort min lilla ändring. Jag körde så en special matta med en kvadrat utsatt för att man skulle kunna se hur bra den körde i förhållande till en kvadrat.

Här är några tips:

1. Alla robotar kör inte exakt samma i samma inställningar så den kanske inte kör exakt så som du skulle tro. Därför kan också olika inställningar i olika robotar leda fram till samma resultat.

2. Använd mattan så du ser bättre hur den kör jämfört med en kvadrat.

3. Hjulet på baksidan ska helst sitta rakt för ett bättre resultat, det kan vara lätt att glömma bort om det hjulet (det finns utsatt vart man ska lägga hjulen när man startar).

4. Ifall man är mer än en i gruppen så ska alla försöka lära sig hur man gör för att förberedda sig inför provet.

Sä här såg det ut efter att jag hade gjort min lilla ändring och innan jag hade gjort den så stod det bara 170 grader på varaktighet istället för 180.

Lego mindstorms robot dagbok del 2

Idag så skulle vi ta och rädda en lego figur med keps. Vi skulle använda den information vi lärde oss från den förra NO lektionen. Vi skulle då lära oss saker som skulle hjälpa oss för att få den att köra ett visst mått och vi var delade in i grupper i två eller tre. Man skulle sen i nästa lektion (denna) få den att köra det måttet vilket var 143 cm. Ja, inte exakt 143 cm, men så nära som möjligt för att det stod en lego gubbe där som man inte skulle krocka med och välta ner. Man skulle istället komma så nära som möjligt. Så man kan säga att det var en "risk and reward" uppgift vi fick. Man fick inte prova att köra sin lego mindstorm robot med måtten och lego figuren innan det var dags att köra den. När vi skulle köra så kom vår lego robot med nummer 7 lite för långt. Roboten välte inte bara ner lego gubben, utan fortsatt en bit och körde på honom. Vilken bra räddningspatrull vi var! Vi körde 27 cm för mycket, så 143+27=170 cm. Vi fick den att köra 170 cm (lego gubben borde ha stått på 170,2 cm!). Men det var vi som mördade lego gubben mest. Jag tror att felet vi gjorde var att vi hade för hög hastighet. Men vi rättar till våras misstag och försöker igen. Vi lyckades bättre då. Vi kanske kan rädda lego gubbar med keps ändån.

Här är filmen då vi försöker igen och det bästa vi lyckas med.


Här är några tips:

1. Försök att ta reda på hur lång den kommer beroende på olika inställningar i programmet som man kan använda för att räkna fram hur man ska komma så nära lego figuren som möjligt.

2. Alla robotar kommer inte att komma exakt lika långt på samma inställningar, så använd alltid samma robot. Därför är det också bra att komma ihåg att stänga av den och sätta den på laddning så den inte får slut på batteri heller.

3. Var beredd på att avståndet kan vara hur långt som helst.

4. Sätt den rak och ha hjulet på baksidan rak ifall den kör rakt, annars så ska man sätta den så att den snett kommer fram till lego figuren rätt ändån.

5. Se till så att alla i gruppen lär sig hur man gör inställningarna för att alla ska kunna det i provet och läraren väljer en i gruppen att ställa in den, så det är bra ifall alla vet hur man gör.

Lego Mindstorms dagbok

Vi har laddat ner ett program som heter Mindstorms NXT som vi ska använda för att få en lego robot att röra sig på olika sätt. Först så skulle man få den att bara kör rakt fram och sedan så skulle den köra fram igen, men också snurra två varav. Den kunskapen kanske inte räcker så långt i den långa rundan men är en bra början. Det tycker jag i alla fall och man kan nog använda det för att lista ut andra saker med robotarna.

Jag förstod först inte vad man skulle göra för att få den att snurra, jag råkade lägga in så att den skulle göra så att den skulle göra om allt igen och trodde att det var det man skulle ha för att få den att snurra. Men sedan när jag fick hjälp så gick det bättre. Programmet var annars lättare än jag förväntade mig förutom det.

