No arbeta för att nå högre bedömning

Ekosystem och population

Ett ekosystem är ett område, till exempel en sjö. Man skulle även kunna se hela jorden som ett ekosystem. Alla djur och växter som är av samma art bildar en polulation, till exempel blir gäddorna en gäddpopulation. Ibland talas det om växtsamhället och djursamhället. Ett växtsamhälle är alla växtpopulationer i ekosystemet och djursamhället är alla djurpopulationer i ekosystemet. Förutom växt- och djursamhällen finns det också nedbrytare (svampar och bakterier). Nedbrytare lever på döda djur och växter. På så sätt bryts dessa ner till allt mindre delar som till sist blir jord.

Bland de djur och väster (och nedbrytare) i ekosystemet finns det energi som går mellan varandra. Detta kommer först från solen i och med att växter har fotosyntes, vilket innebär att de tillverkar socker från vatten och koldioxid. Koldioxiden får de från luften och de hittar vattnet i marken, vilket de kommer åt med hjälp av deras rötter. Energin i socker har växterna fått från solen och därför kan man även de djur som äter växterna har fått energi från solen i och med att de äter socker som finns i växterna (och de djur som äter de djur som har ätit växterna med energi från solen).

Växter kan ju vissna och det drabbar även djuren i och med att de är beroende av växterna för de har inte förmågan att tillverka egen näring och behöver äta växterna för att få i sig det.

Varelser kan ha stor betydelse för varandra. De påverkas även av miljön. Det omfattar ljus, vattentillgång, temperatur, vindar, förorening och annat. Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och om samband mellan levande varelser och miljön

I ett ekosystem använder man ofta sig av en näringskedja, näringsväv och näringspyramid som till exempel visar vem som äter vem.

En näringskedja visar vägen från en växt som är i början av näringskedjan, sedan är det vad som äter den växten, sedan är det vad som äter det djuret och så vidare till det sista djuret kommer. Växten i början av kedjan kallas för producent i och med att den tillverkar den energirika näringen med fotosyntes. Djuren som äter växten eller något djur som har ätit ett djur som har ätit en växt, eller ätit något djur som har ätit något djur som har ätit en växt och så vidare kallas för konsument i och med att de konsumerar näringen. Det djur som kommer sist kallas för toppkonsument.

En näringsväv är som flera näringskedjor sammanvävna med varandra. Det kan vara dem i ekosystem med flera olika roller, till exempel att mer än ett djur äter en. Det visar en näringsväv så man får se alla som äter en art, istället för en av dem som äter just den arten. Ett annat exempel är att en art både är växtätare och rovdjur, detta ser man också i en näringsväv.

En näringspyramid visar att det försvinner energirik näring från växterna till gången till rovdjuren. Detta är bland annat på grund av att växtätarna förbränner mycket av den energirika näringen när de äter. De behöver använda sig av energi när de rör sig och för att hålla sig varma. Därför blir det endast lite energirik näring kvar till rovdjuren.

Olika populationer påverkas om ifall antalet av någon annan art skulle växa eller sjunka. Om antalet rovdjur som åt ett annat djur skulle öka skulle det då finnas ett större antal av dem som skulle behöva mat och då skulle ju fler av dem äta det djuret. I och med att det finns fler som ska äta dem då och de inte blivit fler så minskar de i antal och om de till exempel är växtätare så blir växterna fler i och med att det finns färre att konsumera dem. Bland annat så tillverkar växter syre så det skulle bli mer. Det skulle också bli mer växter åt dem andra växtätarna. Om vi går tillbaka till att det blir fler av rovdjuren så äter de ju den andra arten så den blir mindre och då skulle det till sist vara för många av rovdjuren och för få av de som de äter i och med att rovdjurens population ökar och de andra minskar. Därför skulle det bli en obalans mellan dem arterna och flera av de som äter den andra arten skulle då dö i och med att det inte finns tillräckligt med föda och eller så får de inte alltid tillräckligt så att de blir svagare och ifall det skulle finnas andra djur som åt dem skulle de lättare kunna få tag i dem.

Om en population av ett rovdjur växer blir då de som de äter färre och populationen av dem de äter blir mindre och då blir i sin tur de som är efter dem i en näringskedja fler för antalet som äter dem minskar.