Ändringarna som jag gjorde från när jag gjorde att den bara åkte rakt fram till att också snurra 2 varv var att jag la till en till kör låda och ändrade från 1 i rotation till 4. Jag prövade först med 3 men det var lite för kort, så jag prövade 4 som fungerade rätt så bra. Jag vill dock inte säga att det var exakt. Men ni kan titta på filmen och avgöra hur nära det var att vara 2 varv. Jag ändrade också styrningen till max åt vänster i stället för att ha den i mitteln.

Såhär såg det ut i programmet för de 2 olika rörelserna.

Tips:

1. Alla robotar kör inte exakt lika mycket i samma inställningar.

2. Om man jobbar med andra så ska man försöka vara med och lära sig hur man gör så man vet inför  provet.

3. Tänk på att det inte bara är självaste roboten och det tekniska som är viktigt, utan även dagboken.

4. Man får ofta pröva sig fram så ge inte upp.

5. Ta gärna filmer och sådant så att ens dagbok blir tydligare.

Kuben hemsidan: Christofer Columbus upptäckt av Amerika

Klicka här för att komma till hemsidan!

Estrar

Framställning av en ester

Syfte: Vi ska göra olika estrar och se vad de luktar

Materiel: Provrörsställ, provrör (6 st), bägare (2 st), skyddsglasögon och förkläde.

Genomförande:  

1. Häll 2 cm syra i ett provrör och 2 cm alkohol i ett annat enligt tabellen nedanför. 

2. Blanda de 2 i en bägare. 

3. Jenny tillsätter lite koncentrerad svavelsyra.

4. Vänta 10 min och häll i en bägare med kallt vatten.

5. Lukta!

Alkohol	Syra
1. Metanol	Acetylsalicylsyra
2. Metanol	Smörsyra
3. Butanol	Ättiksyra

Resultat: 

Metanol + acetylsalicylsyra = mint

Butanol + ättiksyra = banan

Metanol + smörsyra = ananas

Metanol och acetylsalicylsyra skulle lukta mint, men vi fick inte fram en sådan stark lukt. Butanol och ättiksyra hade bananlukt och metanol och smörsyra blev ananaslukt.

Slutsats: Estrar är organiska ämnen. Eftersom de ofta har en stark lukt och luktar gott är det vanligt att man använder dem i parfymer och smakämnen i sådant som godis och läsk. En ester bildas när en syra reagerar med en alkohol. Lukten har en stor betydelse på smaken för om man till exempel äter ett päron och känner lukten av en apelsin så smakar päronet som apelsin. Eftersom estrar gör så att det luktar gott påverkar det smaken så att det blir godare.

No Molekyler

Vad sägs om lite molekyler som vi har byggd? Tryck här:
Här kan man trycka om man är intresserad i molekyler och inte kan det som är där länken ska ta dig.

No modern teknik arbete planering

Teknik

1. Jag tror att jag ska arbeta med datorer.

2. Jag ska använda KeyNote till min redovisning.

3. Arbetsschema: V. 41 Tisdag: Börja att leta fakta. Onsdag: Leta mera fakta. Fredag: Börja sammanställa och om jag behöver mer fakta så ska jag nog leta efter mer fakta då också.

V. 42 Tisdag: Sammanställer. Onsdag: Sammanställer och antagligen KeyNote. Fredag: KeyNote.

V. 43 Tisdag: KeyNote. Onsdag: Reserv.

Skelett

                  Skelett

Ordet skelett kommer från det grekiska ordet skeleto’s som betyder ”förtorkad kropp”. 

Hos oss människor finns det normalt 206 ben men man har ofta fler. Det kan vara stor variation mellan hur många ben man har, men inte så stor skillnad. Men kan få extra av vissa ben och benen utgör ungerfär 20% av ens kroppsvikt. Det finns olika slags ben som till exempel ”rörben”, ”luftförande ben” och ”platta ben”.

Här är lite fakta om olika ben: Sesamben är ben med en ledyta som ligger i en sena eller ett ligament i anslutning till en led. Sesambenet förskjuter senan från ledens rörelsecentrum och påverkar biodynamiken så att mindre energi behövs för att utföra rörelsen. De är alltså i praktiken små hävarmar.

Knäskålen: Det är ungefär samma sak som ett sesamben men  betraktas i praktiken som ett riktigt ben. Det är på grund av sin storlek och sin betydelse för knäledens funktion. 

Den röda och gula benmärgan: Inuti skelettbenen finn det gul eller röd benmärg. Den röda utgör kroppens blodbildande organ och den gula består av fett och finns bara hos vuxnas skelett (mest i armar och ben).     

När man födds är bara en liten del av ens skelett förbenat och det består nästan enbart av brosk. Man utvecklar sig och förbeningscelnter uppstår i hundratal. Eftersom man vet ungefär när olika förbeningscenter med röntgen och speciella förbeningstabeller (osssifikationstabeller). Efter ett par år förväntas det vara  färdigvuxet.  

Många flercelliga djur har hårda skelett. Här är några. 

Blötdjur har ofta hårt skelett som till exempel hårt skelett som skal skal (som snäckor, musslor och en bläckfisk som heter Nautilus) och är framför allt ett skyddande exoskelett, men bildar även fäste för musklerna, till exempel musslornas slutmuskler. Det utsöndras av huden på den kroppsdel som kallas mantel. Det består av ett yttre skyddande lager av förstärkta proteiner (persiostracum), ett mellanlager av kalciumkarbonatkristaller och proteiner samt ett inre lager av många tunna kalciumkarbonatskikt (pärlemor) som tillväxer i tjocklek när djuret växer. 

Tagghudingarnas kalciumkarbonatrika skelett bildas inuti huden och är således ett endoskelett, även om det oftast fungerar som ett exoskelett. Till exempel sjöstjärnor och sjöborar består det av taggiga plattor över nästan hela kroppen. I ormstjärnornas starkt rörliga armar och i sjöborrarnas käkapparat samarbetar muskler och skelettelement på ett invecklat sätt.ipf

Källor: http://www.ne.se/lang/skelett Tisdag v. 12 2012

http://www.ne.se/lang/skelett Onsdag v. 12 2012

http://www.ne.se/lang/skelett Torsdag v. 12 2012

         Benskörhet 

Benskörhet (osteoporos) gör att man får nedsatt hållfasthet i skelettet som följd av sjukdom eller åldrande. Kroppens benmassa dvs dess sammanlagda innehåll av benvävnad är då reducerad, men dess mineralhalt (mineralmängd per volymenhet bensubstans) är vanligen normalt. Sjukdomen orsakar mycket lidande för de som har sjukdomen och dessutom en stor kostnad för samhället. Mellan 100 000 och 200 000 kr det första året. Om man räknar vidare så blir ungefär 30% av vårdplatserna på landets ortopediska kliniker upptagna på patienter med höftfrakturer eller komplikationer av sådant. Diagnosen benskörhet förutsätter att personens benmassa är påvisbart reducerad i en omfattning som överstiger den minskning som normalt sker med åldern. Skattning av benmassan sker genom mätning av bentätheten, vilken är ett uttryck för kvantiteten benmineral i detundersökta området. Mätning kan se med hjälp av svag röntgenstrålning (dual energy X-ray absorpiometry, förkortning DXA eller DEXA), alternativ med kvantitativ datoromografi eller kvantitativ ultraljudsteknik.

Dem som har störst risk att få sjukdomen är dem av det kvinnliga könet. Det är på grund av att de har mindre benmassa, har snabbare förlust av bensubstans och lever längre. Exempel på riskfaktorer är alkohol, D-vitaminbrist och längre tids medicerinering med kortisonpreparat i tablettform. Risken för en medelålders svensk kvinna att under återstoden av livet få en eller flera osteoporosfrakturer är ca 50% motsvarande tal för höftfraktur är nära 25%. Motsvarande risker för män är omkring hälften så stora.