Hur människor påverkar naturen

Det finns många faktorer som påverkar naturen, till exempel den globala uppvärmningen (växthuseffekten) gör så att mindre av solstrålarna som kommer hit kan lämna och istället värmer upp jorden. Detta medför även att isar smälter och det blir översvämning på vissa delar av länder. Växter i vissa delar av jorden dör av torka. Vi förstärker växthuseffekten så att den blir starkare än den bör var och därför inte släpper ut så mycket sol som den borde genom förbränning av fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen släpper ut växthusgaser vilket är det som stärker växthuseffekten. Därför finns det mycket som vi människor gör som påverkar naturen. Till exempel ifall man åker bil så förbränner det fossila bränslen och det släpper ut växthusgaser. Därför så bör man inte åka bil mer än nödvändigt för det känns ju onödigt och det skadar miljön. En annan sak är att ifall man har sina apparater på standby mycket så drar även det energi. Det är dåligt i och med att energin som går åt till att ha apparaten på standby måste ha omvandlats till elenergi och ofta släpper kraftverk ut koldioxid (en växthusgas). Därför är det miljövänligt att stänga av apparater när de inte behövs för att sammanlagt (alla gånger man använder sig av standby) blir det mycket koldioxid släppt. Man behöver heller inte duscha längre än det behövs eller alltid ha en supervarm värme på vattnet i och med att man behöver värma vattnet så att det blir varmt och det tar givetvis energi. För att använda mindre vatten kan man till exempel stänga av vattnet när man ska tvåla in sig. Det krävs även mindre vatten att duscha än att bada så därför bör man helst duscha.

Att få tag i det fossila bränslet som behövs (till exempel olja) är även en process som man måste ha i åtanke. Man måste borra, inte nog med det, det måste även ofta färdas från något annat ställe och då på vägen släpps växthusgaser ut.

En annan sak att ta hänsyn till för miljön och naturen är vad man får sin energi ifrån. Till exempel är sol, vind och vatten bra energikällor i och med att de är miljövänliga (släpper inte ut koldioxid) och förnybara (solen kommer aldrig försvinna, det kommer inte sluta blåsa och vattnet kommer ej att ta slut). Därför om man väljer energi som kommer från de källorna och inte till exempel kolkraftverk så bidrar man till en bättre miljö och en bättre värld i lång sikt.

Men det som skulle kunna förbättra naturen och miljön kan folk se som extra jobb genom ett annat perspektiv. Livet blir ju lättare för en ifall man inte bryr sig så mycket om miljön. Till exempel så skulle man inte behöva bry sig om vart energin man använder kommer ifrån, eller hur länge man duschar, eller att stänga av sina apparater istället för att lämna dem på standby, behöva cykla även om det till exempel är kallt där ute eller dåligt väder och så vidare. Därför skulle man lätt kunna känna som att behöva bry sig om miljön är som en begränsning på ens liv.

Men det finns dem som ser det bara bra att bry sig om miljön och inte alls tycker att det är så jobbigt att anpassa sig efter miljön och att eftersom att det är bra för miljön överväger fördelarna. De kan även tycka att det finns andra fördelar med att vara miljövänlig, till exempel om man cyklar får man frisk luft, man rör på sig, man slipper stå för bensinkostnaderna som är höga och det är oftare lättare att hitta en parkeringsplats. En olycka i en bil skulle av störst chans vara allvarligare än om det hände när man cyklade förutsatt att man har på sig en hjälm.

Naturvetenskapliga upptäckter

Penicillin: I starten av 1900-talet levde det en biolog i London, Alexander Fleming. Alexander Fleming forskade om bakterier. Han brukade göra klart sina undersökningar innan han tog semester för att kunna städa undan odlingarna med bakterier. Men han glömde ett år några odlingar med bakterier som då var kvar i en dra i laboratoriet. När han återvände hade en odling möglat. Mögelsvampen som växte bland bakterierna hette penselmögel. Han la märke till att det inte växte bakterier nära svampen. Han misstänkte att svampen var uppbyggd av ett ämne som stoppade bakterierna från att föröka sig.

Vidare forskning visade att hans teori stämde. Han hade upptäckt att mögelsvamp skapade ett ö
ämne giftigt för bakterier. Ämnet döptes till penicillin efter det biologiska namnet för  svampen Penicillium.

Endast 10 år efter upptäckten var det möjligt att använda penicillin som medicin. Det var möjligt att bota bakteriesjukdomar som tidigare var väldigt farliga. 1945 fick Fleming Nobelpriset.