Behandlingen vid konstaterad benskörhet inriktas på att bromsa förlusten av benvävnad och reducera risken för frakturer. Levnadsvanor som utgör riskfaktorer bör ändras så möjligt som det går. Alla med benskörhet rekomenderas att ta kalcium och D-vitaminer dagligen.  

Skelettet är starkast vid 30 års ålder och blir sedan långsamt svagare och svagare. Det blir lite snabbare hos kvinnor och betydligt snabbare efter klimakteriet. En tredjedel av alla kvinnor över 70 år har benskörhet och har en stor risk att få frakturer (benbrott) till exempel höftfrakturer. Den faktan som jag precis skrev kommer från 1997.

Källor: http://www.ne.se/lang/benskörhet v.12

http://www.ne.se/lang/benskörhet onsdag v.13

http://www.ne.se/lang/benskörhet torsdag v.13

http://www.ne.se/benskörhet/1997 torsdag v.13

  Skelett man har hittat

Hallonflickan: Hallonflickan var troligast offerfynd från mellanneolitisk tid (2 800-2 300 f.Kr.) i Rogestorps mosse, Luttra socken, Västergötland. Fyndet bestod av skelettet från en ung kvinna i framstupa läge, vars fötter troligen varit uppbundna uppbundna mot låren. I den ursprungliga magregionen påträffades riktigt med hallonkärnor.

Bockstensmannen: Han blev mördad 1936 vid gården Bocksten, Rolfstorps socken i norra Halland. Mannen var mellan 30 och 40 år gammal och låg nedgrävd i Bockstens mosse. Han var genomborrad med 3 pålar av björk.

                                             

Dräkten är en av den bästa bevarade i Europa från medeltiden. Den är sydd av kraftiga ylletyg och består av mantel, kjortel, struthätta, hosor, fotlappar, tygpåse, skor, två läderbälten, ett läderetui och 2 knivar med knivslidor. Innan så hade de olika plaggen olika färger. Skelettet är också välbevarat.

När Bockstensmannen 700 år efter sin död hamnar på operationsbordet blir gåtan om hans död löst. Tidigare har man trott att Bockstensmannen, som hittades i Bockstens mosse utanför Varberg 1936, fick sina skador i huvudet av att ha legat under tryck i mossen sedan 1300-talet. Men när en plastmodell av Bockstensmannens kranium kommer i händerna på en expert på kranier, professor Claes Lauritzen, chef för kraniofaciala enheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, förkastas den teorin. Lauritzen är säker på att skadorna uppkommit genom yttre våld. Först fick Bockstensmannen ett slag mot underkäken, därefter ett slag vid höger öra, efter det ytterligare ett slag längre bak på hjässan. Det slaget var direkt dödande.

Källor: http://www.ne.se/hallonflickan onsdag v.15

http://www.ne.se/lang/bockstensmannen#  onsdag v.15

http://www.ne.se/bockstensmannen/2006-01-23 onsdag v.15

Skelett jämförelser

Fåglar har oftast ihåliga skelett medan däggdjur har mer kompakta skelett. Fågeln har ihåliga skelett för att det inte ska bli för svårt för fåglarna att flyga. 

	Knölsvan			Rådjur
Ben	Längd [cm]	Massa [gram]	Massa/längd [g/cm]	Längd [cm]	Massa [gram]	Massa/längd [g/cm]
Överarmsben	29,5	66,0	2,24	16,5	42,0	2,54
Strålben och armbågsben	26,5	50,5	1,89	21,0	41,0	1,95
Mellanhandsben	13,5	16,8	1,24	16,5	33,5	2,03
Lårben	10,5	15,5	1,48	20,0	50	2,50
Skenben och vadben	20,5*	27,0*	1,32	23,5	63	2,68
Mellanfotsben	13,5	16,8	1,24	21,0*	44*	2,10

Källor: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/faglar/skelettfranfaglar/skelettfagelochdaggdjur.378.html Tidag v.16