Eftersom att man använder det som en medicin påverkar penicillinet mångas liv. Det botar bakteriesjukdomar som kan vara jobbiga och svara att leva med. Därför underlättar det för många och kanske även räddar dem. Därför har det en stor betydelse för deras liv i och med att de blir friska av det och slipper alla bieffekter av en sjukdom. Det öppnade säkert även jobb som att läkare/doktor för att man då skulle behöva ta hand om de som hade en bakteriesjukdom och då minskar arbetslösheten och fler får då ett bättre liv i och med att de har ett jobb och tjänar en lön.

Exempel på felkällor i undersökningar

I till exempel fyra jordsorter undersökningen så kunde detta ha hänt:

-Man använde sig av en dålig pH-mätare som gjorde att ens resultat blev inkorrekt.
-När man kom tillbaka andra lektionen så skulle man ha glömt vilket jord som var vilken och därför blandat ihop dem så att resultatet blev fel.
-Man råkar använda sig av mer än en av samma slags jordsort så att de får samma resultat och man därför inte jämfört så många som man skulle.
-Man skulle kunna råka ha äppelbitar som är ojämna i storlek och därför tror man sedan att en har förmultnat mer än den egentligen har.
-När man ska se hur mycket av varje äpple som har bryts ner så kan det kanske vara svårt att avgöra i vissa fall och därför kan det bli fel i ens resultat.

Hur man skulle kunna undvika dessa problem:
-För pH-mätaren skulle man kunna använda sig av flera olika pH-mätare från olika företag för att se ifall de stämmer ihop eller så kan man använda ett pH-mätare på något som man redan vet är till exempel basiskt för att se ifall mätaren stämmer ihop med att det är basiskt och ifall den gör så vet man att de pH-mätarna fungerar.
-Man kan skriva anteckningar vid varje jordart så att det finns en lapp där det står vilken jordart det är och därför kan man inte glömma bort eller blanda ihop dem.
-Ifall man vid resultatet märker att två eller mer jordarter har samma resultat så bör man tänka på ifall de kanske var av samma art, men då kanske det är för sent. Därför kan man utforska och försöka hitta jordarter som man ser är annorlunda och därför kan vara säker på att de är av olika arter. Ifall de luktar annorlunda är också ett bra tecken.
-Ifall man inte är säker på att äppelbitarna har samma massa så finns det säkert någon maskin som man kan använda för att få exakt lika stora bitar, annars kan man mäta äppelbitarna för att se till så att de har samma vikt.
-Man kan mäta deras vikt förre och efter och jämföra vikten av dem om det är svårt för en att avgöra med ögonen. Även om man skulle kunna se vilken som har bryts ner mest kan även detta ge en bättra idé på hur mycket de har bryts ner i förhållande till varandra.

Energi

Inom fysiken är energi förmågan att utföra arbete. I fysiken så är arbete att en kraft flyttar något i en viss väg. Man använder måtter Nm (Newtonmeter). 1 kg = 10Nm. Om man ska bära något så multiplicerar man antal Nm som det väger med antal meter man går upp för att få fram hur mycket arbete man har gjort.

Enheten för energi är joule (J). Energin 1 joule ger arbetet 1 Nm. Alltså är en joule inte särskilt mycket. Energi finns i mat, på matpacket anges kj (kilojoule). Det brukar även stå i kcal (kilokalorier).

Det finns olika slag av energi. I mat så är det kemisk energi som man hittar. I kroppens celler så omvandlas det till värme- och rörelseenergi. Då kan man hålla sig varm och röra på sig.

Kemiks energi kan även omvandlas till elenergi. Det gör den till exempel för batterier.

Om något faller som vi säger har lägesenergi. Då åker det neråt och ökar antagligen i fart. Då får det rörelseenergi. När det slår ner i marken hör man ett duns, det har blivit ljudenergi samt värmeenergi. Ljudenergin omvandlas till värmeenergi till sist.

Alla serier slutar nästan alltid med värmeenergi vilket man inte kan omvandla.

Det finns en viktig princip, energi kan inte bildas eller försvinna, utan det kan bara omvandlas.

När man talar om energi finns även effekt, det är hur mycket arbete som blir gjort i sekunden. Någon kanske hissar upp 200 Nm på 20 sekunder. I så fall har hon på en sekund hissat upp 20 Nm, då är effekten 10Nm/s

Kemiskt samband i naturen

Fotosyntes och cellandning: Växter kan fånga ljusenergi. De använder energin för att tillverka druvsocker av koldioxid och vatten. Samtidigt med sockret bildas syrgas som kommer ut från växternas blad. Tillverkningen av druvsockret på detta visset heter fotosyntes (foto betyder ljus och syntes betyder sätta samman). Man kan sammanfatta fotosyntesen så här:
ljusenergi + koldioxid + vatten = druvsocker + syrgas.

Under fotosyntesen omvandlas ljusenergin till energi som sen finns i druvsockret. Celler kan komma åt denna energi genom att använda sockret som bränsle. De kan faktiskt förbränna socker utan att det brinner. Cellernas förbränning av sockret  heter cellandning. Såhär sammanfattas  cellandning:
druvsocker + syrgas = energi + koldioxid + vatten

Vi ser att det går åt både druvsocker och syrgas under cellandningen. Samtidigt som sockrets energi frigörs skapas koldioxid och vatten. Den fria energin kan stråla ut som värme (håller bland annat din kropp på en varm temperatur). Energin kan även fånga upp och använda till arbete i cellerna.

Cellandning är nära till att vara fotosyntes bak och fram. Skillnaden är att energin som blir frigjord vid cellandningen inte blir till ljusenergi.

Endast växter och några bakterier har fotosyntes. Men både djur och växter har cellandning. Även växter behöver ha cellandningen för att komma åt energin i sitt socker.

Källor och trovärdigheten av dem:

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=53

Jag valde att använda mig av Gleerups (biologi) läroboken för att det är en säker och trovärdig källa. I första hand så är det en digital form av en lärobok och i och med att det är en lärobok så måste det ha funnits ett företag som ansåg att boken var tillförlitlig och säker och därför tyckte att boken skulle vara lönsam att trycka. De vill ju inte trycka en bok med felaktig information, det skulle kunna få dem konsekvenser, som att dem skulle få dåligt rykte och folk skulle sluta köpa de läroböcker som de trycker och därför skulle de inte tjäna lika mycket vilket är målet med företag, ifall boken skulle vara trovärdig och bra skulle även de som köpt den kunna rekommendera den till andra så de får sålt fler exemplar och därför ännu större vinst. I startsidan av boken står det om författaren (Anders Henriksson) och det står att han var en lärare i biologi (och kemi fast just det spelar ingen roll nu i och med att detta är en biologi bok) i 20 år i grundskola och gymnasium och därför bör han ha bra kunskaper om ämnet. Det står även att han har samarbetat med Gleerups sedan 1994 vilket också tyder på att han är duktig på sina ämnen i och med att han har arbetat med Gleerups länge och ifall han skulle ha skrivit dåliga böcker med felaktig information hade han säkert fått sparken för ett bra tag sedan i och med att han skulle ha varit dålig för företaget. En annan sak som gör så att källan är säker är att den är skriven av en författare som är specialiserad på ämnet och inte av vem som helst. Detta gör så att faktan skriven är mer trovärdig eftersom att man vet säkert att det inte är en massa påhitt som är skriven av någon utan kunskap. Boken är även relativt nyligen skriven, 2012. Detta är bra och gör källan ännu mer trovärdig eftersom att ifall den hade varit skriven för länge sedan så hade saker kunnat ändras eller att man upptäckt något nytt om ämnet. Men i alla ämnen så gör det inte saken något säkrare beroende på när det blivit skrivet, till exempel om det skulle handla om andra världskriget för att det som hänt då uppenbarligen inte skulle kunna ändras nu, alltså har även gamla böcker om andra världskriget relevant information. Just det ämnet som jag tog information om är nog något som inte ändras med tiden så egentligen så spelar det inte någon så stor roll just i detta läget, men det är något som är värt att peka ut ändå. Läroboken är även en källa som lärare rekommenderar och låter elever använda det som källa att lära sig från, detta betyder att de tycker att källan är tillförlitlig och bra, vilket betyder att källan antagligen är det. Källan ser även professionell ut och inte något som skulle kunna vara gjort av vem som helst, vilket då antagligen betyder att den är gjord av någon som är professionell. Ett annat plus är att när jag läste informationen på källan så verkade det trovärdigt och rimligt.

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=54

Denna källans trovärdighet är i princip samma som biologi bokens så jag tycker det känns onödigt att skriva i princip samma saker igen om denna källan. Detta är fysikboken.